Marknaden för privata vård- och omsorgsföretag är under stark tillväxt. Vårdföretagarna driver på ett proaktivt sätt näringspolitiska och arbetsgivarfrågor för den privata vård- & omsorgsmarknaden för att öka förståelsen och förbättra den privata vårdens förutsättningar. Vårdföretagarna arbetar för ökad valfrihet och mångfald inom vård och omsorg och tydliggör den privatdrivna vårdens betydelse för samhället.

Din uppgift blir att på ett proaktivt sätt och med en hög aktivitetsnivå tillsammans med övriga experter inom enheten verka för goda förutsättningar för de ingående branscherna, samt att Vårdföretagarna är den givna kunskapskällan och kontakten när det gäller privat vård- och omsorg. Arbetet innebär såväl kontakter med media, politiker och andra opinionsbildare, som kontakter med företag. Du är en bra debattör, som gillar att ta en debatt med politiker och agera i media. Tillsammans med övriga medarbetare ansvara för att Vårdföretagarna har en hög synlighet i såväl media som i andra relevanta sammanhang.

Vi söker dig som har:

• Flerårig erfarenhet av arbete med opinionsbildning.
• Erfarenhet av framgångsrikt påverkansarbete och nätverksbyggande med dokumenterat goda resultat.
• Förmåga att som en god ledare coacha medarbetare.
• Intresse för samhällsutveckling och då särskilt för hur vården - och omsorgen skall utvecklas.
• Relevant högskoleutbildning eller motsvarande.

Du ska också ha god förmåga:

• att på ett pedagogiskt sätt uttrycka dig i tal och skrift.
• att aktivt skapa, upprätthålla och utveckla kontakter och samarbeten med både interna och externa aktörer.
• att nå uppsatta mål för arbetet samt att klara leveranser och stöd till hela organisationen.
• att samarbeta och skapa ett gott arbetsklimat också under tidspress.

Vi ser gärna att du skickar din ansökan så snart som möjligt då vi kommer att hålla intervjuer löpande.

Ytterligare information lämnas av Inga-Kari Fryklund, Förbundsdirektör, telefon 070-671 10 53 .

Din ansökan skickar du till ann-sofie.iderstrom@almega.se eller på adress Personalchefen, Almega, Box 55545, 102 04 Stockholm.

--------------------------------------------------------------------------------

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Närmare 2000 företag med drygt 55 000 årsanställda är medlemmar. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.

Om man räknar in även de privata vårdcentraler som fanns innan vårdvalet infördes är nu ungefär en miljon patienter listade hos privata vårdgivare. Vårdvalet och etableringsfriheten för privata vårdgivare blev lag från årsskiftet. I många landsting är det dock först nu det börjar komma i gång.

Vårdföretagarnas genomgång visar att flest nya vårdcentraler och störst antal listade patienter har tillkommit i Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Halland. I flera landsting har bara ett fåtal nya vårdcentraler tillkommit och på Gotland, i Jämtland och i Örebro har det inte öppnats några nya privata vårdcentraler.

Ökad tillgänglighet
Vårdvalet har enligt Vårdföretagarna lett till att tillgängligheten har ökat på flera håll, bland annat på Järvafältet i Stockholm och i delar av Göteborg.

Magnus Kåregård, som är medicinsk rådgivare för Hälsovalet i Region Skåne, instämmer i den bilden. Innan hälsovalet infördes visste landstinget i Region Skåne att primärvården behövde byggas ut.
Vi hade ett uppdämt behov av fler enheter på primärvårdsnivå. Nu har vi inga vita fläckar i Skåne längre där det inte finns vårdcentraler. Det har tillkommit vårdcentraler i större städer men även på landsbygden där det inte fanns något utbud tidigare, säger han. *-- Kan förändras --*

Om de rödgröna vinner valet kommer de att ta bort den så kallade etableringsfriheten. Då kommer landstingspolitikerna landet återigen att avgöra var de privata vårdcentralerna får etablera sig.

En kritik som den rödgröna alliansen riktat mot vårdvalet är hur det fördelar resurser mellan olika patientgrupper. I Stockholm får vårdcentralerna samma ersättning oavsett hur vårdtunga patienter de tar emot. Men oavsett vilket block som får makten i Stockholms landsting ser det nu ut som att systemet ska göras om så att vårdtunga patienter ska ge högre ersättning. I Skåne och i flera andra landsting ser systemet redan ut på det sättet.

