Sedan ett par decennier har människor fått ökad möjlighet att välja
välfärdslösningar genom så kallade valfrihetssystem eller kundval. Detta
gällde under de första åren framför allt val av förskola, grundskola och
gymnasium. Sedan dess har det sedan runt om i Sverige pågått ett
utvecklingsarbete med sikte på att den enskilde medborgaren ska få välja
mellan flera utförare av de tjänster som denne är berättigad till. Exempel på
områden där individen i många delar av landet kan göra val vid sidan av
skola och förskola är hemtjänst och primärvård.

Frågan om valfrihetssystem är aktuell på många sätt. Allt fler kommuner har
identifierat valfrihet som en möjlighet att höja kvaliteten inom
äldreomsorgen. Rörande landstingen har Vårdval Halland, som ger
medborgare valfrihet mellan auktoriserade vårdcentraler, väckt stort intresse
och fått flera efterföljare. Arbetsförmedlingen driver sedan en tid
försöksverksamhet med alternativa utförare och alternativa arbetsformer,
vilket kan bilda grund för valfrihet även inom denna sektor.

Regering och riksdag har tydligt markerat sitt intresse för ökat
medborgarinflytande genom valfrihetsmodeller. Ny lagstiftning som driver
på och underlättar kundvalssystem i kommuner och landsting är på väg.
Genom kunskapsspridning och utvecklingspengar vill staten stimulera de
offentliga aktörernas arbete med mångfald och kundval.

Frågan är av stort intresse för Almega och våra medlemsföretag. Jämfört
med traditionell upphandling har valfrihetssystem många fördelar. Kundval
ger ökad långsiktighet och skärpt fokus på kvalitet, inte minst i form av
kontinuitet i relation till brukaren. System som baseras på auktorisation, det
vill säga godkännande, skapar stabila affärsvillkor, vilket är gynnsamt för
nyföretagande inom välfärdssektorn och därmed för de berörda
medborgarna.

Om de exempel som nämns i denna rapport tillämpas fullt ut i hela landet
skulle det motsvara två tredjedelar av all verksamhet i kommuner och
landsting. Inkluderas även staten skulle valfrihetssystemen kunna omsätta
upp emot 450 miljarder kronor per år i dagens penningvärde. Tillsammans
omsätter kommuner och landsting drygt 600 miljarder kronor netto.

Detta är i korthet bakgrunden till att Almega vill lyfta fram möjligheterna
med kundval även utanför de redan etablerade områdena. I skriften
poängterar vi de värden som skapas genom kundvalssystem. Värden skapas
framför allt för de berörda brukarna, men även för skattebetalarna och
företagandet, och därmed för den svenska ekonomin och tillväxten.
Ambitionen är att skriften ska kunna tjäna som en inspiration för att
förbättra välfärden runt om i Sverige. Rapporten är framtagen av Capire.

Läs rapporten (pdf)

Vård och omsorg är Sveriges i särklass största bransch med omkring 665 000 sysselsatta. Att öka branschens konkurrenskraft och tillväxt är viktigt både för att få mer vård för pengarna och för att branschen är en betydande del av vår ekonomi.

Den här rapporten lämnar sju förslag för att stärka branschens konkurrenskraft. Vård- och omsorgsbranschen står inför en rad utmaningar i form av internationell konkurrens, demografiska förändringar och finansieringsproblem.

För att möta dessa utmaningar måste branschen öka sin konkurrenskraft och tillvarata de tillväxtförutsättningar som finns. Men hur ska det gå till? Kan man öka produktiviteten och effektiviteten? Vilken betydelse kan ökad konkurrens¬utsättning ha för detta? Hur kan svenska företag i branschen medverka till att möta dessa utmaningar?

I Nuteks och IVAs rapport Framtidens näringsliv (2006) identifierades vård- och omsorg som en av de mest intressanta framtidsbranscherna i Sverige. Den här rapporten är en fortsättning på det arbetet. Initiativtagare till projektet Vård och omsorg – en framtidsbransch är Nutek och Almega. Denna rapport utgör styrgruppens gemensamma slutrapport och bygger på faktaunderlag, intervjuer och diskussioner med representanter för olika delar av branschen.

Läs rapporten på Nuteks webbplats.

