Vår förhoppning är att LO:s utredning faktiskt landar i att mångfald och kvalitet går att förena med ett företagande inom välfärdssektorn, och att valfriheten är här för att stanna.
LO-kongressens beslut att verka för att valfrihetsreformerna inom vård och omsorg ska rivas upp oroar. Men det finns ändå hopp om Karl-Petter Thorwaldsson och Tobias Baudin menar allvar med deklarationen "att välfärdstjänsternas kvalitet och generella räckvidd inte får urholkas samtidigt som det ska finnas utrymme för en mångfald av utövare i välfärdssektorn".
Däremot är verktyget de vill att LO:s välfärdspolitiska utredning ska smida på, "en non profit-princip inom välfärdssektorn" rent destruktivt om det är mångfald och kvalitetsutveckling som är målet. När Vårdföretagarpanelen med 500 företagsledare i vård och omsorg nu i juni fick frågan om hur ett vinststopp skulle påverka deras verksamhet svarar sex av tio "mycket negativt" och ytterligare 20 procent "ganska negativt". Fyra procent ser positivt på ett vinststopp, vilket i princip motsvarar andelen non-profitföretag i panelen. Slutsatsen att ett vinstförbud skulle vara positivt för mångfalden verkar därmed aningen långsökt.
Sambandet mellan non-profit och kvalitet är inte heller helt glasklart. När socialstyrelsen nyligen jämförde kvaliteten inom äldreomsorgen hos olika driftsformer kunde den inte konstatera några större skillnader mellan vanliga företag och de som inte kan dela ut vinst. Skärskådar man granskningen visar det sig till och med att de vinstdrivande utförarna sammantaget är något bättre, bland annat vad gäller flera indikatorer som rör själva omvårdnaden.
I artikeln ges också intrycket av att Sverige är unikt när det gäller att tillåta vinstsyftande företag i välfärdssektorn. Detta är fel. I bland annat de andra nordiska länderna tillåts vinstsyftande företag inom vård och omsorg. På skolans område finns i de andra länderna regleringar som inte är eftersträvansvärda. Till exempel får elevavgifter tas ut i Danmark och Norge som kompensation för att de offentliga bidragen i privat drivna skolor är lägre. Detta är en sämre lösning än i Sverige, där plånboken inte styr valet av skola. En förhoppning är att LO:s utredning faktiskt landar i att mångfald och kvalitet går att förena med ett sunt företagande inom välfärdssektorn, och att valfriheten är här för att stanna. I så fall har man faktiskt LO-medlemmarna med sig.
I en mätning från Demoskop inför LO-kongressen svarade nio av tio att det är rätt att man kan välja vård och omsorg, och 64 procent var oroliga för att en möjlighet för enskilda kommuner och landsting att införa vinststopp skulle göra vården mer ojämlik.
Håkan Tenelius, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik hos Svenskt näringsliv
Artikeln tidigare publicerad i GT och Expressen den 6 augusti 2012.