En solidariskt finansierad vård och omsorg står sig stabilt även i framtiden. Men det är avgörande att de privata vårdgivarna ges en framträdande roll i äldreomsorgen och sjukvården, skriver Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert Vårdföretagarna.
En rad utredningar och rapporter menar att skatteintäkterna inte kommer att räcka i framtiden. Men de problem som kommer att ligga framför oss om sådär 20 år kanske redan i dag kan förhindras med en del organisatoriska förändringar. Det är inte rimligt att produktiviteten i vården sätts till noll.
För vården handlar inte särskilt mycket om personalintensiva tjänster som inte kan effektiviseras. Vårdens innehåll består av att behandla sjukdomar och att förebygga dem. För vårdens infrastruktur i form av material, vägar, lokaler och utrustning som används i offentlig sektor är det snarare rimligt att utgå i från en positiv produktivitetsutveckling.
Exempelvis förbättras också produktiviteten inom äldreomsorg och äldrevård; mikron användningsområde är ett tydligt exempel på hur mathanteringen har rationaliserats inom äldreomsorgen. Andra hjälpmedel och anpassat boende med mera gör att en mindre andel äldre behöver bo i utpräglat äldreboende. Kanske även detta bör beskrivas som en positiv produktivitetsutveckling.
Huvuddelen av äldreexplosionen ligger dessutom bakom oss. Sedan 1980 har den offentliga konsumtionen varit i stort sett oförändrad som andel av BNP.
Under samma period har antalet över 85 år ökat med omkring 150 procent. Sverige har således redan klarat av det som många påstår att vi inte kommer att klara av i framtiden.
Inom sjukvården är det största problemet tillgängligheten. Men väntetiderna i svensk vård har mycket lite med bristande resurser att göra. Det är mer en organisationsfråga. Det är också ett problem som håller på att lösas mycket beroende på de valfrihetsreformer och därmed ett ökat antal privata vårdgivare inom ramen för den offentliga finansieringen. En liknande utveckling skulle kunna bli möjlig även inom delar av specialistvården utanför primärvården om regeringen föreslår en sådan reform.
Men även om sjukvårdens kostnader inte behöver stiga som andel av BNP kommer förmodligen kostnaderna för äldreomsorg att göra det.
Det problemet är emellertid inte av någon eskatologisk karaktär utan kan lösas med goda statsfinanser, låg statsskuld eller någon variant av en äldreomsorgsförsäkring.
En solidariskt finansierad vård och omsorg står sig stabilt även i framtiden. Men det är avgörande att de privata vårdgivarna ges en framträdande roll i äldreomsorgen och sjukvården.
Med fler privata vårdgivare bidrar vi till att lösa upp en hel del av de problem som framtidens sjukvård och äldreomsorg annars kommer stå inför.
Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert Vårdföretagarna.
Artikeln tidigare publicerad i Tidningen Ångermanland, 15 november 2010.