Hoppa till innehåll

Tappa inte bort Välfärdsutvecklingsrådets rapport. Den ger en rad konkreta förslag till hur vi skapar bättre förutsättningar för valfrihet, mångfald och tillgänglighet inom vården och omsorgen.

Den 14 september ska regeringen lämna sitt svar på Välfärdsutvecklingsrådets första delrapport om bättre förutsättningar för valfrihet, mångfald och tillgänglighet. Rapporten innehåller flera konkreta förslag som är viktiga att ta vara på för att stärka arbetet för ökad kvalitet inom vård och omsorg. Därför hoppas vi att ministern tar till sig rapporten och inte låter den bli liggande, som tyvärr skedde med Globaliseringsrådets rapport.

Välfärdsutvecklingsrådets rapport pekar på ett antal viktiga punkter för att förbättra regelverket, bland annat vid upphandling, tillståndsgivning och tillsyn. Syftet är att skapa tydliga spelregler och lika villkor – både för vårdtagare och för dem som levererar tjänsterna.

Ett av de viktigaste förslagen – och som skulle minska risken för svåra gränsdragningar inom kommunerna – är att både tillståndsgivning och tillsyn för vård- och omsorgsverksamhet ska göras av en tredje part, exempelvis Socialstyrelsen, och att samma villkor ska gälla för kommunens verksamhet som för de privata företagen. En verksamhet som inte uppfyller kraven ska förlora sitt tillstånd, oavsett om det är kommunen eller ett privatägt företag som står bakom. I dagens system är kommunen i många fall både huvudman och utförare. Samma instans – ibland till och med samma person – är ofta också både den som sätter upp krav och den som kontrollerar att kraven följs. Det innebär en risk för bristande transparens och i värsta fall godtycke i de processer och beslut som ligger bakom tillståndsgivning, upphandlingar och beräkning av ersättningsnivåer.

Rapporten betonar att syftet med de valfrihetsreformer som genomförts och fortfarande håller på att utvecklas är att erbjuda så god kvalitet som möjligt. Därför är det mycket viktigt att det blir lättare att jämföra de olika alternativ som står till buds. Det förekommer flera metoder att mäta och jämföra kvalitet, men det är svårt att få överblick över de olika mätningarna och att jämföra resultaten av dem, särskilt för den enskilda vårdtagaren. Olika landsting och regioner har också olika kvalitetskrav. Därför lägger rådet fram ett antal konkreta förslag som ska förbättra möjligheten att mäta och jämföra kvalitet i välfärden. Bland annat vill man utse en rikstäckande aktör som ska ansvara för samordning av informationen. Man anger också specifikt vad som bör mätas; i stället för processmål ska enkäter inriktas på begrepp som levererad hälsa, hur snabbt hälsa uppnås, hur beständig hälsan är och – kanske viktigast – upplevd hälsa.

En viktig aspekt av begreppet kvalitet är utrymmet för innovation. I dag förväntar sig patienterna allt bättre diagnosmetoder, effektivare behandlingar och större möjlighet att själva bestämma över den vård de får. För att skapa utrymme för innovation betonas i rapporten att möjligheten att välja mellan olika vårdgivare i form av valfrihetssystem som Lagen om valfrihet (LOV) bör främjas. Genom att det finns flera, öppet jämförbara, alternativ att välja på gynnas den verksamhet som inte nöjer sig med att göra som man alltid gjort, utan i stället strävar efter att förbättras och förnyas. Ersättningssystemen bör också styras mot att bli utfallsbaserade snarare än prestationsbaserade. I upphandlingssituationer anger man vad resultatet ska bli i stället för att bestämma exakt vad som ska göras.

Välfärdsutvecklingsrådets rapport är inriktad på förbättringar som skapar lika villkor för utförarna, transparens för både utförare och brukare, samt kvalitet för dem som behöver vård och omsorg. Men även de anställda inom vård och omsorg gynnas av förslagen. Goda idéer och bättre arbetsmetoder sprids, också till kommunernas verksamhet, som får möjlighet att jämföra sig med de privatägda alternativen. Den som inte trivs på jobbet får fler arbetsgivare att välja på och därmed bättre möjligheter att fortsätta utvecklas i yrket. Därför är det viktigt att regeringen drar nytta av den samlade kunskap som uttrycks i rapporten och inte låter den bli liggande längst ner i någon skrivbordslåda.

Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Dagens Samhälle den 7 september.