Vårdföretagarna välkomnar en diskussion efter valet om ett nationellt vårdval där bland annat vårdtyngd spelar en viktig roll i primärvården, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef för Vårdföretagarna.
 

De nya avtalen gäller endast för Kommunals avtalsområde. För Vård-förbundet, SKTF och LSR gäller de gamla avtalen till 31 december 2010. Förhandlingstider är utsatta under hösten och information läggs löpande ut under Arbetsgivarguiden på hemsidan.

Löner

En allmän pott för individuella lönehöjningar

Lönehöjningar ska ske per den 1 juli 2010 respektive den 1 augusti 2011. Nästa lönerevision sker alltså först efter 13 månader istället för efter ett år. Ett allmänt löneutrymme beräknas med minst 490 kronor för varje heltidsanställd den 30 juni 2010 respektive med 480 kronor den 31 juli 2011. De deltidsanställdas bidrag till potten bestäms i proportion till arbetstidsmåttet. Avtalet innehåller inga individgarantier.

Lägstalöner

Arbetstagare med fast kontant lön som fyllt 19 år och har en sammanhängande anställningstid överstigande tre månader får en månadslön på lägst 15 685 kronor från 1 juli 2010 och 16 070 från 1 augusti 2011.

Arbetstagare med krävd yrkesförberedande gymnasieutbildning och ett års sammanhängande anställningstid i yrket efter genomgången utbildning får en lön på lägst 17 385 kronor från 1 juli 2010 respektive 17 770 kronor från 1 augusti 2011.

OBS! Årets lönehöjningar ska ske från 1 juli 2010, vilket innebär att lönerna ska beräknas retroaktivt från detta datum. Förhandlings-ordningen är dock anpassad till att avtalet tecknades först den 12 augusti, vilket framgår av förhandlingsordningen (se punkt 6 i Löneavtalet).

Allmänna villkor

Begränsningsperiod

Begränsningsperioden för genomsnittsberäkning av ordinarie arbetstid har förlängts från fyra till 16 veckor. Detta gör det möjligt att planera förläggningen av ordinarie arbetstid så att den följer variationer i efterfrågan, så att man exempelvis kan undvika överbemanning eller övertid. Bestämmelsen framgår av § 5 mom 5. Fortfarande finns det möjlighet att träffa lokala kollektivavtal om ytterligare förlängning av beräkningsperioden.

Ersättning vid tjänstgöring på OB-tid och förskjuten arbetstid

OB-ersättningen höjs inte alls det första avtalsåret, utan först den 1 juli 2011 enligt följande:

O-tilläggstid Kr/tim
A        94,30
B       47,10
C      38,20
D      18,90

Jourtjänst

Ersättning per jourtimme beräknas från 1 juli 2010 enligt följande:

månadslön/600

För jour eller del därav som infaller mellan kl. 22.00 dag före lördag/helgdagsafton och kl. 07.00 dag efter sön- eller helgdag utges ersättning per jourtimme med:

månadslön/300

OBS! Jourersättningen höjs från 1 juli 2010, vilket innebär att de anställda som har arbetat jour efter detta datum har rätt till retroaktiv ersättning enligt det nya avtalet.

Övriga frågor

Förhandlingarna har även resulterat i följande:
• En arbetsgrupp ska tillsättas för att arbeta med frågor om mångfald och ickediskriminering.
• Frågan om anställningsformen anhörigvårdare ska hanteras under avtalsperioden.
• En överenskommelse har träffats om regler för inhyrning av personal då det finns uppsagda arbetstagare med företrädesrätt
• Vårdföretagarna ska särskilt informera om företags skyldighet att utfärda arbetsgivarintyg

Bilaga: Protokoll med bilagor från förhandlingen. (pdf)
 

Det är valår och skrämselpropagandan från de rödgröna om den privata vården har nått orkanstyrka. Nu ligger fokus tydligt på vården och de så kallade gräddfilerna.
Vad är då en gräddfil i vården i dag? Det är oftast en privatmottagning som i dag tar emot försäkringspatienter, genomför hälsoundersökningar, vaccinerat utlandsresenärer och undersökt människor som behöver hälsointyg för till exempel körkort. Privatfinansierad vård har förvisso växt under det senaste decenniet men utgör alltjämt inte mer än en procent av all hälso och sjukvård.

