– Inte mindre än 239 nya vårdcentraler har etablerats och drivs nu av privata entreprenörer i Sverige. Räknar vi även in de tidigare etablerade privata vårdcentralerna så har över en miljon patienter listat sig på privata vårdcentralerna. Det är med andra ord många som aktivt har utnyttjat möjligheten att välja sig en ny läkare eller sjuksköterska, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

– Bättre tillgänglighet är den tydligaste effekten av vårdvalet. Tillgänglighet handlar inte bara om väntetider, det handlar också om att det ska vara enkelt och möjligt för alla grupper i samhället att ta sig till en doktor. Då behövs det mer personligt anpassad vård, menar Hans Dahlgren.

Det finns fortfarande det mycket kvar att göra. Det tar tid innan effekterna av en stor valfrihetsreform får fullt genomslag. De första vårdvalsmodellerna följs nu av ytterligare variationer, alla med målsättningen att det ska bli bättre för patienten.

- För att reformen ska lyckas krävs att landstingen norr om dalälven ser över sina vårdval om de vill att privata vårdgivare ska kunna etablera sig. Annars blir det ingen valfrihet i hela landet, hävdar Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Nedan listas de landsting med flest nya vårdcentreler. I flera landsting går utvecklingen dock långsammare. Inga nya vårdcentraler har öppnats i Jämtland, Örebro eller i Kalmar län. Västerbotten har fått en ny inrättning och Västernorrland och Norrbotten har fått två nya vårdcentraler vardera.

Landsting      /      Nya vårdcentraler      /      Listade invånare
1. Stockholm                  66                                     138 095
2. Västra Götaland        47                                     150 360
3. Skåne                          42                                       86 597
4. Halland                       23                                     116 148
5. Jönköping                   16                                       43 456
6. Värmland                      8                                       39 215
7. Gävleborg                     7                                       10 335
8. Kronoberg                    6                                        21 740
9. Dalarna                         6                                       10 370
10. Södermanland          4                                       22 913

För ytterligare information:

Hans Dahlgren
näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
tfn: 08-762 6869
mobil: 076-796 6869
hans.dahlgren@almega.se

Det är en gedigen rapport som Socialdemokraterna presenterade i går med många bra förslag men det mest oroande är att de fortsätter med påståenden om etableringsfriheten och den privata vården inom Vårdvalen som helt enkelt inte är sanna. Så kan en valrörelse inte få bedrivas!

- Socialdemokraterna fortsätter att kräva att etableringsfriheten för privata vårdgivare rivs upp och att LOU ska avskaffas för sjukvården. Därefter är de helt tysta om hur de istället tänker främja fler vårdaktörer. De tar heller inte hänsyn till att det faktiskt inte har visat sig att de nya etableringarna har förstärkt skillnader mellan tätort och landsbygd eller har skett i redan starka socioekonomiska områden, säger Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

Som Vårdföretagarna har visat är detta helt enkelt inte sant. Tvärtom; etableringarna har bidragit till att medborgarna fått åtskilliga fler vårdcentraler att välja mellan och att patienternas möjlighet att snabbare komma till vården kraftigt har förbättrats. Etableringsfriheten har bidragit till en förbättrad tillgänglighet som förmodligen inte hade kunnat uppnås utan alla de nya etableringarna. Detta vill nu Socialdemokraterna och deras samarbetspartier riva upp – utan att ha något alternativ istället.

Att påstå, som det görs i rapporten, att vårdföretag kan välja bort patienter för att dessa inte ökar företagens vinst är helt enkelt inte sant och visar på en oroväckande syn på de privata vårdgivarna.

Låt oss vara fullständig tydliga; fusk och missförhållandena förekommer inom vården i dag – både den offentliga och den privata inom ramen för Vårdvalsmodellerna. Det är inget som varken ska eller kan accepteras. Socialdemokraternas egna förslag kan bland andra förslag säkert bidra till att dessa missförhållanden skulle kunna rättas till. Någon form av kvalitetscertifieringssystem är ett alldeles utmärkt förslag. Men det är helt enkelt inte sant att patienter kan väljas bort. Exempelvis har bland annat utvärderingen från Karolinska Institutets folkhälsoakademi visat att så ej är fallet.

Det är minst sagt tråkigt att Socialdemokraterna fortsätter att bedriva en politik som inte baseras på vad vi faktiskt, så här långt, vet om etableringarna och om Vårdvalsysystemen – utan på rena skräckfantasier, avslutar Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

För kommentar:

Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert Vårdföretagarna
ulf.ofverberg@almega.se , 08-762 69 83
 

Lönerna höjs med 490 kronor den 1 juli 2010 och med 480 kronor den 1 augusti 2011. OB-tilläggen höjs först 1 juli 2011, medan jourersättningen höjs med 8,1 procent redan från den 1 juli 2010.

I det nya villkorsavtalet har begränsningsperioden för vecko¬arbets¬tids-beräkning¬ förlängts från 4 till 16 veckor, vilket gör det lättare för företagen att anpassa den ordinarie arbetstiden till verksamhetens behov. Fortfarande kan avtal om längre begränsningsperioder träffas lokalt.

- Tack vare den längre avtalsperioden på 26 månader och den flexiblare regleringen av arbetstid kunde vi enas om ett avtal på denna nivå, säger Åsa Ramel, förhandlingschef för Vårdföretagarna.

Avtalet omfattar cirka 20 000 helårsanställda på 800 företag inom branscherna vård- och behandlingsverksamhet samt omsorgsverksamhet och äldreomsorg. Det nya avtalet gäller endast för Kommunals medlemmar. För Vårdförbundet, SKFT och LSR del gäller det gamla avtalet till 31 december 2010.

För mer information kontakta:

Åsa Ramel, förhandlingsschef
08-762 68 46
asa.ramel@almega.se

Även om vi kan diskutera enskilda detaljer i flera avseenden finns det dock bra förslag i uppgörelsen. Dit hör de höjda ambitionerna för psykiatrin, IT-stategin, omsorgen om de äldre och förslagen för bättre patientsäkerhet, kvalitet och jämförelser i vården.

Men i övrigt är det oroväckande att det ena regeringsalternativet fortsätter att sprida myter kring vården; myter som helt enkelt inte stämmer.

De rödgröna fortsätter att kräva att etableringsfriheten för privata vårdgivare rivs upp och att LOU ska avskaffas för sjukvården. Därefter är de helt tysta om hur de istället tänker främja fler vårdaktörer. De tar heller inte hänsyn till att det faktiskt inte har visat sig att de nya etableringarna har förstärkt skillnader mellan tätort och landsbygd eller har skett i redan starka socioekonomiska områden.

Som Vårdföretagarna har visat, är detta helt enkelt inte sant. Tvärtom; etableringarna har bidragit till att medborgarna fått åtskilliga fler vårdcentraler att välja mellan och att patienternas möjlighet att snabbare komma till vården kraftigt har förbättrats. Etableringsfriheten har bidragit till en förbättrad tillgänglighet som förmodligen inte hade kunnat uppnås utan alla de nya etableringarna. Detta vill nu de rödgröna riva upp – utan att ha något alternativ istället.

- De nya etableringarna inom vården har också lett till att det knappt finns några ”vita fläckar” kvar inom många landsting och regioner. De nya vårdföretagen har etablerat sig där patienterna finns – överhuvudtaget inte efter socioekonomiska faktorer. Det är tråkigt att de rödgröna fortsätter att bedriva en politik som inte baseras på vad vi faktiskt, så här långt, vet om etableringarna – utan på rena skräckfantasier. De rödgrönas förslag är mer baserat på en tid då producentperspektivet ovanifrån var det dominerande snarare än patientperspektivet underifrån som bör dominera i dag, avslutar Ulf Öfverberg.

För ytterligare information, kontakta:
Ulf Öfverberg, näringspolitisk chef/branschansvarig Sjukvårdsföretagarna
ulf.ofverberg@almega.se , 08-762 69 83
 

Vårdvalet har fört vården närmare patienterna, oavsett socioekonomisk stauts. En ny rapport som Vårdföretagarna har tagit fram visar att det finns en tydlig trend bland de nya etableringarna som visar att det är utbud och efterfrågan som styr.

- Från att ha haft en ett vårdutbud som varit helt dominerat av landstingen, har Vårdvalet medfört att en dynamisk marknad har vuxit fram där patientens hälsa är i centrum, säger Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

Sedan vårdvalet infördes i de olika landstingen och regionerna har 244 nya aktörer etablerat sig runt om i Sverige. Den starkaste trenden gällande nya etableringar är att aktörerna söker sig till ställen där människor är – inte till en viss socioekonomiskt grupp.

Av de 111 etableringar som skett i storstäder eller större städer, är 56 i centrum. Enskede/Årsta/Vantör har 89 000 invånare och bara en nyetablering, men den ligger i den logistiska knutpunkt som alla invånare passerar när de åker in till centrala Stockholm och ahr på så sätt bidragit till att öka tillgängligheten.

Vårdföretagarnas undersökning bygger på intervjuer och information från alla Sveriges landsting och regioner.

- Etableringsfriheten har bidragit till att fler vårdgivare har startat upp verksamhet vilket kraftigt bidrar till att patienterna får bättre tillgänglighet genom fler vårdgivare. Det är också ett steg närmare en mer jämlik vård, säger Ulf Öfverberg.

I Västra Götaland har det tillkommit nya vårdenheter inte endast i innerstaden utan även i de socioekonomiskt mer belastade områden som i nordöstra Göteborg. Områden dit det tidigare har varit svårt att rekrytera läkare. Nu finns knappt det problemet mer.

I Kronoberg har en del av de nya enheterna etablerat sig på orter där det tidigare saknades vårdgivare. I Skåne finns det i stort sett inga vita fläckar kvar efter vårdvalsreformen. I Stockholm har sju nya enheter öppnat på Järvafältet.

”Vårdvalsreformen med etableringsfriheten har i verkligheten lett till att det tillkommit nya etableringar där de tidigare saknades vårdutbud. Tillgängligheten för patienterna har därmed blivit bättre. Därför är det viktigt att behålla etableringsfriheten; för att den är bra för patienterna”, avslutar Ulf Öfverberg.

Läs rapporten här
 

För ytterligare information, kontakta:

Ulf Öfverberg, näringspolitisk chef/branschansvarig Sjukvårdsföretagarna
ulf.ofverberg@almega.se , 08-762 69 83
 

- Schablonbeloppet för 2010 innebar den lägsta uppräkningen på 12 år, två procent. Att återigen höja beloppet med så lite kommer att drabba utförarna av personlig assistans och i slutändan brukarna. Förutom löneökningar ska beloppet dessutom täcka övriga kostnader för verksamheten, säger Katarina Storm Åsell, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna och branschansvarig för Personlig assistans.

- I kombination med den stegvis försämrade ersättningen stramar berörda myndigheter på olika sätt till utförarnas förutsättningar. Bland annat ersätter Försäkringskassan inte längre uppsägningslön enligt kollektivavtal när den assistansberättigade tas in på sjukhus eller avlider. Ett annat problem är att assistansanordnarna inte alltid längre får ersättning som täcker assistenternas löner under brukarens sjukhusvistelse. För de mindre entreprenörerna kan det få förödande konsekvenser.

