Sysselsättningen uppgick därmed till drygt 185 000 inom privata utbildnings- hälso- samt sjukvårdsföretag under 2008, enligt nationalräkenskaperna. En uppdelning på utbildningsbranschen och hälso- och sjukvård, enligt SCB:s företagsstatistik, visar att antalet anställda inom utbildningsbranschen uppgick till drygt 68 000, och inom vård och omsorg till närmare 160 000 under tredje kvartalet i år. Jämfört med tredje kvartalet förra året steg antalet anställda inom båda branscherna med omkring åtta procent.

SCB tar för varje halvår fram en snabbindikator på konjunkturen för ett antal branscher. Där finns svar från större utbildningsföretag respektive vårdföretag om hur de ser på konjunkturläget och vad de väntar sig det närmaste halvåret. I diagrammet ovan visas nettotalet för hur företagen i respektive bransch såg på konjunkturläget i oktober i år. Nettotalet visar andelen företag som svarat positivt minus andelen som svarat negativt på en fråga.

Nettotalet för konjunkturen i dessa två branscher visar att andelen företag som i höstas svarat att konjunkturen för företaget är ”bra” steg för båda branscherna jämfört med deras svar i våras. Dessutom visar diagrammet att det under hela perioden från 2004 varit en övervägande andel av företagen i dessa branscher som rapporterat ”bra konjunktur”. Konjunkturen var som starkast  för utbildningsföretagen under 2006-2007, och försvagades något därefter.

För vårdföretagen ser konjunkturen nu ut att återvända till sin tidigare styrka under 2005-2007. Svackan från andra halvåret 2008 blev kortvarig om denna utveckling står sig. Även om produktionstillväxten förra året var något svagare än under de närmast föregående åren så steg produktiviteten inom utbildning, hälso- och sjukvård inom näringslivet. Där ökade produktionstillväxten starkt, med sju procent, medan antalet arbetade timmar ökade med drygt sex procent. Det gav därmed en produktivitetsökning på 0,7 procent.

Den positiva utvecklingen inom vården riskeras i en av landets få tillväxtbranscher om Vårdvalen och LOV utformas felaktigt. Vi ser nu att de landsting som inför vårdval under galgen inför ersättningssystem som försvårar etablering av nya vårdgivare. Fokus läggs istället på ersättningssystem som gynnar landstingets egna verksamheter. Även om den egna verksamheten väljs bort av patienterna och går med förlust. Om patienterna är mer nöjda med en mångfald av vårdgivare och jobben växer till så bör företagandet uppmuntras, inte begränsas. Åtminstone om man ser till patienternas bästa.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Entreprenören 18 december 2009