Det grundläggande sjukvårdspolitiska beslutet slår fast att vården i första hand ska ges till dem som har störst behov, och om detta finns det ingen som helst politisk motsättning mellan partierna i riksdagen. Även om det kan låta så en valrörelse som denna. Ingen vettig människa har invändningar mot att den lätt febersjuke får stå tillbaka om det kommer in en traumapatient på akutmottagningens väntrum.

Akutmottagningen används ofta i valretoriken, men de är dock ingen lämplig metafor för sjukvårdens totala utbud av tjänster. Huvuddelen av sjukvårdsuppdraget handlar om sådant som planerade operationer, besök för småskavanker på vårdcentralerna, äldresjukvård, barnsjukvård och återkommande återbesök av människor med kroniska sjukdomar. Dessa människors efterfrågan av sjukvård är synonymt med behov av sjukvård och detta sjukvårdsuppdrag kan göras mer effektivt i konkurrens.
För de allra flesta som söker sig till sjukvården är det sålunda ett tankefel att ställa behov mot efterfrågan. Tankefelet har säkerligen sin grund i sjukvårdens solidariska skattefinansiering. Sådant som är solidariskt betalt ska också användas solidariskt. Efterfrågestyrd vård betraktas slentrianmässigt som ett slags hot mot behovslinjen i Hälso och sjukvårdslagen. Inget kan förstås vara mer felaktigt.

I valrörelsetider brukar det mer abrupt uttryckas som att människor med tjocka plånböcker inte ska kunna tränga sig före i vårdkön. Plånboksargumentet har dock svårt att klara en verklighetskoll. Försäkringspatienter tränger nämligen inte ut några offentliga patienter. Privatvården erbjuder hög tillgänglighet och snabb bot och lindring på särskilda kliniker.

När frågan ställs till de rödgröna om var dessa gräddfiler finns i den offentliga vården, så lyckas ingen av rödgröna partiledarna svara på frågan om det någon gång, någonstans förekommit att en försäkringspatient trängt undan en väntande med bara den offentliga finansieringen i ryggen. Snarare är det nog så att försäkringspatienter har kortat den offentliga kön i och med att dessa patienter behandlas hos andra aktörer.

Det vore mer hederligt av de rödgröna att debattera de verkliga problemen inom sjukvården i stället för att jaga demoner som inte finns. Varför inte börja med de verkliga utmaningarna som att göra vården mer tillgänglig, mer jämlik och hantera den skeva finansieringen på grund av en åldrande befolkning och dyrare behandlingar.
Detta är några av de stora utmaningarna för framtiden som behöver diskuteras ett valår som detta i stället för skrämselpropaganda om den privat utförda vården.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna

Artikeln publicerad 9 augusti 2010 i Corren

Det går bra för vårdbranschen, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef för Vårdföretagarna. Flera av de största vårdföretagen höjde sina vinster förra året, visar TT:s genomgång av företagens bokslut. Praktikertjänst, som ägs av drygt 2 000 verksamhetschefer vid privata läkar- och tandläkarmottagningar, såg sin vinst öka till 789 miljoner kronor under förra året, jämfört med 595 miljoner 2008. Carema Sjukvårds vinst blev 35,9 procent högre och Attendo höjde rörelsevinsten med 40 procent. Investorägda Aleris halverade däremot sin rörelsevinst.

I Sverige finns omkring 15 000 vårdföretag och branschen har växt de senaste åren, visar en genomgång från Vårdföretagarna som sträcker sig fram till 2008. Och även om det gått bra för de stora företagen, varav flera ägs av riskkapitalbolag, har utvecklingen varit ännu mer positiv i de mindre företagen.

Allra bäst ekonomiskt går det för de små företagen. Den stora tillväxten sker bland dem, säger Hans Dahlgren.
Politiska reformer har spelat en stor roll. Den nuvarande regeringen har öppnat för ett ökat antal privata vårdgivare, bland annat genom att avskaffa stopplagen i sjukvården och gett kommuner möjlighet att släppa in privata aktörer inom äldreomsorgen.

Ny lagstiftning om vårdval har öppnat för etablering av privata vårdcentraler inom primärvården över hela landet. Det företag som satsat mest aggressivt är Praktikertjänst, som stått för 15 procent av nyetableringarna av nya vårdcentraler.