Många assistansanordnare vågar inte på grund av detta ta emot brukare med svårare sjukdomstillstånd som kan accelerera vilket minskar deras valfrihet. Vidare har Arbetsmiljöverket planer på att skärpa sina regler gällande arbete i brukarens hem. Införande av tillståndsplikt som införs från nästa årsskifte och som i sak är positivt för branschen, kommer också att innebära nya kostnader för assistansanordnarna.

- Samtidigt som regeringen skapar möjligheter att öka kvaliteten inom vård och omsorg genom införandet av Lagen om valfrihet (LOV) och det nationella vårdvalet i primärvården hotas nu alltså mångfalden av utförare inom den personliga assistansen, säger Katarina Storm Åsell.

Lagen om personlig assistans har funnits sedan 1994 och ger brukaren rätt till insatsen personlig assistans och dessutom full frihet att välja utförare. Personlig assistans utförs idag till drygt 50 procent av privata drivna omsorgsgivare. Det finns inget annat välfärdsområde där valfriheten är så stor, där brukare eller patienter har samma möjligheter att välja och påverka sin egen omsorg eller vård. 290 kommuner står tillsammans med ca 500 privata utförare för den mångfalden.

Bransch Personlig assistans ingår i Vårdföretagarna och företräder stora som små privata assistansföretags gemensamma intressen och arbetar aktivt för att skapa goda förutsättningar för privata assistansanordnare och på så sett värna om brukarens valfrihet.

För mer information, kontakta:
Katarina Storm Åsell, näringspolitisk expert/branschansvarig Personlig assistans
katarina.storm.asell@almega.se, 08-762 69 46 

Den slutliga hemställan som medlarna lade fram innehöll kostnadsminskningar som innebar att avtalet i sin helhet värderades till 3,85 procent under tvåårsperioden. Det motsvarar värdet på övriga kollektivavtal som träffats under årets avtalsrörelse på branscher med likvärdig lönenivå.

Avtalet omfattar cirka 20 000 helårsanställda på 800 företag inom branscherna vård- och behandlingsverksamhet samt omsorgsverksamhet och äldreomsorg. Avtalet löper nu vidare med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.

För mer information kontakta:

Åsa Ramel, förhandlingschef Vårdföretagarna, 070-345 68 46

 

En jämlik vård innebär att patienter ska få samma vård efter behov oavsett varifrån de kommer, var de bor eller vilket kön de har. En av de viktigare ingredienserna i en jämlik vård är en förbättrad tillgänglighet, säger Hans Dahlgren näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Vårdvalsreformen har inneburit ett stort steg framåt mot en ökad tillgänglighet. Men vi vet att en del landsting har infört vårdvalet motvilligt. Därför är förslaget om eventuella åtgärder mot bl.a. landsting norr om dalälven som försvårar vårdvalet välkommet; valfriheten ska omfatta alla och inte hindras av politiker som bryr sig mer om produktionsformerna än patienternas tillgänglighet, anser Hans Dahlgren näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Förstärkt vårdgaranti, stärkt patienträttighetslagstiftning, sanktionsmöjligheter mot landsting som förhindrar valfriheten och öppna jämförelser i vården kommer om de införs att innebära en förbättrad vård. Vi saknar dock tydligare skrivningar om oberoende patientinformation till patienter och skarpare förslag mot fusk inom vården i dagens utspel. Vi behöver en stark nationell granskning med tydliga sanktionsmöjligheter av såväl privata som offentliga vårdgivare och en mycket bättre information till patienter som vill kunna välja rätt vårdgivare.

Vårdföretagarna har alltid understrukit att valfrihet bidrar till jämlik vård. Det är bra att regeringen instämmer, avslutar Hans Dahlgren näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

För ytterligare information:
Hans Dahlgren, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
076-796 69 48, hans.dahlgren@almega.se

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Över 1900 företag med drygt 55 000 årsanställda är medlemmar. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.
 

– Vi har lyckats genomföra en nödvändig anpassning av löneavtalet till den historiskt låga uppräkningen av assistans­ersättningen, säger Göran Fredriksson, ordförande för bransch Personlig assistans inom Vårdföretagarna.

Det nya löneavtalet träffades med hjälp av frivillig medling efter sju månaders förhandling, sedan Vårdföretagarna sagt upp det gamla löneavtalet som tecknades 2008. Orsaken till uppsägningen var att assistans­ersättningen för 2010 oväntat höjdes med endast två procent, medan det gamla löneavtalet innebar kostnadsökningar på över fyra procent.

För mer information:

Maria Sundling Grundtman
Förhandlare Vårdföretagarna
tel: 070-522 69 04

Lars Nilsson
Förhandlare Vårdföretagarna
tel: 070-692 55 03
 

- Vi kan inte acceptera kostnadsökningar som överstiger alla andra avtal som har träffats i årets avtalsrörelse, säger Åsa Ramel, förhandlingschef på Vårdföretagarna.

- Kommunal står fast vid sitt krav på löneökningar motsvarande 970 kr på 24 månader, vilket på vårt område skulle motsvara drygt 4,6%. Vi har däremot varit beredda att diskutera kostnadsökningar i nivå med vad motsvarande grupper har fått på andra områden.

Förhandlingarna berör Kommunals medlemmar som arbetar som skötare, undersköterskor, vårdbiträden m.fl. yrkesgrupper på cirka 800 företag inom branschområdena vård- och behandlingsverksamhet samt äldreomsorg. Bland företagen finns bland annat vårdcentraler, sjukhus och sjukhem samt företag som arbetar med behandling av missbrukare eller omsorg om funktionshindrade.

Avtalet löper ut den 30 juni 2010.

För mer information:

Åsa Ramel
Förhandlingschef
Vårdföretagarna
Tel. 070-345 68 46
 

Idag på SVD brännpunkt skriver de rödgröna om vårdens långsiktiga finansiering.

De rödgröna blundar och vill inte se det som SKL och långtidsutredningen har sett sedan länge, dvs. minskade skatteintäkter och en åldrande befolkning, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Dessutom påstår de rödgröna att vårdföretagen kan etablera sig där det är mest lönsamt, inte där behoven finns och att företagen kan välja de mest lönsamma och friska patienterna. Detta är helt fel och vilseledande för den intresserade medborgaren, säger Hans Dahlgren.

Fakta är att i och med införandet av vårdvalet så kan numera ingen vårdgivare neka patienter. Att på detta sätt medvetet vilseleda med felaktiga påståenden minskar förstås de rödgrönas trovärdighet i den viktiga politiska debatten om vårdens framtida finansiering, menar Hans Dahlgren.

Finansieringen av hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar framöver. Orsakerna är flera men den demografiska utvecklingen är särskilt betydelsefull. Befolkningsutvecklingen är central för alla sorters välfärdstjänster och påverkar i hög grad såväl behovet som de faktiska kostnaderna.

För att trygga dessa värden bör en parlamentarisk utredning tillsättas för att i likhet med pensionsreformen finna en blocköverskridande lösning som tryggar vårdens framtida finansiering, menar Hans Dahlgren. Partierna har hittills inte orkat ta i frågan. Kunskap finns så det räcker och blir över hos berörda myndigheter och regeringskansli.

Nu behövs politiskt ledarskap och handlingskraft motsvarande de initiativ som togs inför pensionsreformen avslutar Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna. Då som nu så sågs en ekvation som inte gick ihop. Sverige som land visade ett ledarskap och ansvar som andra kom att ta efter.

För kommentar

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna

tel. 076-796 68 69, e-post. hans.dahlgren@almega.se
 

Det visar en undersökning om attityder till valfrihet och vinst inom vård och omsorg som Novus Opinion gjort på uppdrag av Vårdföretagarna.

Undersökningen visar bland annat att äldre är mer positiva både till privata utförare och till vinst än vad andra åldersgrupper är. För äldre är valfrihet viktigt.

- Förklaringen tror jag ligger i att erfarenhet av såväl privata som offentliga utförare är mer spridd i den äldre befolkningen. Frågan saknar hos äldre därför den dramatik som ofta finns i den politiska debatten, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef för Vårdföretagarna.

En majoritet anser att kvaliteten i vården kommer att försämras om inte privata vårdföretag får gå med vinst. Särskilt viktigt är detta för väljare i storstäder. Även var fjärde S-väljare säger ja till vinst.

- Det visar att frågan är öppen även bland Socialdemokraternas väljare. Det borde det rödgröna laget se. I Stockholm är det avgörande om man vill vinna majoritet, säger Hans Dahlgren.

- Folk är klokare än vad de flesta politiker tror. Patienter ser ett tydligt samband mellan kvalitet i verksamheten och frågan om vinst.

Undersökningen visar också att om företag som utför tjänster inom skola, vård och omsorg får växa kan det leda till fler jobb och ökad tillväxt i Sverige.

- Det är något att ta fasta på för alla partier i en valrörelse där den viktigaste frågan är hur vi får fler jobb, avslutar Hans Dahlgren.

Intervjuerna har genomförts inom ramen för Novus Opinion allmänhetspanel 18 - 20 maj 2010.

• Målgrupp för undersökningen är allmänheten, 18 år och äldre
• Totalt omfattar undersökningen 1000 intervjuer
• David Ahlin, opinionsanalytiker på Novus, har ansvarat för undersökningen
• Metodkommentar: se sista sidan i rapporten

För kommentar:

Hans Dahlgren
näringspolitisk chef Vårdföretagarna
076-796 68 69
 

Om undersökningen:

David Ahlin, Novus Opinion
073-940 39 14

Vårdvalsreformen börjar bli en succé. Det är en av slutsatserna av Konkurrensverkets delrapport om vårdvalet i primärvården, ”Uppföljning av vårdval i primärvården”, som nyligen presenterats.

Konkurrensverket konstaterar att tillgängligheten har ökat, bemötandet av patienterna blivit bättre och att patienternas valfrihet har stärkts. Det är ett gott betyg åt en reform som verkat i knappt fem månader.

Inte mindre än 181 nya vårdenheter har tillkommit eller godkänts för etablering sedan vårdvalssystem infördes i landstingen. Det är en ökning med 19 procent. Dessutom erbjuder många vårdenheter utökade öppettider. Patienten står i centrum och kundservice har fått större uppmärksamhet.

Allt detta är bra. Även i fråga om uppdragens bredd gör Konkurrensverket enligt vår mening en delvis korrekt analys. Precis som vi ofta påpekar finns det omfattande problem och reella hinder när landstingen lägger alldeles för breda uppdrag på de privata vårdgivarna. Det är uppenbart att det missgynnar små vårdgivare, som inte har möjligheten, resurserna eller kapitalet att initialt fylla ut ett sådant brett uppdrag, säger Hans Dahlgren Näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Detta blir ett stort problem i glesbygd/landsbygd och blir än värre mede den passiva listningen. Precis som Konkurrensverket visar är en passiv listning ett problem för nya vårdgivare som etablerar sig eftersom ersättningen ofta grundar sig på antalet listade patienter.

