Hälsoval fungerar även i glesbygd

Vi tror oss se att Hälsovalet även kan vara ett sätt att skapa sysselsättning även i glesbygd. Det finns läkare och företagare i glesbygd i Dalarna som inget hellre vill än att etablera sig i sin hemort. Men med ett feltänkt Hälsoval så ger man inte lokala läkare med stort förtroende i bygden chansen att bidra till att öka tillgängligheten i vården i Dalarna.

Vårdföretagare i Dalarna möts av stort intresse och nyfikenhet men även viss oro. Det vanligaste argument de möter är att det är mycket svårare att införa valfrihet i glesbygd än i tätort. Vi anser inte att så är fallet, även om man ibland får ställa sig andra frågor i glesbygd. Det är bara att peka på erfarenheterna från vårt grannland Norge där man har gått en annan väg. Det kan exempelvis vara långt mellan patienterna när vård ska ges till patienter i glesbygd. Då kan det löna sig för landsting att samarbeta med närliggande landsting så att man kan erbjuda fler patienter vård inom ett område, även om det inte är inom samma landsting.

Den viktigaste frågan som alla landsting bör ställa sig är: Varför skulle vi välja att införa Hälsoval? Svaret är inte bara ökad valfrihet, utan också att det ska ge landstingsinvånarna möjlighet att välja bort utförare men det bör även skapa sysselsättning i glesbygd och sparar skattekronor. Rätt utformat så går det att skapa förutsättningar för ett glesbygdens hälsoval som både ökar tillgängligheten i glesbygd och sparar vårdpengar.

I glesbygdslandsting startas ofta små, lokala företag. Det är främst kvinnor som arbetat i offentlig vård och omsorg som väljer att starta eget. Ta till vara dessa eldsjälar i byarna och gör inte Hälsovalet i Dalarna till ännu en kvinnofälla, där ersättningen och förutsättningarna gör det omöjligt att klara sig. Glesbygden och Dalarna behöver ett hälsoval som passar i glesbygd inte hälsoval för tätort i södra Sverige.

Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Dalarnas Tidningar den 7 maj