Hoppa till innehåll

Oppositionen har fastnat i klyschor om etableringsfriheten i sjukvården, skriver Vårdföretagarnas näringspolitiske chef Hans Dahlgren i en kommentar om den rödgröna budgetmotionen.

Att läsa Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets budgetmotion är både glädjande och oroande. De rödgröna är tydliga kring resurser. Kommun- och lanstingssektorn tillförs över 12 miljarder kronor i förstärkningar sammantaget under år 2011 och 2012. Det kommer att stärka välfärdens kvalitet i Sverige. Mona Sahlin har även tidigare visat ledarskap i det egna partiet kring frågan om vinst i vården och patienters rätt att välja vårdgivare.

Något som lämnar utrymme för tvivel i den rödgröna budgeten är förståelse för det som skapar valfrihet och mångfald, nämligen etableringsfriheten. Här är de rödgröna kvar i klyschor som att alliansen är för företags valfrihet och de själva är för patienters valfrihet. Detta imponerar inte.

Etableringsfrihet upplevs ibland inom politiken kunna medföra två problem. Å ena sidan överetablering som kan verka kostnadsdrivande och försvåra för den offentliga vården, å andra sidan en risk att vissa områden får sämre möjligheter till vård. Det finns även de som ibland hävdar att privata vårdföretag endast skulle välja de patienter som är friska eller som de vill ha. Det är svårt att säga hur den myten har uppstått. Att neka patienter strider mot läkaretiken och lagen. Inget av detta har besannats. Tvärtom så har vårdvalen och lagen om valfrihetssystem, LOV, gett högre kvalitet och minskade fasta priser, enligt en nyligen gjord studie av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och en studie som Vårdföretagarna presenterar den 1 juni.

De rödgröna är emot etableringsfrihet i vården och omsorgen. Eller åtminstone emot att etableringsfriheten tvingas på varje enskilt landsting. En sådan ståndpunkt kräver att man även ger besked som säkrar förutsägbara villkor för privata utförare i vården och omsorgen. Det krävs nya förslag som ger en ny ordning för hur etableringar får komma till i vårdvalen och LOV.

Vårdföretagarna hade förväntat sig ett konkret förslag om hur etableringen av vårdgivare skulle hanteras om etableringsfriheten förbjuds i svensk vård och omsorg. Nu saknas detta i den rödgröna vårbudgeten, och det skapar oro bland vårdens och omsorgens företagare. Företagare vill veta vad som ska styra etableringar i svensk vård och omsorg vid ett regeringsskifte och hur vi får till stånd en konkurrensneutral process.

Vi kräver därför besked från de rödgröna. Hur blir det för de 170 "nya" vårdcentralerna och de hundratals nya företagen inom LOV som etablerats i hela 80 kommuner? Får de vara kvar? Vilka kriterier ska gälla för etablering av vårdgivare – ska det vara samma regelverk för offentliga utförare som för privata vårdgivare? Det frågar sig företagare efter att ha läst den rödgröna budgeten.

Den svenska vården har gått från att vara en intern angelägenhet för landstingen till att få drag av en marknad där patienter/brukare kan välja. När en vårdgivare uppfyller grundläggande kvalitetskrav och har tillräcklig kompetens, kan företagaren etablera sig och erbjuda vård. Då skapas en dynamik och konkurrens i svensk vård som inte funnits tidigare. Patienterna får mer valfrihet, personalen får fler arbetsgivare, vården blir billigare och kvaliteten ökar. Nya idéer och lösningar kan prövas.

Etableringsfriheten har varit verktyget för ökad kvalitet och valfrihet i vården och omsorgen. Vi frågar oss därför efter att ha läst den rödgröna budgetmotionen, vilket verktyg tänker de rödgröna använda sig av för fortsatt förnyelse och utveckling av vården och omsorgen?

Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef för branschorganisationen Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad på Dagens Medicin.se