För de nya små vårdgivarna som etablerar sig finns det ett stort hinder i det breda uppdraget och den passiva listningen; hinder som många gånger omöjliggör etablering för flera vårdgivare menar Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna. Konkurrensverket borde även gett en rekommendation om smalare uppdrag för att underlätta etableringar i glesbygd anser Hans Dahlgren Näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Nu är det upp till regering och opposition att ta Konkurrensverkets rapport till sig; vårdvalet har lett till stora framsteg mot mer valfrihet, bättre tillgänglighet och bemötande; allt är viktiga komponenter i målsättningen om en jämlik vård hävdar Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Men vi kan gå vidare. Konkurrensneutraliteten måste förbättras, mångfalden av flera olika vårdvalsmodeller i fråga om uppdragens bredd, samverkansmöjligheter för mindre vårdföretag med mera finns fortfarande kvar som utmaningar. Vårdvalen har kommit för att stanna och är ett effektivt instrument för en bättre vård på alla sätt. Men de kan bli ännu bättre.

- Listningen måste göras om så att även nya etableringar kan ta del av dem som inte gjort ett aktivt val.

- Ett snävare uppdrag krävs i glesbygd. Detta skulle inte bara spara pengar för landstinget utan även skapa drivkrafter för små lokala vårdföretag.

- Patientinformationen måste förbättras, en oberoende myndighet måste ge medborgare tydlig och korrekt information.

- Informationen om valet av vårdgivare måste förbättras. Idag är en majoritet av invånarna i Västerbotten missnöjda med den information de fått. Endast 19 % anser att de fått tillräcklig information om vilka primärvårdgivare de kan välja mellan och hur valet går till.

- Konkurrensneutralitet mellan vårdgivare måste finnas fullt ut. Sanktionssystem bör införas då konkurrensneutraliteten mellan vårdgivare bryts avslutar Hans Dahlgren Näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Studenterna som läser till yrken som läkare och sjuksköterska menar att kvaliteten på vården blir högre om det finns en blandning av offentlig och privat vård. De studerande tycker också att privata vårdföretag ska få gå med vinst. Det är till och med så att det finns ett starkare stöd för vinstdrivande vårdföretag bland studenterna än bland allmänheten i stort.

Vårdföretagarna har ställt frågor till 1 102 studenter inom vård och omsorg om hur de ser på privata arbetsgivare inom vården. Undersökningen har gjorts eftersom denna grupp kommer att ha stort inflytande på utvecklingen och är de som faktisk kommer att jobba i vården.

- Studenterna uppfattar en blandning av privata och offentliga arbetsgivare som något positivt och som kan förbättra deras möjligheter på arbetsmarknaden efter examen, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Tidigare har undersökningar genomförts bland personal och patienter, men det är första gången som en omfattande undersökning görs av studenternas attityder till framtiden för vården.

Hela 62 procent av studenterna tror att en större blandning av privata och offentliga arbetsgivare är positivt för deras möjligheter på arbetsmarknaden. Samtidigt anser en majoritet av de tillfrågade studenterna att privata vårdföretag som håller en hög kvalitet på vården och uppfyller sina uppdrag ska tillåtas gå med vinst. Hela 57 procent av läkarstudenterna instämmer i detta, bland sjuksköterskestudenterna håller 52 procent med.

- De tillfrågade har högre förväntningar på privata arbetsgivare än offentliga. Det blir en utmaning för alla privata vårdföretag att leva upp till detta för att vi ska vara attraktiva som arbetsgivare för studenterna, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Kvinnliga vård- och omsorgsstudenter väljer privata arbetsgivare

Det finns tydliga skillnader i förväntningarna på framtida arbetsgivare mellan kvinnor och män som studerar på vårdutbildningar. Vårdföretagarna har gjort en omfattande undersökning bland kvinnor och män som läser till yrken inom vård och omsorg. Den visar att kvinnliga studenter ser privata vårdföretag som viktiga både för kvaliteten i vården, men också för den egna karriären.

Undersökningen pekar på ett starkt stöd för privata vårdföretag och för att dessa ska tillåtas att gå med vinst om de håller en hög kvalitet. En majoritet av studenterna tycker även att blandningen av offentliga och privata arbetsgivare förbättrar deras chanser att få ett jobb efter avslutad utbildning.

Överlag är de manliga studenterna mer positiva till privat vård. Men en tydlig skillnad i undersökningen är att kvinnor, i högre utsträckning än män, tror att deras karriärmöjligheter är bättre hos en privat arbetsgivare. 68 procent av kvinnorna tror det och 58 av männen.

- Det är ett bra betyg för oss och det ger oss en fördel gentemot de offentliga arbetsgivarna i konkurrensen om framtida medarbetare. Samtidigt är det en utmaning för våra medlemsföretag att kunna svara upp mot de högt ställda förväntningarna, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Vård- och omsorgsstudenter jobbar gärna i privata företag

De studerande som läser till yrken inom vård och omsorg har högre förväntningar på privata arbetsgivare inom vården än på offentliga. Studenterna tror att en privat arbetsgivare är ett bättre alternativ som leder till mer trivsel och bättre stämning, mer inflytande och högre lön.

- Vi konstaterar att studenterna ser positivt på en blandning av offentliga och privata vårdgivare, de tycker att det är bra både för vården och för deras möjligheter att göra karriär, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

När Vårdföretagarna ber studenterna lista vilka de viktigaste argumenten är när de väljer arbetsgivare blir svaret trivsel, lön och inflytande, de allra viktigaste. 76 procent säger att trivseln på arbetsplatsen är den viktigaste aspekten, 56 procent svarar lönen och 54 procent uppger inflytandet över den egna arbetssituationen.

På samtliga dessa områden – trivsel, lön och inflytande – tror dessutom studenterna att de privata vårdföretagen är bäst. 84 procent tror att de får bättre lön hos en privat arbetsgivare, 57 procent menar att karriärmöjligheterna är bättre i ett privat vårdföretag, och så många som 61 procent är övertygade om att det egna inflytandet är större i privata vårdföretag.

- Det är naturligtvis roligt att våra blivande läkare och sjuksköterskor tycker att de privata vårdföretagen är en bra framtida arbetsgivare. 66 procent anser att karriärmöjligheterna är mycket bättre i den privata vården jämfört med de offentliga arbetsgivarna, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Framtidens läkare vill starta eget

En majoritet av de som studerar till läkare kan tänka sig att starta eget, men 4 av 10 anser inte att de får tillräckliga kunskaper eller verktyg i sin utbildning för att kunna starta ett företag. Resultatet kommer från en undersökning som Vårdföretagarna har gjort bland studenter som läser till yrken inom vård och omsorg.

- Studenterna som läser till yrken som läkare och sjuksköterska menar att kvaliteten på vården blir högre om det finns en blandning av offentlig och privat vård. Men det förutsätter att fler kan starta vårdföretag i framtiden. Därför måste vi lyssna på studenterna som vill få mer kunskap om hur man startar och driver företag, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Hälften av samtliga studerande på vårdutbildningar kan tänka sig att starta eget inom vårdsektorn, 53 procent av läkarna kan tänka sig att starta ett företag och 38 procent av sjuksköterskorna säger att de är intresserade av att starta eget. Intresset för att starta ett eget vårdföretag är betydligt större bland manliga studenter där en majoritet kan tänka sig att dra igång ett företag. Bland kvinnor är intresset svalare, 44 procent kan starta eget.

Vårdföretagarna har frågat 1 102 studenter om de kan tänka sig att starta ett eget företag. Studenterna läser till läkare, sjuksköterska och andra yrken inom vård och omsorg. 79 procent av de svarande är kvinnor och 21procent är män.

Läkarna nobbar Norrland

Landstingen i Norrland kommer att få svårt att locka läkarna som tar examen till sommaren. En undersökning från Vårdföretagarna visar att läkarstudenterna anser att Norrland är mindre attraktivt som arbetsplats och att de hellre vill jobba i södra Sverige.

Vårdföretagarna har frågat 1 102 studenter i olika vårdyrken hur de ser på framtiden och var de kan tänka sig att jobba. Undersökningen visar att lika många kan tänka sig att jobba för ett privat vårdföretag som inom den offentliga vården.

- Resultatet visar att studenterna anser att en blandning av offentliga och privata vårdgivare är bra både för kvaliteten i vården och för deras möjligheter att göra karriär, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Studenterna överlag är positiva och ser ljust på framtiden. En majoritet tror att de har goda möjligheter att få ett jobb på den ort där de studerar. Läkarstudenterna är de som är mest positiva.

När studenterna får fråga var de absolut inte kan tänka sig att jobba så kommer Norrland på första plats. 13 procent av studenterna som studerar i Norrland kan inte tänka sig att arbeta där utan kommer att flytta efter examen.

När studenterna listar vilka faktorer som avgör vilken arbetsgivare de väljer blir svaret trivsel, lön och inflytande de allra viktigaste. 76 procent säger att trivseln på arbetsplatsen är den viktigaste aspekten, 56 procent svarar lönen och 54 procent uppger inflytandet över den egna arbetssituationen.

- Om arbetsgivarna inom vården i norra Sverige ska öka sina möjligheter att rekrytera så måste de bli bättre på att möta studenternas förväntningar. Faktorer som trivsel, lön och inflytande påverkar var de kan tänka sig att jobba i framtiden, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna. 

Läs undersökningen här

För frågor om undersökningen:

Andreas Befrits, ansvarig analytiker United Minds

Tel: 0733 55 06 10, Email: andreas.befrits@unitedminds.se 

För frågor om Vårdföretagarna:

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna

Tel: 08-762 68 69, Email: hans.dahlgren@almega.se
 

Vårdföretagarna välkomnar Socialdemokraternas förslag till skärpt tillsyn och en kommande certifiering av vårdgivare. Från Vårdföretagarnas sida tycker vi självklart att det är oacceptabelt med fusk och det sprider förstås en negativ bild av den privat drivna vården, vilket är djupt olyckligt, säger Hans Dahlgren Näringspolitisk chef Vårdföretagarna .

Det senaste året har 300 nya små företag startats och nio av tio vårdföretag har färre än tio anställda, enligt SCB. Flertalet av företagen är alltså små eller medelsstora och dessutom drivna av entreprenörer med ett stort engagemang som inte sällan själva har bakgrund inom vård och omsorg. Att några av dessa företag visar sig fuska på ett sätt som kan betecknas som kriminellt drabbar hela branschen, säger Hans Dahlgren Näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Fusk förekommer i alla system men det är orimligt att Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och enskilda landsting hanterar skattebetalarnas pengar så vårdslöst och inte använder de verktyg som finns. Tillsynen måste bli bättre i hela landet och det politiska ansvarstagandet större, hävdar Hans Dahlgren Näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Vårdföretagarna har i flera år drivit frågan om en oberoende nationell utvärdering av all vård och omsorg, bland annat med fokus på tillsyn av att skattepengar går till vård och omsorg, motsvarande den nationella tillsyn som Socialstyrelsen gör för den medicinska kvaliteten. Det pågår också ett arbete inom Vårdföretagarna som kommer att resultera i någon form av certifiering och etisk stadga som sträcker sig längre än gällande lagstiftning och möjlighet till uteslutning av medlemmar som inte följer den stadgan. Vår förhoppning är att detta, i kombination med att huvudmännen ser över sina rutiner och tar sitt ansvar, ska stävja det fusk som förekommer avslutar Hans Dahlgren Näringspolitisk chef Vårdföretagarna.
 

