Bristfällig analys av hälsovalet i Jämtland
De problem som kommit med Hälsovalet i Jämtland beror inte på valfriheten eller konkurrens, utan en bristfällig analys av hur ett valfrihetssystem bör utformas för att passa glesbygdens förutsättningar.
Valfrihet i vården fungerar, även i glesbygd. Harriet Jorderud, S, Anna Hildebrand, MP, och Monalisa Norrman, V, menar i en debattartikel den 17 februari att införandet av konkurrens och valfrihet i vården har minskat effektiviteten och ökat ojämlikheten i Jämtland.
Att utvecklingen gått i denna riktning i Jämtland beror inte på införandet av Hälsoval, utan en bristfällig analys av hur ett hälsoval bör utformas för att passa glesbygdens villkor.
Jämtland har trögt att locka till sig privata vårdgivare. Flera offentliga vårdcentraler går dessutom med underskott och hotas på sikt av nedläggning. Detta är en del av samma problem, och problemet är inte valfriheten.
Införandet av valfrihetssystem har inneburit att vårdcentralerna övergått från ett anslagsfinansierat till ett intäktsfinansierat system. Pengarna till vården i länet är desamma, men nu bestämmer invånarna och inte politikerna hur de ska fördelas genom att lista sig på den vårdcentral som passar dem bäst.
Konkurrensen leder till att vårdgivarna, privata som offentliga, måste anpassa verksamheten för att attrahera patienter. Det leder till att servicen förbättras, tillgängligheten höjs och kvaliteten stärks.
För att öppna en ny vårdcentral i länet måste vårdgivarna ha mödravårdscentral, barnavårdscentral, rehab, hemsjukvård, fotvård, kostnadsansvar för läkemedel med mera i sin verksamhet.
Detta breda basuppdrag i kombination med Jämtlands utbredda befolkningsunderlag leder till att det blir ekonomiskt ohållbart för en privat vårdentreprenör att bedriva verksamhet i länet under satta förutsättningar, därför saknas nyetableringar.
Problematiken i Jämtland handlar främst om att få etableringar i glesbygd. Glesbygdsersättning och mindre omfattande basuppdrag med tilläggsuppdrag så att vårdcentraler kan profilera sig genom dessa, skulle kunna ge fler privata aktörer och därmed mer valfrihet och ökad tillgänglighet för medborgarna.
Vi tror oss se att hälsovalet kan skapa sysselsättning även i glesbygd. Det finns läkare och företagare i Jämtland som inget hellre vill än att etablera sig i sin hemort. Men med ett feltänkt hälsoval ges inte lokala läkare med stort förtroende i bygden chansen.
Artikelförfattarna visar på att egenregins vårdcentraler eventuellt kommer att behöva läggas ner eftersom invånarna är för få. Vi menar att invånarantalet inte är problemet utan utformningen av hälsovalet.
Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör Vårdföretagarna
Artikeln tidigare publicerad i Länstidningen den 24 februari.