Misstänksamhet hinder för vårdkonkurrens

Även om politikerna strävar efter en god konkurrens missgynnas ofta privata vårdgivare av kommuner och landsting. Det är förvaltningarna som sätter käppar i hjulet, skriver Håkan Tenelius, näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

OJÄMLIKT Misstänksamhet och ovilja präglar många tjänstemäns syn på privata företag enligt företagen själva, som efterfrågar lika villkor för alla utförare. Helst vill de att ersättningarna baseras på patienternas aktiva val, och de dubbla stolar som tjänstemännen sitter på måste bort.

Enligt en undersökning i Vårdföretagarpanelen, med svar från 443 företagare inom vård och omsorg, är det fortfarande många tjänstemän inom kommuner och landsting som är misstänksamma eller negativa till privata utförare inom vård och omsorg.? De låter detta styra sin tjänsteutövning så att företagen påverkas negativt. Den främsta anledningen till att konkurrensen snedvrids är enligt undersökningen den offentliga sektors dubbla roll som beställare och utförare.? En av de svarande kommenterade: "… beställaren sitter som verksamhetschef inom offentligvården". Beställaren är alltså någon som själv ser sig som företagarens främsta konkurrent!

Nästan åtta av tio anser att bristande konkurrensneutralitet är ett ganska eller mycket stort problem för möjligheterna för det egna företaget att utvecklas. Som främsta förklaring anges misstänksamhet eller ovilja hos förvaltningen – hela 72 procent av företagarna anser det.? Bland övriga förklaringar tror 58 procent på partipolitiska motiv hos den politiska ledningen, 50 procent menar att insynen i kommuners och landstings verksamhet brister och nästan lika många – 48 procent – anger att lagar och regler inte tar hänsyn till konkurrensneutraliteten.

SJU AV TIO anser att de inte konkurrerar på samma villkor som offentliga vårdgivare. En av företagarna utvecklar problemet så här: "Vi har inte samma villkor som egen regi i kommunen. Exempel: vi får hyra hjälpmedel; vi får böta om vi inte håller kvalitén; vi får inte vårddygnspriset uppskrivet till mera än hälften för att vi ska vara med och spara åt kommunen. Trots att vi redan i utgångsläget har ett lägre dygnspris". En annan skriver: "Det huvudsakliga sättet att utvecklas är genom att vinna upphandlingar. När egenregin tillåts lägga anbud som inte är ekonomiskt realistiska eller när ersättningsvillkoren sätts på ett sätt som inte matchar kostnaderna blir det svårt att utvecklas långsiktigt ."

De flesta företagarna i undersökningen anser dock att själva bemötandet från kommunernas och landstingens tjänstemän är korrekt och att konkurrensneutraliteten sakta men säkert förbättras, men nära hälften upplever fortfarande att reglerna är olika för privata och offentliga utförare.

DET ABSOLUT VANLIGASTE förslaget på hur offentlig sektor ska kunna förbättra konkurrenssituationen är att Lagen om valfrihetssystem (LOV) ska tillämpas som den är tänkt. Med lika belopp för likvärdiga insatser, som följer patientens val, blir konkurrensen mer rättvis. Man vill också få tydligare spelregler att rätta sig efter. I ett svar lyder önskemålet: "ställa tydliga krav på alla utförare och följa upp bättre " En annan uttrycker behovet så här: "Förutsägbarhet. Vi vet för närvarande inte hur villkoren för privata specialister blir".

Tydlighet, förutsägbarhet och samma villkor för alla – nog låter det som rimliga krav som är värda att sträva efter inom all offentlig beställarverksamhet? 

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Dagens Samhälle.