Läs pressmeddelandet här

För ytterligare information:

Hanss Dahlgren, Näringspolitisk chef Vårdföretagarna

tel: 076-796 68 69, hans.dahlgren@almega.se

Vi saknar helt förslag i den rödgröna motionen kring vad det är som skall skapa valfrihet och mångfald, och hur de rödgröna ser på det system som skall ersätta etableringsfrihet i vården och omsorgen. Vårdföretagarna hade förväntat sig ett konkret förslag till hur etableringen av vårdgivare ska hanteras om etableringsfriheten förbjuds i svensk vård och omsorg säger Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef Vårdföretagarna. Nu saknas detta i den rödgröna vårbudget och det skapar oro bland vården och omsorgens företagare.

Privata vård- och omsorgsföretagare vill veta vad som skall styra etableringar i svensk vård och omsorg vid ett rödgrönt regeringsskifte, vilket är fullt rimligt ett valår med stor osäkerhet för för vårdföretagare, hävar Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Vi kräver därför besked från de rödgröna. Hur blir det för de 170 ”nya” vårdcentralerna som etablerats i landsting från norr till söder. Hur blir det för företag som har etablerats sig i de 82 kommuner där LOV:en införts? I dessa kommuner har hundratals "nya" små vårdföretag etablerats. Får de vara kvar? Vilka kriterier ska gälla för etablering av vårdgivare - skall det vara samma regelverk för offentliga utförare som för privata, frågar sig Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Vi saknar även konkretion kring certifiering i vården. Inga besked ges i den rödgröna budgetmotionen hur certifieringen är tänkt att fungera och hur det kan påverka offentliga och privata vårdgivare. Vårdföretagarna hade förväntat sig att få detta beskrivet i den rödgröna motionen, avslutar Hans Dahlgren.

För kommentar:

Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef Vårdföretagarna

076-796 68 69, hans.dahlgren@almega.se
 

Detta visar SKL:s Vårdbarometern. Vårdbarometern är en undersökning som sedan 2001 mätt befolkningens attityder till, kunskaper om och erfarenheter av svensk hälso- och sjukvård.

Väntetiderna i primärvården uppfattas som allt rimligare Väntetiden är rimlig, anser 86 procent av de patienter som besökt en vårdcentral och fått vänta en dag eller mer. Andelen som anser att väntetiden är rimlig har ökat med 14 procentenheter sedan år 2001. Den största ökningen uppvisas under de senaste 2 åren, sju procentenheter. Andelen som anser att väntetiden inte var rimlig har minskat från 25 procent år 2001 till 13 procent.

Detta tycker vi är oerhört glädjande. En ökad konkurrens genom vårdvalsreformen har ökat tillgängligheten, säger Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef på Vårdföretagarna i en kommentar.

Patienterna har större förtroende för vården än befolkningen som helhet, vilket förstås kan tolkas som att patienter är mer nöjda med vården efter att vården fått större inslag av konkurrens och mångfald, avslutar Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Läs SKL:s Vårdbarometern här

För mer information

Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef Vårdföretagarna

076- 796 68 69, hans.dahlgren@almega.se
 

- Skillnaderna är stora i landet, säger Åsell. I mellersta Norrland uppger hela 81% av befolkningen att de inte har fått tillräcklig information om vilka primärvårdsgivare man kan välja mellan eller hur valet går till.

Vid årsskiftet fick landets patienter rätt att själva välja sin vårdcentral/hälsocentral när vårdval till primärvården blev obligatoriskt i hela landet. Samtliga landsting kommer att införa vårdval under 2010. Syftet med vårdval/hälsoval är att öka tillgängligheten och höja kvaliteten i vården men bristande information motverkar patienternas möjligheter att påverka sin vård i denna positiva riktning.

- För att reformen om fritt vårdval ska fungera väl måste konkurrensen fungera, och då är bra och öppen information till medborgarna ett måste, så att de kan göra ett kunskapsbaserat val av vårdgivare. Annars blir vårdvalet endast en teoretisk konstruktion, säger Katarina Storm Åsell.

- Från Vårdföretagarnas sida har vi också sett att det finns andra problem med informationen. Ett av dessa är när de vårdgivare som uppnått kraven för auktorisation vid införandet av vårdvalet får gratis marknadsföring genom landstinget då medborgarna informeras. I informationen ingår landstingets samtliga vårdcentraler, medan nya vårdgivare som inte blivit auktoriserade i tid för införandet blir utan marknadsföringen. Det förekommer också att landsting endast informerar om de egna vårdgivarna i samband med införandet av vårdval, säger Katarina Storm Åsell.

- Vårdvalen är ett stort steg framåt; ett framsteg för patienterna och för alla de nya vårdgivare som får bättre möjligheter att etablera sig. Därför är det viktigt att alla landsting och regioner aktivt arbetar med de hinder som finns för att reformen ska fungera, och där är kanske informationen till medborgarna det allra viktigaste, säger Katarina Storm Åsell.

Läs Vårdindikatorn här

Kommentarer och analyser beträffande statistikens innehåll och andra frågor rörande vårdbranschen besvaras av:

Katarina Storm Åsell, Näringspolitisk expert, Vårdföretagarna

Tel: 08-762 69 99, E-post: katarina.storm.asell@almega.se

Frågor, synpunkter eller funderingar beträffande Vårdindikatorns statistik besvaras av:

Henrik Vestin, AB Handelns Utredningsinstitut (HUI)

Tel: 08-762 72 87, E-post: henrik.vestin@hui.se
 

Många anmärkningar av konkurrenshinder

Anmälningarna till Konkurrensverket tyder på att de privata företagen hindras att konkurrera på lika villkor med det offentliga. Mellan år 2007-2009 har Konkurrensverket fått in 91 ärenden gällande snedvriden konkurrens, varav 84 gäller LOU och 7 LOV. Bland annat har frågan om passiv listning anmälts.

Vårdföretagarna är av åsikten att det behövs ett mer systematiskt arbete för att i varje situation säkerställa konkurrensneutralitet mellan privata och offentliga vårdgivare.

Det pågår en granskning av de olika vårdvalen utifrån just konkurrensneutraliteten, efter att de införts, av Konkurrensverket. Det välkomnar vi, men det är inte tillräckligt. Vi menar att det efter valet 2010 måste tillsättas en parlamentarisk utredning som skyndsamt ser över frågan om konkurrensneutralitet i vården generellt. Detta bör ske efter valet 2010 oavsett vem som vinner. Dagens lagstiftning måste anpassas till en verklighet som präglas av en mångfald av utförare, såväl privata, ideella som offentliga, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna. Vidare anser Hans Dahlgren att:

✔ Sanktionsmöjligheter införs när kommun och landsting inte behandlar alla vårdgivare konkurrensneutralt.

✔ Nationell årlig uppföljning av konkurrensneutraliteten inom vården och omsorgen motsvarande den uppföljning som görs av skolverket när det gäller utbildning.

Att öka valfriheten för medborgarna genom en mångfald av utförare inom vård och omsorg har varit en av de mest prioriterade områdena för regeringen. Många utförare har också startats tack vare reformer som Lagen om valfrihet, LOV. Men på flera håll i landet lyfter nu privata utförare fram bristen på konkurrensneutrala villkor som riskerar att slå ut företagen. Några av dem presenteras i rapporten ”När konkurrensen sätts ur spel – villkor för privat vård och omsorg”.

För att få en samlad bild över vilka de huvudsakliga hindren är för likvärdiga villkor mellan privata och offentliga utförare lät Vårdföretagarna djupintervjua företrädare för sju av Vårdföretagarnas branscher. I samtliga branscher lyftes framför allt två problem fram. Dessa var att offentlig verksamhet subventioneras ensidigt samt att det råder en osund konkurrens inom flera områden.

Kommunerna har inte kontroll över sina egna kostnader för äldreomsorgen

Inom äldreomsorgen är ett vanligt problem som beskrivs att kommunerna inte har tydliga rutiner eller enhetliga mått för att beräkna sina kostnader. Inte sällan kan egenregiverksamheten budgeteras utan att kringkostnader som är knuten till omsorgen räknas in, vilket gör att ersättningen till privata utförare sedan blir kalkylerad på felaktiga grunder. En kommun kan dessutom låta egen omsorg gå med underskott jämfört med budget, vilket privata omöjligen kan göra.

- Att inte ta med alla kringkostnader för att till exempel utföra hemtjänst gör det omöjligt för privata utförare att klara sig. I flera kommuner har också ickevalsalternativet behållits i egenregin. Något som gör det oerhört svårt för nya aktörer att ta sig in på marknaden, säger Sara Öberg, näringspolitisk expert och branschansvarig för Äldreomsorgsföretagarna.

Passiv listning inom primärvården gör det svårt för nya aktörer att etablera sig

Inom primärvården är ett omfattande problem den passiva listningen. Flera privata vårdföretag inom primärvården påpekar att de patienter som inte gör något aktivt val fördelas ojämlikt eller överhuvudtaget inte blir listade hos nystartade vårdgivare när ett vårdval startas upp.

- Vid införande av vårdval är aktiv listning viktigt för att nya aktörer ska ha möjlighet att etablera sig. Patientinformationen bör vara tydlig och konkurrensneutral. De personer som blir passivt listade, måste fördelas på både privata och offentliga aktörer för att en mångfald ska bli möjlig, säger Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert och branschansvarig för Sjukvårdsföretagarna.

Landstingsägd företagshälsovård erbjuder sina tjänster utanför den egna organisationen

Till skillnad från övriga branscher upplever företrädare för företagshälsovården inte att det finns allvarliga konkurrensproblem. Ett problem är dock att det finns landstingsägd företagshälsovård som erbjuder sina tjänster även utanför den egna organisationen. Branschföreträdare menar att detta är konkurrenssnedvridande och sannolikt olagligt, när man som offentlig aktör erbjuder vilket företag som helst företagshälsovård.

Höga omsättningskrav för ambulansföretagen gör det svårt för mindre aktörer att ta sig in på marknaden

Höga omsättningskrav för ambulansföretagen, som säger att en ny aktör måste ha en omsättning på minst 20 miljoner kronor, gör det svårt för små aktörer att ta sig in på marknaden.

Många ambulansföretag upplever också att man har mycket kort tid på sig att uppnå de formella kraven som ställs när förfrågningsunderlag skickas ut.

Kommunen tillåts gå med underskott år efter år inom LSS och personlig assistans

Inom personlig assistans finns det en nationell schablonersättning som 2010 är 252 kronor per timme.

- Denna låga ersättning är ett exempel på hur ett privat företag måste klara sig med knappa resurser samtidigt som att den kommunala verksamheten i många fall tillåts gå med underskott år efter år. Dessutom är tillämpningen vid tillstånd och tillsyn inom LSS olika för kommunal och privat verksamhet vilket kraftigt hämmar konkurrensneutraliteten, säger Katarina Storm Åsell, näringspolitisk expert för Vårdföretagarna och branschansvarig för personlig assistans.

