Fler utövare höjer kvalitén på välfärden
LO-kongressen vill riva upp valfrihetsreformerna inom vård och omsorg. Slutsatsen att ett vinstförbud skulle vara positivt för mångfalden är aningen långsökt och man får hoppas att LO:s kommande utredning landar i att mångfald och kvalitet går att förena och att valfriheten är här för att stanna.
LO-kongressens beslut att verka för att valfrihetsreformerna inom vård och omsorg ska rivas upp oroar. Men det finns ändå hopp om Karl-Petter Thorwaldsson och Tobias Baudin menar allvar med deklarationen att välfärdstjänsternas kvalitet och generella räckvidd inte får urholkas samtidigt som det ska finnas utrymme för en mångfald av utövare i välfärdssektorn.
Däremot är verktyget de vill att LO:s välfärdspolitiska utredning ska smida på, en non profit-princip inom välfärdssektorn, rent destruktiv om det är mångfald och kvalitetsutveckling som är målet. När Vårdföretagarpanelen med 500 företagsledare i vård och omsorg nu i juni fick frågan om hur ett vinststopp skulle påverka deras verksamhet svarar sex av tio mycket negativt och ytterligare två av tio svarar ganska negativt. Endast fyra procent ser positivt på ett vinststopp. Slutsatsen att ett vinstförbud skulle vara positivt för mångfalden verkar därmed aningen långsökt.
Sambandet mellan non-profit och kvalitet är inte helt glasklart. I Socialstyrelsens färska undersökning av kvaliteten inom äldreomsorgen hos olika driftsformer hittar de inga större skillnader mellan vanliga företag och de som inte kan dela ut vinst. Skärskådar man granskningen visar det sig dock att de vinstdrivande utförarna sammantaget är något bättre, bland annat vad gäller själva omvårdnaden.
Thorvaldsson och Bodin ger i sin skrivning uttryck för att Sverige är unikt när det gäller att tillåta vinstsyftande företag i välfärdssektorn. Detta är fel. I bland annat de andra nordiska länderna tillåts vinstsyftande företag inom vård och omsorg samt till exempel elevavgifter i skolan som kompensation för att de offentliga bidragen i privat drivna skolor är lägre. Detta är en sämre lösning än i Sverige, där plånboken inte styr valet av skola.
I en mätning från Demoskop inför LO-kongressen svarade nio av tio att det är rätt att man kan välja vård och omsorg, och drygt sex av tio var oroliga för att en möjlighet för enskilda kommuner och landsting att införa vinststopp skulle göra vården mer ojämlik.
Vår förhoppning är att LO:s utredning faktiskt landar i att mångfald och kvalitet går att förena med ett företagande inom välfärdssektorn, och att valfriheten är här för att stanna. Och i så fall har LO faktiskt också sina medlemmar med sig.
Håkan Tenelius, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv
Lisbeth Godin Jonasson, regionchef, Svenskt Näringsliv
Artikeln tidigare publicerad i Länstidningen Östersund