Denna rapport är resultatet av projektet Oberoende utvärdering av vård och omsorg. Projektet har finansierats av Vårdföretagarna och genomförts i samverkan mellan Vårdföretagarna och Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ mot bakgrund av nedanstående problembeskrivning. Kontaktpersoner för rapporten är Anne-Sophie Sjöberg, Vårdföretagarna och Beata Forsberg, SIQ.

Läs rapporten (pdf)

Vårdval har blivit ett nyckelord och håller på att förändra den svenska hälso- och sjukvården. Landstinget i Halland var först med att införa vårdval inom primärvården 2007. Stockholms läns landsting och Landstinget Västmanland har gjort det från och med 2008.

Grundtanken i valmodellerna är att invånarna ska fritt få välja vårdenhet och när de gjort sitt val utgår en viss årlig ersättning från landstinget till vårdgivaren baserat på patientens ålder. Barn och äldre ersätts mest. Är man inte nöjd med sitt val kan man byta till en annan vårdcentral. Vårdgivaren måste vara godkänd från kvalitetssynpunkt och acceptera det vårdåtagande landstinget specificerar.

Vårdvalssystem har enligt Svenskt Näringsliv förutsättningar att främja tillgänglighet, kompetens och helhetssyn hos vårdgivarna till nytta för effektiviteten i vården. Samtidigt kan effektiva privata vårdföretag göra sig gällande. Risk för tillkortakommanden finns dock även i vårdvalssystem. Alla organisatoriska modeller i sjukvården har sina för- och nackdelar och någon optimal modell som med en gång löser alla ”problem” gives icke. Men vårdval har en inneboende dynamik då patienten har full valfrihet som gör att drivkrafterna hos vårdgivaren väsentligen blir rätt.

Denna skrift om vårdval består väsentligen av tre delar. Den första delen innehåller en beskrivning av vårdvalssystemen i Halland och Stockholm och intervjuer med vårdgivare som verkar i de systemen, där de förmedlar sina erfarenheter så här långt. Även tjänstemän i de bägge landstingen, som har nyckelroller, intervjuas liksom i något fall en ansvarig politiker. Författare till denna del är kommunikationskonsulten Ann Lindgren.

Den andra delen behandlar möjligheter och risker i vårdvalssystem och hur vårdvalssystem kan bidra till att utveckla sjukvården. Här diskuteras också frågor om hur fri etablering kan förenas med landstingens sjukvårdsansvar gentemot sin befolkning, vårdvalssystem i glesbygd, hur konkurrenssnedvridning undviks, hur en marknad kan transformeras från monopol till konkurrens samt om vikten, enligt Svenskt Näringsliv, av att vissa beslut när det gäller vårdval fattas på nationell nivå. Författare är Anders Morin på Svenskt Näringsliv.

Den tredje delen behandlar hur man i framtiden kan utveckla vårdvalssystemen. Denna del utgörs till största delen av en sammanfattning av en oberoende expertrapport. Expertrapporten handlar bl a om vilka möjligheter för vårdens utveckling som kan realiseras genom ökad valfrihet och en bättre redovisning av vårdens resultat, inklusive ”pay-for-performance”, dvs ersättning efter uppnådda resultat. I expertrapporten diskuteras även hur vårdvalsmodellerna skulle kunna utvecklas till att omfatta större kroniska sjukdomsgrupper, som t ex diabetes. Författare till expertrapporten är professor Johan Calltorp, docent Soffia Gudbjörnsdottir, ekonomidirektör Anette Henriksson och distriktsläkare Anders Lindman. Expertrapporten i sin helhet återfinns som bilaga 1 i denna skrift.

Ett mindre avsnitt i den tredje delen handlar om att det kan behövas nya upphandlingsformer för att kombinera valfrihet och kostnadskontroll inom öppen specialistvård. Här diskuteras hur ett mer aktivt utnyttjande av prismekanismen kan användas för att främja effektiv fördelning av besök mellan vårdgivare, kostnadskontroll och valfrihet (författare Anders Morin). I en särskild bilaga ges en faktasammanställning av några resultat för sjukvården i Halland (bilaga 2)

Läs rapporten (pdf)

I Socialstyrelsens Hälso- och sjukvårdsrapport 2001 (1) behandlas frågan om patientens ställning i ett eget kapitel. Redovisningen ger en god bild över läget år 2001 i Sverige och övriga Nordiska länder. Den behandlar också hur patienträttighetslagstiftning och andra metoder för att stärka patientens ställning hanterats i några andra länder. I kapitlet Patientens rättigheter i ett internationellt perspektiv redovisas Socialstyrelsens material i förkortad form. Materialet används även som utgångspunkt i länderbeskrivningarna.