Bristande information under upphandlingsprocessen leder till brister i anbudsunderlagen inom vård- och behandlingsverksamhet

Inom vård- och behandlingsbranschen finns en tradition av upphandling av många typer av behandlingar, men tyvärr brister ofta anbudsunderlagen i upphandlingar på grund av bristande information under upphandlingsprocessen.

Tillsynen från Länsstyrelsen (numera Socialstyrelsen) är inte heller här enhetlig när det gäller kommuner och privata behandlingshem. Uppföljning är nödvändig, men det blir en snedvridning om kraven ställs olika på kommunens egen verksamhet och den som är upphandlad.

Beställarfunktionen i många landsting sköts av Folktandvården, det vill säga samma organisation som den privata tandläkaren ska konkurrera med.

De privata tandläkarna menar att tydliga beställare med hög kompetens och integritet är en förutsättning för att det nuvarande systemet ska fungera. Idag är ett konkurrenshinder att beställarfunktionen i många landsting sköts av Folktandvården, det vill säga samma organisation som den privata tandläkaren ska konkurrera med.

Läs rapporten "När konkurrensen sätts ur spel - villkor föe privat vård och omsorg" här 

För mer information, kontakta:

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna

tel: 076-796 68 69, hans.dahlgren@almega.se
 

– Inga-Kari har en bred erfarenhet både från så väl arbetsgivarsfären som från verksamhetsnära verksamhet i näringslivet vilket gör henne mycket kvalificerad till rollen som förbundsdirektör för Vårdföretagarna, säger Almegas vd Jonas Milton.

Inga-Kari Fryklund är 47 år gammal och kommer senast från tjänsten som regionchef i Uppsala och områdesansvarig för Område Mitt inom Svenskt Näringsliv. Innan dess var hon affärsområdeschef inom det börsnoterade bolaget IFS Sverige AB som utvecklar och implementerar affärssystem. Inga-Kari har en examen från personalvetarlinjen vid Uppsala Universitet.

– Jag vill välkomna Inga-Kari till Vårdföretagarna, hon har erfarenheten och engagemanget som krävs för att bli en utmärkt förbundsdirektör i en bransch i stark utveckling, säger Vårdföretagarnas styrelseordförande Anne-Sophie Sjöberg

För ytterligare information

Inga-Kari Fryklund
tfn: 018-71 10 00

David Wästberg
presschef Almega
tfn: 08-762 68 59

Frågan om vinst i vården är viktig att analysera närmare, inte bara för att det råder olika uppfattningar om möjligheten att tjäna pengar på att hjälpa personer i behov av vård och omsorg. Vårdföretagarna tycker att det är viktigt att visa på hur det faktiskt ser ut i branschen, så att debatten om vinst kan föras utifrån fakta och korrekta slutsatser.

I denna rapport har vi låtit revisionsföretaget PWC undersöka årsredovisningarna i 21 aktiebolag med verksamhet inom vård och omsorg (åren 2004-2008). Företagen verkar i en bransch som växer i omsättning, och dess betydelse ökar för varje år. Företagen visar vinst – ett resultat av att företagen har nöjda patienter, är välskötta och har motiverade medarbetare.

Förhoppningen är att denna rapport ska kunna utgöra en grundläggande faktasammanställning för den som är intresserad av välfärd och ekonomi. Med en ökad transparens och kännedom om vårdbolagens ekonomi kan vårdbolagen framöver betraktas som naturliga inslag i välfärden där en sund ekonomi borgar för något positivt för patienter, skattebetalare och medarbetare, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Vi kan i rapporten konstateras att de granskade vårdbolagens ekonomi är stabil. Den genomsnittliga rörelsemarginalen ligger på 4,8 procent. Den sunda ekonomin medför att de kan hantera variationer samt utveckla och expandera sin verksamhet menar Hans Dahlgren.

Rapporten innehåller även en Jämförelser med andra branscher. Om man som investerare vill se en snabb och hög avkastning på investerade medel finns det andra branscher som är mer lönsamma än vård- och omsorgssektorn konstaterar Hans Dahlgren. Den investerare som för fem år sedan investerade i olja och industrier, har under år 2008 haft en bättre lönsamhet än de investerare som valt att gå in i vårdföretag avslutar Hans Dahlgren.

Läs rapporten ”Vinst i vård och omsorg” på www.vardforetagarna.se/
För mer information, kontakta Hans Dahlgren på 076-796 68 69, hans.dahlgren@almega.se
 

SCB har på uppdrag av Vårdföretagarna undersökt statistiken över lång- och korttidssjukskrivna bland vårdanställda i Sverige. I undersökningen, som presenteras i dag på SvD Brännpunkt, framgår att det finns betydande skillnader i andelen sjukskrivna bland Sveriges olika län. Det framgår också att det finns avsevärda skillnader mellan offentligt anställd och privat anställd vårdpersonal.

I genomsnitt har offentliga vårdgivare 33 procent högre andel sjukskrivna än privata vårdgivare. Totalt är 40 000 personer i vården sjukskrivna.

– Skillnaderna i andelen sjukskrivningar mellan de olika driftsformerna är intressanta. Möjligen beror de positiva siffrorna för de privata vårdgivarna på att deras vårdanställda upplever ett större inflytande över sin arbetssituation, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna, i en kommentar.

I Blekinge är skillnaden mellan privat och offentliga vårdgivares sjukfrånvaro störst. Där är 8 procent av de privatanställda inom vården sjukskrivna medan 15 procent av de offentliganställda är det. Det betyder att den offentliga vården i Blekinge har 90 procent fler sjukskrivna.

Jämtland har den sjukaste vårdpersonalen med 14 procent av privatanställda och 18 procent av de offentliganställda, en skillnad om cirka 23 procent. Friskast är vårdpersonalen i Jönköpings län där 11 procent av de offentliganställda respektive 7 procent av de privatanställda är sjukskrivna.

Tabellen nedan baseras på SCB:s länsindelade data för 2007 med populationsbegränsning map bransch och yrke enligt SNI 2002, tabellen visar andel vårdanställda sjukskrivna över 14 dagar.

             Län               Offentliganställda              Privatanställda              Skillnad

1 Östergötland                      11,8%                             10,6%                          12,2%

2 Västmanland                     14,9%                             12,3%                          21,2%

3 Jämtland                            17,7%                              14,4%                          22,9%

4 Gotland                               11,4%                                9,3%                          23,5%

5 Gävleborg                           13,5%                             10,8%                          24,9%

6 Dalarna                               13,3%                              10,5%                         25,9%

7 Stockholm                          13,6%                              10,6%                         28,5%

8 Uppsala                              14,0%                              10,6%                         31,7%

9 Skåne                                  13,9%                              10,5%                         32,4%

10 V. Götaland                      13,3%                              10,1%                          32,7%

11 Halland                            13,2%                                 9,6%                          36,4%

12 Värmland                         14,1%                              10,0%                          41,4%

13 Örebro                              14,1%                                9,9%                           42,6%

14 Kalmar                              13,9%                                9,4%                          47,8%

15 Jönköping                         10,8%                               7,2%                           50,3%

16 Västerbotten                     13,9%                               9,2%                           51,3%

17 Norrbotten                        13,9%                                8,5%                           63,6%

18 Västernorrland                 15,8%                               9,6%                           64,0%

19 Södermanland                15,2%                                8,8%                           71,8%

20 Kronoberg                        14,2%                                8,2%                           74,3%

21 Blekinge                           14,9%                                7,9%                           89,7%

Hela landet                             13,7%                              10,3%                          32,9%

Statistiken bygger på SCB:s data från 2007 och avser sjukfrånvaro längre än 14 dagar. Måttet är ett samlingsmått på de personer som varit antingen kort- eller långtidssjukskrivna under perioden. Definitionen av kortidssjukskriven är 15-89 dagar, definitionen av långtidssjukskriven är 90 eller fler dagar. I undersökningen ingår över tjugo vårdyrken med en bas på totalt 350 000 personer, däribland läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, logopeder och tandläkare. Nationellt är den totala sjukfrånvaron 8 procent (18-65 år, offentligt och privat, 15-89 dagar samt över 90 dagar 2007). En siffra som kan jämföras mot 13,7 % sjukfrånvaro bland offentligt vårdanställda.

Läs undersökningen här 

För kommentar och mer information

Hans Dahlgren
näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
tfn: 08-762 6869
mobil: 076-796 6869

David Wästberg
presschef Almega
tfn: 08-762 68 59
mobil: 070-345 68 59

– Inte mindre än 135 nya vårdcentraler har etablerats och drivs nu av privata entreprenörer i Sverige. Sammanlagt har 435 000 personer listat sig på de nya vårdcentralerna. Det är med andra ord många som aktivt har utnyttjat möjligheten att välja sig en ny läkare eller sjuksköterska, säger Hans Dahlgren näringspolitisk chef vårdföretagarna.

– Bättre tillgänglighet är den tydligaste effekten av vårdvalet. Tillgänglighet handlar inte bara om väntetider, det handlar också om att det ska vara enkelt och möjligt för alla grupper i samhället att ta sig till en doktor. Då behövs det mer personligt anpassad vård, menar Hans Dahlgren.

Det finns fortfarande det mycket kvar att göra. Det tar tid innan effekterna av en stor valfrihetsreform får fullt genomslag. De första vårdvalsmodellerna följs nu av ytterligare variationer, alla med målsättningen att det ska bli bättre för patienten.

- För att reformen ska lyckas krävs det goda villkor för att privata vårdgivare ska vilja etablera sig. Annars blir det ingen valfrihet, hävdar Hans Dahlgren näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Vården står inför stora prövningar de närmsta åren. Det handlar om att erbjuda en bättre vård till högre kvalitet, och med mer personlig service. Politiker som fattar beslut om vården och tar ut skatt ser också gärna att detta kan ske utan att kostnaderna ökar.

- Från Vårdföretagarnas sida är vi övertygade om att framtiden ligger i mångfald och kvalitet för patienterna avslutar Hans Dahlgren.
 

För ytterligare information:

Hans Dahlgren
näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
tfn: 08-762 6869
mobil: 076-796 6869

David Wästberg
presschef Almega
tfn: 08-762 68 59
mobil: 070-345 68 59

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Närmare 1850 företag med drygt 54 000 årsanställda är medlemmar. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.
 

79 procent av befolkningen anser valfrihet i vården vara en viktig fråga. Andelen som varit i kontakt med den privat drivna vård- och omsorgen har ökat från 19 till 33 procent jämfört med 2008 års undersökning och kontakten med den offentligt drivna vården har minskat med samma siffra. Samtidigt svarar fler patienter att de är nöjda med den vård de får.

