Hoppa till innehåll

Glesbygdsbefolkning har samma rättigheter till valfrihet som storstadsbefolkning, dessutom möjliggör valfrihetssystemen en ökad tillväxt i kommunerna, det blir attraktivt att bo kvar och starta företag.

Under hösten har jag rest runt i landet och träffat kommunalpolitiker, tjänstemän och företagare för att diskutera möjligheten att införa valfrihetssystem i enlighet med Lagen om valfrihetssystem, LOV, inom äldreomsorgen.

Intresset och nyfikenheten på vad LOV kan innebära är stort, men även en viss oro finns. Det vanligaste argumentet man möter från kommunerna är att det är mycket svårare att införa valfrihet i glesbygdskommuner än i tätort. Jag menar att så inte är fallet även om man ibland får ställa sig andra frågor i glesbygdskommuner än i tätort.

Den mest centrala frågan alla kommuner bör ställa sig är: Om vi väljer att införa valfrihetssystem, varför gör vi det? Svaret är enkelt: för att ge medborgarna i kommunen möjlighet att välja, men också att välja bort utförare av exempelvis hemtjänst.

Grundtanken med LOV är att flytta makten från politikerna till medborgarna. Det är inte rättvist att endast medborgarna i kommuner med tätort ska få möjlighet att själva välja vem som ska utföra hemtjänsten hos dem eller deras nära anhöriga.

Valfrihetssystemen gör det också möjligt för en ökad tillväxt i kommunerna. Det blir attraktivt att bo kvar och starta företag och med den demografiska utveckling vi ser kommer behovet av fler utförare att öka. Det är dock viktigt att presumtiva och redan etablerade företag ges rätt förutsättningar att verka för att mångfalden och valfriheten ska bli möjlig.

Det grundläggande är att villkoren är konkurrensneutrala. Samma ersättningsnivå ska ges till företagen som kommunens egen verksamhet kostar. Det innebär att när ersättningen för en hemtjänsttimme sätts så ska alla kommunens kostnader tas med i beräkningarna. Det handlar då om kostnader för bland annat resor till och från en brukare, utbildning av personal, vikarier, dubbelbemanning, dokumentation, IT-system med mera. Konkurrensneutrala villkor innebär också att de möjligheter kommunen har att ge hemtjänst även ska ges till andra utförare.

Affärsmässigheten måste vara densamma. I flera kommuner har vi sett att kommunen själva behåller möjligheten att erbjuda hemtjänst under natten. Det innebär att företagen utesluts från en hel marknad där ersättningen dessutom ofta är högre än under dagtid.

Ickevalsalternativet är ett annat exempel där konkurrensneutralitet oftast inte råder. För att företagen ska få en möjlighet att komma in på marknaden måste ickevalsalternativet också fördelas på de privata utförarna. I vissa kommuner har man infört ett roterande schema där ickevalsalternativet fördelas lika mellan de utförare som blivit godkända att verka i kommunen. Detta har visat sig vara mycket lyckat.

I glesbygdskommunerna är det vanligast att små, lokala företag startas. Det är främst kvinnor som själva arbetat i offentlig vård och omsorg som nu väljer att starta egen verksamhet. Ta tillvara på dessa eldsjälar som finns runt om i landet och gör inte LOV: en till ännu en kvinnofälla där ersättningen och förutsättningarna gör det omöjligt att klara sig.

Bjud därför in presumtiva och redan etablerade företag i ett tidigt skede för att få en kontinuerlig dialog om vad båda parter bör tänka på för att valfrihetssystemen ska nå det mål det är tänkt att nå: en valfrihet och mångfald för medborgarna i kommunen!

Sara Öberg, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Nya Wermlands-tidningen, Gotlands Allehanda och i Sundsvalls tidning.