För tiden efter 2001 finns ingen motsvarande sammanställning gjord. För att få fram det läget i dag har därför aktuell lagstiftning och informationsbroschyrer från Sverige och de nordiska länderna samlats in. Det aktuella läget beskrivs i ett kapitel för vart och ett av länderna.

I förarbeten till Hälso- och sjukvårdslagen, Patienten har rätt (SOU 1997:154) (2) och i andra dokument redovisas problem och möjligheter med olika modeller och metoder för att stärka patientens ställning. De erfarenheter som vunnits i olika länder och de argument som anförs för och emot olika lösningar redovisas i kapitlet Problem och möjligheter med olika metoder för att stärka patienternas ställning.

Redovisningen i denna rapport gör inte anspråk på att vara fullständig. Syftet med rapporten är att ge en översiktlig bild av läget som skall kunna användas för överväganden om vilka metoder som skulle kunna användas för att förstärka patientens ställning i Sverige.

Läs Patienträttigheter i Sverige och övriga Norden (pdf)

Fram till tidigt nittiotal var i stort sett alla kommunala välfärdstjänster
drivna helt i kommunernas egen regi, utan möjlighet för medborgarna att
välja. Sedan dess har både lagstiftning och debattklimat ändrats, vilket
öppnat upp för en mångfald inom skola, vård och omsorg som tidigare
knappt ens var tänkbar.

Valfrihet i välfärden är uppskattat hos den stora majoriteten av
medborgarna. Enligt en opinionsmätning från Temo tycker 78 procent av
svenskarna att det är viktigt att kunna välja mellan privata och offentliga
alternativ i välfärden.

Genom att låta privata entreprenörer utföra delar av välfärdstjänsterna får
skattepengarna en dubbel verkan - dels ökar valfriheten för
kommuninvånarna och dels stimuleras de lokala tjänsteföretagen. Detta är
ett av de starkaste näringspolitiska instrument kommunerna har till sitt
förfogande. Utgifterna för välfärdstjänster är bland de största
budgetposterna för svenska kommuner. Även i små kommuner uppgår de
till flera hundra miljoner kronor.

När kommunerna öppnar för privat drift börjar entreprenörerna i allmänhet
med att erbjuda i stort sett samma tjänster som kommunen tidigare utförde,
och tidigare anställda i kommunen börjar hos entreprenören. När företagen
väl etablerat sig söker de dock snabbt en större marknad. Exempelvis kan ett
bolag som inledningsvis driver delar av hemtjänsten plötsligt bli stort nog
för att konkurrenskraftigt även kunna sälja catering till privata företag i
området och i kringliggande kommuner. I förlängningen kan
välfärdstjänster bli en stark exportmarknad för svenska tjänsteföretag, om
kommunerna väljer att öppna för en större mångfald.

I maj 2005 publicerade Almega rapporten ”Det är väl ett fritt land? - om en
valfrihetsrevolution i motvind” som granskade de valfrihetsreformer i
kommunerna som skett sedan början av 1990-talet. Som del av denna
rapport gjordes en enkät där kommunerna fick uppge vilka alternativ som
fanns lokalt inom skola, äldreomsorg och barnomsorg. I februari 2006
konstruerade Almega utifrån samma källmaterial en valfrihetsrankning av
kommunerna.

Dessa tidigare granskningar visade att möjligheten att välja sin välfärd i hög
grad påverkas av var man bor i Sverige. Stora kommuner hade över lag
högre grad av valfrihet, men det fanns även exempel på små kommuner med
många alternativa utförare. Bland de kommuner med stor valfrihet finns
både kommuner med borgerlig och socialdemokratisk majoritet. Förmågan
att erbjuda alternativ tycks kunna finnas i alla partier och i alla kommuner,
bara den verkliga viljan finns.

Undersökningen innehåller dels en uppdatering av antalet alternativa
utförare i kommunerna och dels en granskning av de förändringar partierna i
dessa kommuner avser att genomföra för att öka valfriheten.

Avsikten med rapporten är att undersöka om dessa ”kommunala fästningar”
tagit intryck av den debatt som förts kring valfrihet de senaste åren, samt att
ge medborgarna i kommunerna vägledning inför det kommande valet.

Läs rapporten  (pdf)