– Undersökningen visar att svenskarna vill ha större valfrihet, men valfrihet bygger på att företag fritt kan etablera sig och konkurrera om patienternas förtroende. Det är olyckligt om politikerna begränsar valfriheten genom att bestämma var vårdgivarna ska etablera sig. Det är viktigt att det skapas goda förutsättningar för nya aktörer på marknaden om vi ska uppfylla svenskarnas önskemål om valfrihet, säger Katarina Storm Åsell, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

Vårdindikatorn visar även att de geografiska skillnaderna rörande valfrihet i Sverige är stora. På frågan om vilken sorts vårdgivare man senast kom i kontakt med svarar 41 procent i Stockholm att de kommit i kontakt med en privat vårdgivare. I Skåne är siffran 37 procent, jämfört med de nordligare delarna av landet där siffran är så låg som 21 procent. I praktiken är valfriheten alltså påtagligt större i storstadsområdena och södra Sverige.

– Genom de nya valfrihetsreformerna får politiker i kommuner och landsting i hela landet möjlighet att råda bot på orättvisor i vården genom att skapa bra och konkurrensneutrala vårdvalssystem som motverkar segregation, regionala skillnader och annan ojämlikhet. För att detta ska fungera krävs att landsting och kommuner agerar kompetenta beställare i dialog med utförare och varandra. Det är här politikerna ska agera om de vill ta sitt fulla ansvar, säger Katarina Storm Åsell.

För ytterligare information:

Katarina Storm Åsell, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna

tel: 08-762 69 46, mobil: 070-572 69 46

Frågor om undersökningen:

Henrik Vestin, AB Handelns Utredningsinstitut (HUI)

Henrik.vestin@hui.se , tel: 08-762 72 87
 

I januari i år infördes lagen om valfrihetssystem, LOV. Genom att ge makten åt den enskilde att välja vårdgivare hoppas regeringen att mångfalden av företag som erbjuder vård ska öka samtidigt som kvaliteten ökar.

Reformen har föregåtts av förväntan hos många vårdföretagare. Idag när mer än elva månader gått sedan LOV infördes är dock entusiasmen i avtagande, säger Hans Dahlgren näringspolitisk chef vårdföretagarna.

En undersökning som gjorts av Vårdföretagarna visar att reformen har allvarliga barnsjukdomar. Dessa är så allvarliga att LOV kan bli ett fiasko om inte bristerna rättas till. Redan idag finns exempel på att vårdföretag i flera kommuner ger upp sin verksamhet inom ramen för LOV. Hans Dahlgren menar därför att konkurrensverket bör få i uppdrag att granska LOV precis som nu görs med Vårdvalet.

Vårdföretagarna välkomnar LOV. Rätt använd kan lagen ge bättre valfrihet för brukarna och ett enklare upphandlingsförfarande för kommunerna. Men om vi ens ska komma i närheten av regeringens höga ambitioner med reformen krävs ett snabbt ingripande med lagförslag på följande punkter:

Sundare ersättningssystem som stimulerar valfrihet och kvalitet
Kommunernas verkliga kostnad för äldreomsorgen måste kopplas till ersättningsnivån i LOV.
Organiserat erfarenhetsutbyte mellan kommunen och privata utförare
Nationell kvalitetsgranskning
Lagens syfte kommer aldrig att uppnås om LOV blir en förevändning för kommunerna att spara pengar på hemtjänsten, säger Hans Dahlgren näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

För ytterligare information:

Hans Dahlgren
näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
tel. 08-762 68 69
mobil. 070-345 68 69
hans.dahlgren@almega.se
 

Företagen upplever att patienterna är de som har vunnit mest på vårdvalsreformen. Företagen anser även att vården har blivit mer företagarvänlig nu än tidigare.
– Det finns en stor uppslutning bakom principerna för vårdval. Men det finns fortfarande brister i hur vårdvalen fungerar, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Landstingen kritiseras för att gynna den egna verksamheten till nackdel för de privata företagen. Främst kritiseras listningsförfarandet, det vill säga hur fördelningen av patienter sker vid införande av vårdval. Kritik finns även mot att landstinget har tillgång till mer information och ”gratis” simbassänger för rehab som de privata inte har.
– För att patienterna ska ha möjlighet att välja vård, krävs det att vårdgivarna får samma villkor. Vårdvalssystem som övergynnar offentlig vård hotar valfriheten, säger Hans Dahlgren.

I rapporten presenteras åtta lärdomar för ett bättre Vårdval Sverige: Fri etablering, aktiv listning, differentierad ersättning, medicinsk uppföljning, bättre patientinformation, konkurrensneutralitet, bättre ekonomiska rutiner och upprättad dialog med politiker och tjänstemän.
Även vikten av ett enhetligt, nationellt vårdval lyfts fram för att få mer vårdföretagande.

– Med ett nationellt vårdval blir förutsättningarna lika och mer rättvisa regler i hela landet. Sverige är för litet för att det ska finnas 20 olika system för ackreditering och ersättning, säger Hans Dahlgren.

Läs rapporten Ett bättre Vårdval Sverige på www.vardforetagarna.se

För ytterligare information:

Hans Dahlgren
näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
tel. 08-762 68 69
mobil. 070-345 68 69
hans.dahlgren@almega.se
 

I år visar Svenskt Kvalitetsindex mätning att patienter är mer nöjda med privat utförd vård än offentligt utförd vård för 6 året i rad. Privat utförd sjukvård får dock markant lägre betyg jämfört med förra året. Offentligt driven vård får historiskt höga betyg av patienterna. Det borde betyda att landsting som infört vårdval och konkurrens sannolikt har nöjdare patienter än de som tvekat och nu inför vårdval under galgen.

- Det borde därför vara en självklarhet att alla svenska invånare ges rätt till ett fritt kunskapsbaserat val av vårdgivare, säger Hans Dahlgren.

- Vi har via SKI:s undersökning under en relativt lång tid kunnat se starka bevis för att den privatdrivna sjukvården upplevs som bättre och har ett högre förtroende än den offentliga, säger Hans Dahlgren. Slutsatsen är att rätten att få välja vårdgivare genom vårdval ger nöjdare patienter och bättre upplevd kvalitet.

Nu måste resultaten från SKI:s undersökning, som under flera år pekat på att den privatdrivna vården åtnjuter ett större förtroende gentemot den offentliga, leda till att patienter/brukare i hela landet ges möjlighet att göra egna kunskapsbaserade val av vård- och omsorgsgivare. Även LOV:en borde som vårdvalet bli obligatoriskt för kommunerna att införa, menar Hans Dahlgren.

- För att befolkningen ska kunna göra kunskapsbaserade val och för att samhället ska få kontroll över att skattepengarna används på bästa och effektivaste sätt är vårt förslag att det införs oberoende nationella utvärderingar av alla verksamheter i vården och omsorgen, såväl privat- som offentligt drivna. Utvärdering och uppföljning av resultat och utfört arbete ska ske på lika villkor. Resultaten ska vara öppna och transparent, säger Hans Dahlgren

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform med 1 900 medlemsföretag med sammanlagt 54 000 årsanställda. Vårdföretagarna ingår i Almega.

Almega - Sveriges största arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag, är en förbundsgrupp som har cirka 8 900 medlemsföretag med sammanlagt 400 000 anställda. Medlemsföretagen representerar ett 60-tal branscher inom den svenska tjänstenäringen. Almega är den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv.

För ytterligare information:

Hans Dahlgren
näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
tel. 08-762 68 69
mobil. 070-345 68 69

David Wästberg
presschef, Almega
tel. 08-762 68 59
mobil. 070-345 68 59

Bakgrunden är att Västra Götalands-regionen vill att alla vårdcentraler ska dela på kostnader för recept som utfärdats av landstingets egna vårdcentraler, och beviljar samtidigt omställningsstöd till sina egna vårdcentraler om dessa inte klarar konkurrensen. Därmed bryter Västra Götland tydligt mot principen om lika villkor oavsett driftsform hävdar Hans Dahlgren, näringspolitisk chef för Vårdföretagarna.

Västra Götalands politiska allians har fram till nu med imponerande framsynthet och överraskande enighet genomfört valfrihetsreformen för primärvården. Därför är det extra olyckligt att Västra Götalands-regionen nu vill konfiskera en del av den vårdpeng som utlovades inför reformen. Västra Götalands-regionen borde omedelbart stoppa den skadliga och orättvisa omfördelningen av vårdresurserna, avslutar Hans Dahlgren.

För ytterligare information:
Hans Dahlgren
näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
tel. 08-762 68 69
mobil. 070-345 68 69

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef för Vårdförtagarna talar onsdag om framtiden för privat utförd vård 5 november kl. 13.00 under Privo och Sveriges Behandlingshems konferens. Konferensen hålls på hotell Opalen i Göteborg. Hans Dahlgren finns tillgänglig i Göteborg för kommentarer under dagen.

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Närmare 1850 företag med drygt 54 000 årsanställda är medlemmar. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.
 

Enligt en färsk opinionsundersökning från United Minds som genomfördes under perioden 28-30 oktober med 1500 väljare som kan tänka sig att rösta på Socialdemokraterna skulle drygt 14 procent, det vill säga drygt var sjunde S-väljare avstå från att rösta på partiet om det fattar beslut om att förbjuda vinst inom vård, skola och omsorg.

- Var sjunde låter inte mycket men vi talar här om väljare som står och väger mellan de politiska blocken, säger Hans Dahlgren Näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Var sjunde väljare är skillnaden mellan 35 procent - det vill säga vad Socialdemokraterna fick 2006 och ungefär vad partiet ligger på i opinionsundersökningar idag - och 30 procent.

- Skulle Socialdemokraterna backa från 35 till 30 procent och förlora dessa väljare till de borgerliga partierna omöjliggörs alla chanser för en socialdemokratisk valseger 2010, säger Hans Dahlgren

En nedbrytning av siffrorna ytterligare kan vi se att det handlar om nästan var fjärde väljare i Stockholmsområdet. Det innebär att Socialdemokraterna skulle backa från den nivå kring 23 procent som partiet fick i Stockholm 2006 till mindre än 18 procent 2010.

- I den del av landet där flest medborgare väljer alternativa driftsformer finns paradoxalt nog de mest konservativa Socialdemokraterna. Säger Hans Dahlgren

- Medborgarna vet att välfärdsföretagen bidrar till ökad valfrihet och bättre kvalitet. Tyvärr finns det Socialdemokratiska företrädare som anser sig veta bättre än sina väljare, säger Hans Dahlgren

- Inför valet 2010 kommer dessa frågor att visa för väljarna vad Socialdemokraterna tycker är viktigast - en bra och högkvalitativ välfärd utifrån medborgarnas behov och önskemål eller otympliga system som drivs utifrån ideologiska dogmer, säger Hans Dahlgren

För ytterligare information:

Läs undersökningen

Hans Dahlgren
näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
tel. 08-762 68 69
mobil. 070-345 68 69

Carl Melin
United Minds
mobil. 073-355 06 15

David Wästberg
presschef, Almega
tel. 08-762 68 59
mobil. 070-345 68 59

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Närmare 1850 företag med drygt 54 000 årsanställda är medlemmar. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.
 

Idag, 15 oktober, togs beslut att starta en ny branschorganisation för Hälso- och sjukvård. Organisationen är nödvändig för att stärka branschen och i längden förbättra villkoren för patienterna.

