Hoppa till innehåll

Det behövs bättre villkor i norra Sverige för att få fler vårdgivare att etablera sig. En del politiker gör precis tvärt om. De vill försvåra för de redan befintliga privata rådgivarna genom att föra in krav på heltid för anställda, menar Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert, Vårdföretagarna.

I övriga Sverige har nyetablerade privata vårdgivare stärkt patienternas möjlighet att välja mellan olika vårdgivare och därmed bidragit till att korta vårdköerna. Men i Västernorrland vill en del politiker i praktiken nästan omöjliggöra för mindre privata vårdgivare att bedriva verksamhet. Det kan bli följden av landstingsfullmäktiges senaste beslut.

De nya vårdaktörerna som etablerat sig sedan Vårdvalsreformen infördes har bidragit till att fler patienter som tidigare köat nu kan välja nya vårdcentraler att söka sig till. Valfrihetsreformerna i välfärden har stärkt patientmakten, öppnat för ny företagsamhet och är en framgångssaga i de allra flesta delar av landet. Men i de nordligaste landstingen i Sverige är antalet nyetablerade vårdgivare få. Där har möjligheten för människor att välja mellan fler än en vårdcentral fått stå tillbaka på grund av att systemet utformats så att glesbygdsområdena missgynnas.

När det behövs bättre villkor i norra Sverige för att få fler vårdgivare att etablera sig försöker en del politiker göra precis tvärtom, försvåra för de få redan befintliga privata vårdgivarna.

När landstingsfullmäktige i Västernorrland nyligen behandlade Regelbok för Vårdval Västernorrland 2012, det vill säga de regler som säger vilka villkor som vårdgivarna måste uppfylla och följa för att få etablera sig i landstinget, beslöt de på socialdemokratiskt initiativ och med benäget bistånd av Vänsterpartiet att återremittera ärendet för att bland annat undersöka om det går att föra in kravet på heltid för anställda i privata vårdföretag.

Många små och medelstora privata vårdgivare har redan svåra arbetsförhållanden. Breda uppdrag från landstingen gör det svårt för mindre privata vårdaktörer att etablera sig, svårigheten att få nya patienter är ett annat problem beroende på att nya privata vårdgivare inte har tillgång till den så kallade passiva listan, det vill säga den lista med patienter som inte aktivt har valt vårdcentral utan då tillfaller den offentliga vården.

Heltidskravet blir kanske det krav som slutligen kommer att sänka en del av de mindre vårdgivarna för gott. Redan i dag gör den befintliga arbetstidslagstiftningen det svårt att bemanna mindre enheter med heltid om det krävs mycket jour eller ökad personaltäthet vissa delar av dygnet/veckan.

För vårdgivare är flexibiliteten i arbetsbeläggningen en fördel – för företaget och därmed också för patienterna. Ett absolut krav på heltidstjänster skulle på sina håll vara näst intill förödande. Och blir det färre privata vårdgivare än vad det redan finns blir det patienterna som blir lidande när köerna slingar sig ännu längre.

Det är en besynnerlig situation när det är vi, som företräder de privata vårdgivarna, som behöver påminna politikerna om att valfrihetsreformerna finns till för patienternas skull och inte för politikernas.

Frågan inställer sig: är kravet på heltid för anställda i privata vårdföretag den reform som är viktigast för att få bättre förhållanden för privata vårdgivare och därmed kortare köer och större valfrihet för patienterna?

Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert, Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Sundsvalls tidning.