Det delade landet

Örebro, Kalmar, Dalarna, Jämtland, och Norrbotten. Det är några av de landsting som innehar jumboplaceringarna i Konkurrensverkets nya rapport, ”Inträdeshinder för privata vårdcentraler”, som granskat valfrihetsreformerna inom primärvården. Dessa landsting har endast omkring en ny vårdcentral per 100 000 invånare sedan vårdvalen infördes för två år sedan.

Flest nya vårdcentraler har Jönköping, Halland, Västra Götaland, Kronoberg och Värmland. Stockholm ligger trots den stora andelen privata vårdcentraler inte högst i rankingen; Jönköping har fem nya vårdcentraler per 100 000 invånare. I Stockholm är den siffran 2,5, vilket är något under rikssnittet.

En annan slutsats som dras i rapporten, är att den patientupplevda kvaliteten på primärvården är högre i områden med fler vårdmottagningar. Det innebär att det ur kvalitetsperspektiv finns ett egenvärde i en mångfald av vårdaktörer, både offentliga och privata.

Med några få undantag befäster rapportens resultat bilden av ett Sverige delat längs med Dalälven. Precis som i andra undersökningar förvägras boende norr om Dalälven den tillgänglighet och den valfrihet som dess landsmän söder om Dalälven har tillgång till. Ett ur vårdperspektiv redan delat land tenderar att fortsätta präglas av en ojämlik tillgång till valfrihet i vården.

Betraktar vi hela Sverige är ändå utvecklingen positiv. Andelen privata vårdcentraler i landet som helhet har nästan fördubblats. Men de privata vårdcentralerna tycks också öppnast främst i storstäder, där omkring fyra vårdcentraler per 100 000 invånare öppnats. Det är dubbelt så mycket som i glesbygden.

Detta riskerar också att fördjupa en redan ojämlik vård. Politiska majoriteter i en del landsting för aktivt en politik som inte främjar eller i värsta fall direkt motverkar etableringen av nya privata vårdaktörer. Detta trots att köerna till vården i många landsting är lika långa som ekonomin är dålig. Lidande blir de köande patienterna. Det är lindrigt uttryckt en brist hos ansvariga politiker att de väljer att inte se de fördelar för patienterna som finns i en ökad mångfald av vårdaktörer i Dalarna.

Enligt rapporten etableras vårdcentraler oftare i områden där kvaliteten på vården upplevs vara högre. Det sker samtidigt färre nyetableringar i landsting där privata vårdföretag anses missgynnas när det gäller resursfördelningen, jämfört med offentliga vårdcentraler. Alltså ett redan dåligt klimat för privata vårdcentraler ger ännu färre eller inga nya etableringar alls.

Från Vårdföretagarnas sida har vi länge påpekat att det går att göra villkoren för etablering av nya privata vårdaktörer bättre. Om landstingens uppdrag blir smalare är det lättare för nya och mindre aktörer att etablera sig. Om dessutom de nya aktörerna också får del av de passivt listade patienterna enligt någon fördelningsmodell underlättas villkoren för nyetablering ordentligt.

Principen efter vilken man listar patienter har stor betydelse för antalet etableringar. Det innebär alltså att ju enklare det är för mottagningar att tidigt få tillräckligt många patienter, desto fler nya etableringar.

Enligt rapporten har offentliga vårdcentraler i genomsnitt 8 813 listade patienter medan nyetablerade privata vårdcentraler däremot endast har i genomsnitt 4 725 patienter. En anledning är att det tar tid för nya vårdcentraler att bygga upp en bas med patienter. Rapporten slår fast att ogynnsamma listningsprinciper försvårar nyetableringen.

Ska den jämlika vården inte endast vara en vision vi aldrig når behövs en politik som underlättar för fler privata vårdaktörer att etablera sig. Konkurrensverkets slutsatser kring hur vi får fler etableringar av privata vårdgivare är ett budskap som ansvariga landstingspolitiker bör ta till sig.

Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert inom Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Dalarnas Tidningar den 20 januari