– Vi ser idag ett paradigmskifte inom vården där makten förflyttas från politiker till patient. I samband med att patientfriheten ökar och antalet aktörer på marknaden växer är behovet stort för en ny branschorganisation, säger Anne-Sophie Sjöberg, ordförande i Vårdföretagarnas styrelse.

– Utvecklingen av de 21 olika vårdvalssystem kräver ökat engagemang från Vårdföretagarna. Inte minst i ljuset av det kommande utökade vårdvalet till övrig hälso- och sjukvård. Frågor som konkurrensneutrala vårdval och en fungerande dialog mellan branschen och landstingen kommer att prioriteras, menar Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna. En första insats blir att den nya organisationen kommer att åka på turné och besöka alla landsting. På turnén kommer hälso- sjukvårdsbranschen att presentera en rapport om företagares syn på de olika vårdvalen.
Fakta:
Invalda till interimsstyrelsen är; Yonna Olsson, Proxima. Daniel Zand, Avesina. Charlie Nihlén, Telgeakuten. Magnus Dahl, Aleris. Björn Zackerisson, Praktikertjänst och Jörgen Månsson, Carema. Sammankallande för interimsstyrelsen fram till konstituerande möte i mars 2010 blir Hans Dahlgren.
För ytterligare information
 

Hans Dahlgren
näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
tel. 08-762 68 69
mobil. 070-345 68 69
 

David Wästberg
presschef, Almega
tel. 08-762 68 59
mobil. 070-345 68 59
 

Idag är det partiledardebatt och det är ett år är det kvar till nästa val. Idag ställs de politiska alternativen emot varandra. Vårdens framtidsutmaningar lyser dock med sin frånvaro i partiledardebatten.

Oppositionen debatterar jobbsatsningar och vill investera i växande branscher. Här är vård och omsorg en av de branscher inom tjänstesektor som har störst utvecklingsmöjligheter om bara förutsättningarna för fler aktörer finns. Samtidigt vill delar oppositionen försämrade villkoren för privat utförd vård och därmed tillvaratas inte dessa möjligheter. Svenska väljare som vill se jobben växa till borde vara oroliga över de motsättningar som finns inom de röd-gröna vad gäller vård- och omsorgsfrågor, säger Hans Dahlgren.

Snart slår demografin till och antalet arbetande minskar och antalet som behöver sjukvård ökar. Kraven på vad svensk sjukvård skall leverera ökar år från år. Vi behöver en gemensam bild över blockgränserna kring välfärdens finansiering och kommande prioriteringar inom svensk sjukvård. Den som vinner valet 2010 behöver ta initiativ till en kriskommission för svensk sjukvård. Insikten kring detta saknas i dagens partiledardebatt och det är bara att beklaga, konstaterar Hans Dahlgren.
 

För ytterligare information

Hans Dahlgren
näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
tel. 08-762 68 69
mobil. 070-345 68 69

David Wästberg
presschef, Almega
tel. 08-762 68 59
mobil. 070-345 68 59
 

- Att miljöpartiet nu så tydligt slår ner på valfriheten och regeringens reformer på det området kommer drastiskt att försämra de röd-grönas möjligheter att utverka en långsiktig politik för vård och omsorg. En sådan utveckling drabbar främst patienterna/brukarna som inte får den valfrihet och tillgänglighet de har kommit att vänja sig vid, säger Vårdföretagarnas näringspolitiske chef Hans Dahlgren.

Oppositionen föreslår också stora jobbsatsningar och vill investera i växande branscher. Här är vård och omsorg en av de branscher som har stora utvecklingsmöjligheter om bara förutsättningarna för fler aktörer finns. Med försämrade villkor för privat utförd vård tillvaratas inte dessa möjligheter. Svenska väljare borde vara oroliga över de motsättningar som finns inom de röd-gröna vad gäller vård- och omsorgsfrågor, säger Hans Dahlgren.

Den som vinner valet 2010 behöver ta initiativ till en kriskommission för svensk sjukvård. Vi behöver en gemensam bild över blockgränserna kring välfärdens finansiering och kommande prioriteringar inom svensk sjukvård. Insikten kring detta saknas i oppositionens tre olika budgetar och det är bara att beklaga, konstaterar Hans Dahlgren.

För ytterligare information

Hans Dahlgren
näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
tel. 08-762 68 69
mobil. 070-345 68 69

David Wästberg
presschef, Almega
tel. 08-762 68 59
mobil. 070-345 68 59
 

Regeringen offentliggjorde den 21 september en justering av tim¬be¬lop¬pet för assistansersättning för 2010 med endast fem kronor, mot¬svarande 2 %. Samtidigt medför löneavtalet mellan Vårdföretagarna och Kommunal en nivåhöjning för personliga assistenter som är mer än dubbelt så hög.

– Regeringens rekordlåga höjning av timbeloppet är ett dråpslag. Dessutom har kostnaderna ökat genom ändrad praxis hos olika myndigheter. Risken är att företag som specialiserat sig på brukare med omfattande behov slås ut och brukarna får sämre valfrihet, säger Göran Fredriksson.

Försäkringskassan har sedan ett år tillbaka ändrat sin praxis så att privata företag, till skillnad från enskilda brukare, inte får någon kostnads¬täckning när de betalar ut uppsägnings¬lön till assistenter i samband med att en brukare avlider eller hamnar på institution. Även från vissa kommuner och landsting har kostnader under perioden skjutits över på assistans¬företagen.

– Vårdföretagarna har tillsammans med flera andra aktörer uppvaktat Social-departementet angående uppsägningslönen och arbetar även aktivt med de andra frågorna, men utöver det måste vi även titta på vilka lönekostnader våra medlems¬företag som helhet kan bära, säger Ari Kirvesniemi, förbundsdirektör för Vårdföretagarna.

Det nuvarande löneavtalet mellan Vårdföretagarna och Kommunal löper efter uppsägningen ut vid årsskiftet. Vårdföretagarnas målsättning är att förhandlingar om ett nytt löneavtal ska inledas redan i oktober.
 

För mer information:

Göran Fredriksson
ordförande bransch Personlig assistans
tele: 08-505 235 25
mobil: 076-547 65 25

Ari Kirvesniemi
förbundsdirektör Vårdföretagarna
tele: 08-762 69 99
mobil: 070-345 69 99

Cecilia Malmström
pressinformatör
tele: 08-762 68 95
mobil: 070-345 68 95

 

- Sverige har överlägsen vårdkvalitet, men trots vårdgarantier och kömiljard är tillgängligheten fortfarande skrämmande dålig, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Totalt sett hamnar Sveriges vård på en åttonde plats bland de 33 länder som jämförs, och sjunker tre placeringar från förra året. Sverige får 762 poäng och indexet vanns för andra året i rad av Nederländerna med rekordhöga 875 poäng, följda av Danmark (819), Island (811) och Österrike (795).

En kritik som riktas i undersökningen mot Sverige är att utvecklingen står stilla på viktiga områden inom vården som konsumentinformation. Det leder till en sämre placering i årets index, förklarar EHCI-indexets utvecklingsansvarige fil. Dr Arne Björnberg i ett pressmeddelande.

EHCI 2009 visar också att de framgångsfaktorer som Europas ledande länder har gemensamt är god sjukvårdsinformation och valfrihet som gör att patienterna engageras i vårdbesluten.

- Väntetiderna måste kortas och det görs bäst genom valfrihet och medinflytande för vårdtagarna, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Undersökningen konstaterar att om Sverige kunde nå samma nivå som Tyskland i väntetider skulle Sverige placera sig som Europas silvermedaljör – två – i den totala undersökningen och få 850 poäng. Guldmedaljen skulle dock fortfarande Nederländerna ha.

Om Euro Health Consumer Index (EHCI)
EHCI har blivit en standard för jämförelser inom europeisk sjukvård. Undersökningen rankar i år 33 europeiska nationella sjukvårdssystem utifrån 38 indikatorer, vilka täcker sex delområden som är viktiga för vårdkonsumenten: Patienträttigheter och information, E-hälsa, Väntetider till behandling, Behandlingsresultat, Vårdåtagandets omfattning samt Tillgång till läkemedel.

Indexet ställs samman genom en kombination av offentlig statistik, egen forskning och patientundersökningar. Indexet framställs av analys- och undersökningsföretaget Health Consumer Powerhouse (HCP) i Bryssel och Stockholm. Undersökningen gör analysen från vårdkonsumentens perspektiv. 2009 års index är ett samarbete med EU-kommissionen och med tillskyndan av det svenska EU-ordförandeskapet.

För ytterligare information

www.vardforetagarna.se

Hans Dahlgren
näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
tel. 08-762 68 69
mobil. 070-345 68 69

David Wästberg
presschef, Almega
tel. 08-762 68 59
mobil. 070-345 68 59

För frågor om undersökningen:
Arne Björnberg, fil.dr. och utvecklingschef, Health Consumer Powerhouse, arne.bjornberg@healthpowerhouse.com, +46 705 84 84 51

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Närmare 1850 företag med drygt 54 000 årsanställda är medlemmar. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.

Läs mer: http://www.healthpowerhouse.com/archives/cat_media_room.html.
 

Vårdföretagarna överlämnade rapporten ”Vision om oberoende utvärdering av vård och omsorg i flera perspektiv” till Socialdepartementet i juli 2008 och presenterar idag ett utvecklat förslag till hur en oberoende funktion ska kunna organiseras.

– Vård- och omsorgsbranschen är Sveriges största bransch, kostnaderna uppgår årligen till ca 350 miljarder kronor. Kunskapen om hur dessa resurser används och vilka resultat och värden som skapas är påfallande låg. Det finns idag stora olikheter mellan hur landsting och kommuner i landet följer upp och redovisar kvalitet i vård och omsorg, det finns också stora skillnader mellan hur man följer upp privata respektive offentliga vårdgivare. Vi hoppas att vårt förslag ska vara till hjälp i det arbete regeringen nu har framför sig, säger Vårdföretagarnas ordförande Anne-Sophie Sjöberg.

– Bristerna bidrar till ojämlikheter i vården. Framförallt blir det svårt för patienterna att göra kunskapsbaserade val i de nya valsystemen när det inte finns enhetliga, transparenta system. Vi anser att vårt förslag till hur den nya funktionen ska organiseras kommer att tillgodose allmänhetens möjligheter och rättigheter att välja vård på bästa sätt, säger Anne-Sophie Sjöberg.

Fakta om Vårdföretagarnas förslag som idag presenteras för regeringen:

Den nya funktionen ska bland annat identifiera och utveckla relevanta mätetal och mått, samla in fakta från vård och omsorg, sammanställa dessa och presentera för användning av vårdväljare/patient, huvudmän/skattebetalare samt vårdgivande enheter. Den nya funktionen ska inte ha någon ackrediterings- eller certifieringsfunktion. Inte heller ska den ha mandat att vidta sanktioner av olika slag. Det bör ligga hos en annan aktör med tillsyns- och myndighetsansvar. Resultaten av den nya funktionens utvärderingar ska emellertid ha så hög trovärdighet att andra aktörer ska kunna grunda sina beslut på dem.
För ytterligare information

Sara Öberg
Näringspolitisk expert, Vårdföretagarna
tel. 08-762 68 84
mobil. 070-345 68 84

David Wästberg
presschef, Almega
tel. 08-762 68 59
mobil. 070-345 68 59

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Närmare 1850 företag med drygt 54 000 årsanställda är medlemmar. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.
 

Vårdföretagarna är för en nationell certifiering men konstaterar att det inte räcker. Allmänhetens möjligheter och rättigheter att göra kunskapsbaserade och kvalificerade val tillvaratas inte på bästa sätt. För det behövs en oberoende funktion som ska utveckla relevanta mätetal och mått, samla in fakta från vård och omsorg och sammanställa och presentera dessa för såväl allmänheten som aktörer inom vården.

Vårdföretagarna vill inte att den nya funktionen ska ha någon ackrediterings- eller certifieringsfunktion. Inte heller ska den ha mandat att vidta sanktioner av olika slag. Denna typ av uppgifter bör ligga hos en annan aktör med tillsyns- och myndighetsansvar. Resultaten av den nya funktionens utvärderingar ska ha så hög trovärdighet att andra aktörer ska kunna grunda sina beslut på dem.

– Framförallt anser vårdföretagarna att den nya funktionen ska tillgodose allmänhetens möjligheter och rättigheter att välja den bästa vården, säger Sara Öberg näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

Samtidigt är det anmärkningsvärt att Socialdemokraterna inte anser att en sådan funktion behövs.

– Det är olyckligt att Ylva Johansson och s så ensidigt förespråkar en nationell certifiering och därmed helt bortser från patienternas möjligheter och rättigheter och hur deras val kan bidra till att förbättra den svenska vården, säger Sara Öberg näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

För ytterligare information

Sara Öberg
Näringspolitisk expert, Vårdföretagarna
tel. 08-762 68 84
mobil. 070-345 68 84

David Wästberg
presschef, Almega
tel. 08-762 68 59
mobil. 070-345 68 59

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Närmare 1850 företag med drygt 54 000 årsanställda är medlemmar. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.
 

Det är positiva och glädjande resultat som SCB visar på i sin rapport. Att de privata företagen inom vården gör vinster visar på att det finns en stor potential att spara skattepengar om vi effektiviserar svensksjukvård.

– Genom att tillåta privata företag inom vården har det blivit uppenbart att det finns stor potential att effektivisera den svenska vården. Det vi ser är företag som utvecklar verksamheten och ökar effektiviteten på ett sätt som inte varit möjligt utan konkurens, säger Vårdföretagarnas näringspolitiske chef Hans Dahlgren.

SCB:s undersökning visar också att trots vårdvalsreformen så minskar andelen sjukvård utförd av privata aktörer.

– Det är en alarmerande utveckling som minskar beror på att för många landsting är långsamma med att genomföra vårdvalsreformer. Konsekvensen blir bristande konkurens och högre kostnader för skattebetalarna, säger Hans Dahlgren.

För ytterligare information

Hans Dahlgren
näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
tel. 08-762 68 69
mobil. 070-345 68 69

David Wästberg
presschef, Almega
tel. 08-762 68 59
mobil. 070-345 68 59

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Närmare 1850 företag med drygt 54 000 årsanställda är medlemmar. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.
 

Personer som arbetar i vården är stolta och har hög motivation. 7 av 10 uppger att de är stolta att berätta för andra var de är anställda och 7 av 10 uppger att de känner sig motiverade i sitt arbete. Nästan alla, 9 av 10, tycker att de ser betydelsen av vad de gör i sitt arbete.

På frågan om hur väl ledningen i offentliga respektive privata vårdföretag utvecklar verksamheten svarar 5 av 10 anställda i privata vårdföretag att ledningens förmåga att utveckla och leda verksamheten är god. Bara 3 av 10 av de offentligt anställda anser att landstingets och kommunens förmåga att utveckla och leda verksamheten är lika god.

-Undersökningen visar att de privat anställda har större tilltro till sin ledning än vad offentligt anställda har. Det är ett gott betyg till vårdföretagens chefer, säger Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Privatanställda är också mer nöjda med sin lön än offentligt anställda. På frågan: ”Upplever du att lönen är bra i relation till vad du skulle kunna få på andra arbetsplatser?” uppger 51% av de privat anställda att de är nöjda, till skillnad från 27% bland de offentligt anställda. Detsamma gäller personalförmåner – 52% av de privat anställda är nöjda med förmånerna jämfört med offentligt anställdas 19%.

-Medarbetarna i privata företag är nöjdare på alla plan. Det kan bero på att konkurrensen i vården är starkare och att företagen nu erbjuder bättre villkor och högre löner för att locka rätt personal, säger Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Privatanställda är också mer nöjda med sin lön än offentligt anställda. På frågan: ”Upplever du att lönen är bra i relation till vad du skulle kunna få på andra arbetsplatser?” uppger 51% av de privat anställda att de är nöjda, till skillnad från 27% bland de offentligt anställda. Detsamma gäller personalförmåner – 52% av de privat anställda är nöjda med förmånerna jämfört med offentligt anställdas 19%.

– Medarbetarna i privata företag är nöjdare på alla plan. Det kan bero på att konkurrensen i vården är starkare och att företagen nu erbjuder bättre villkor och högre löner för att locka rätt personal, säger Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.
 

För ytterligar information

Hans Dahlgren
näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
tel. 08-762 68 69
mobil. 070-345 68 69

David Wästberg
presschef, Almega
tel. 08-762 68 59
mobil. 070-345 68 59

För frågor om undersökningen:
Lars Hjalmarson
VD Svensk Företagshälsovård
lars.hjalmarson@foretagshalsovard.se
tel. 070-877 76 80
 

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Närmare 1850 företag med drygt 54 000 årsanställda är medlemmar. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.
 

Enligt den senaste mätningen från SKI, Svenskt Kvalitetsindex ger patienterna de privata vårdföretagen, som har 7,4 miljoner läkarbesök varje år, ett betydligt högre betyg än den offentliga.

– Jag tycker att våra politiker bör fråga sig om privat utförd vård levererar sämre kvalité, säger Vårdföretagarnas näringspolitiske chef Hans Dahlgren.

En viktig skillnad mellan privat och offentlig utförd vård är att privat företag måste hålla sin budget och inte kan tillförlita sig på bidrag från det offentliga. Privat vård leder till effektivare vård och sparar skattepengar.

Det är uppenbart att i den lanstingsdrivan vården finns stor effektiviserings potential. Säkerligen en 20-30%, säger Hans Dahlgren.

– Om jag vore politiker skulle jag fråga mig om anställda i privat utförd vård trivs bättre, säger Hans Dahlgren

– En bättre vård har kortare köer, mer konkurrens och styrs av patienterna. En viktig del i en bättre vård är därför etableringsfrihet och en mångfald av vårdaktörer. Varje år gör Svenskt Kvalitetsindex mätningar över hur svenskarna uppfattar vården. Flera år i rad, främst under 2006, 2007, 2008, har den privat drivna sjukvården ett betydligt högre betyg än den offentliga vården.

– Det innebär att vårdpersonalen i de privata vårdföretagen verkar trivas bättre på jobbet än vad deras kolleger i offentlig sektor gör. Resultatet borde inte överraska någon. I decennier har de anställdas situation i vården varit ett politiskt problem. Alla har vi sett de offentliganställdas engagemang försvinna i frustration över förlegade hierarkier och tungrodd administration, säger Hans Dahlgren.

– Det vi ser nu är en vändning för vårdsektorn. Tack vare vårdvalssystemen skapas utrymme för konkurrens, innovation, decentralisering och personalfokus.
Vården utvecklas för patienter och anställdas bästa, säger Hans Dahlgren.

Fler arbetsgivare betyder bättre arbetsvillkor. Och när de anställda blir nöjdare blir också patienterna nöjdare. Under de senaste åren har den privata vården dragit ifrån den offentliga vården i nöjdhet. Idag är 6 av 10 är nöjda med den offentligt utförda vården, medan 8 av 10 är nöjda med den privat utförda vården.

Det borde råda enighet om att vården ska så vara bra som möjligt. Men trots alla undersökningar som ger vårdföretagandet ett gott betyg, siktar politiker runt om i landet just nu på att låta ideologin reglera vården istället för att låta sjuksköterskorna, läkarna och patienterna få utveckla den.

- Istället kommer det förslag från ledande profiler inom Socialdemokraterna, inför deras kongress i slutet av oktober, om vinstbegränsningar i skattefinansierad verksamhet, till exempel i vårdföretag, säger Hans Dahlgren

I Sverige finns 120 000 personer som jobbar i privata företag och vårdar äldre, sjuka och dementa.

– Om de anställda trivs bättre i privata vårdföretag så bör företagandet uppmuntras, inte begränsas, eftersom nöjda medarbetare ger bättre vård och sannolikt med hög kvalité. Åtminstone om man ser till patienternas bästa, avslutar Hans Dahlgren.

För mer information:

Hans Dahlgren
Näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
tel. 08-762 68 69
mobil. 076-796 68 69

David Wästberg
presschef
tel. 08-762 68 59
mobil. 070-345 68 59

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Närmare 1850 företag med drygt 54 000 årsanställda är medlemmar. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.
 

– Jag ser framför mig ett intensivt arbete för att höja Vårdföretagarnas deltagande i samhällsdebatten och arbetet med branschens viktiga framtidsfrågor.
Den privata vård och omsorgssektorn växer och ett antal viktiga politiska reformer genomförs som möjliggör ett ökat entreprenörskap och växande företag i vård och omsorg. Det är en glädjande utveckling som jag hoppas kunna bidra till som Näringspolitisk chef säger Hans Dahlgren.

– Vi är väldigt glada att vi kunnat rekrytera Hans Dahlgren till Vårdföretagarna. Genom rekryteringen av Hans får Vårdföretagarna en stark resurs i arbetet att utveckla kvaliteten och mångfalden inom svensk vård och omsorg, säger Ari Kirvesniemi vd Vårdföretagarna.

Hans Dahlgren tillträder tjänsten omgående.
 

Kontaktpersoner

Ari Kirvesniemi, förbundsdirektör Vårdföretagarna, ari.kirvesniemi@almega.se,
tel. 08-762 69 99
Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna, hans.dahlgren@almega.se,
tel. 08-762 68 69

Kort om Hans Dahlgren

Chef för politiska stödet i riksdagen för socialdemokraterna 2005-2009
Kommunikationschef SACO 1998-2005
Filkand i statskunskap och marknadsföring från Uppsala universitet
MBA med inriktning entreprenörskap från Handelshögskolan i Stockholm.

Om Vårdföretagarna

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Vårdföretagarna har 1 800 medlemsföretag med sammanlagt 50 000 årsanställda. Vårdföretagarna ingår i Almega, som är tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation med cirka 8 900 medlemsföretag med sammanlagt 400 000 anställda. Almega är den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv.

Om privat vård

• Det finns 14 000 privata vårdföretag i Sverige
• 120 000 personer arbetar i den privata vården
• 9 av 10 privata vårdföretag har färre än 10 anställda
• Privata vårdföretag har 7,4 miljoner läkarbesök varje år
• I Stockholm sker vartannat läkarbesök hos en privat aktör