Det förefaller som om det är på väg att bli tämligen oladdat med privata aktörer inom primärvården. Ungefär hälften av tandvården i Sverige är ju privat. Jag tror att vi kommer att gå mot det även när det gäller primärvården, säger Carola Lemne, vd för Praktikertjänst. *-- Politisk osäkerhet --*

Om den borgerliga alliansen får bestämma kommer den snabba utvecklingen mot fler privata vård- och omsorgsgivare i hela landet att fortsätta.

Oppositionen är däremot mer kluven. Det finns ett motstånd mot vinster i vården hos Vänsterpartiet, medan Socialdemokraterna vill ta bort tvånget på landstingen att införa etableringsfrihet i primärvården. Det skulle kunna innebära att etableringsfriheten försvinner i flera av de nordligaste landstingen, exempelvis i Jämtland.

Enligt Hans Dahlgren gör osäkerheten om vilken politik som kommer att föras att det före valet kommer att ske väldigt få etableringar av nya vårdcentraler i de nordliga länen. Carola Lemne håller med.

Vi utgår mycket från personer som har en dröm och vill öppna eget, men de vågar ju inte satsa om det finns risk för att man om ett år drar in allt igen, säger hon.

Tidningarnas Telegrambyrå

Sedan vårdvalet infördes i primärvården har 244 nya vårdcentraler öppnat. De flesta i södra Sverige.

Vid årsskiftet infördes nya regler som tillåter privata vårdcentraler att etablera sig fritt i alla landsting. Ett av syftena med vårdvalet är att öka valfriheten för patienterna.
De 244 nya vårdcentralerna finns framför allt i städerna, enligt en rapport från Vårdföretagarna. 111 nya vårdcentraler har öppnat i storstäder eller större städer, varav 56 i centrum.

Bara två nya vårdcentraler har öppnat i glesbygdskommunerna. Och de nordligaste landstingen stretar emot. Samtidigt finns det exempel på att vårdcentraler har öppnat på orter som tidigare inte haft någon vårdcentral, exempelvis i Kronoberg. Det har också öppnats vårdcentraler i nordöstra Göteborg, dit det tidigare varit svårt att rekrytera läkare, enligt Vårdföretagarna.

TT Tidningarnas Telegrambyrå. Telegram bl.a publicerat i Barometern

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna kommer under hösten att lämna organisationen för att börja en anställning inom Praktikertjänst, ett medlemsföretag inom Vårdföretagarna.

Rekryteringen av efterträdare har påbörjats. För ytterligare upplysningar kontakta förbundsdirektör Inga-Kari Fryklund på 0706-711053 eller via mail:
inga-kari.fryklund@almega.se.
 

Men den största förändringen och fördelen är att också landstingens gamla vårdcentraler tvingas jobba annorlunda, för att inte tappa kunder.

Vårdvalet startade i Halland redan 2007. I stället för att tilldelas en vårdcentral får patienterna välja själva. För knappt två år sedan blev det Västra Götalands tur. Samtidigt fick också privatägda vårdcentraler ingå i upphandlingen till regionens offentliga sjukvård. Men de privata är ännu ganska få.

Största konkurrensens sker mellan regionernas egna gamla vårdcentraler, på orter där det finns minst två.

Vi har redan fått se utökade öppettider, till och med kvällsöppet. Liksom generösare telefontider, fler ursäkter om besökare får sitta för länge i väntrummen. Personalen har fått incitament att jobba ännu mera kundanpassat.

Vårdvalet har redan blivit en lyckad reform. I huvudsak. Det är en av de stora förändringar som ett mera borgerligt Sverige - och maktväxling - har fört med sig.

För 15 år sedan var Socialdemokraterna ännu emot. Nu har tiden (lika med folkets vilja) hunnit i fatt också dem. I Västra Götaland var det majoritetsblocket Socialdemokraterna, Folkpartiet och Centern som införde vårdvalet.

Kritikerna från vänster var inte nådiga före starten. De privata kommer mest att öppna i stadskärnorna, hette det. Där finns många etablerade, välmående, förhållandevis friska människor som bara ibland behöver kila till doktorn och är snabba att beta av. Enkla åkommor ger lättförtjänta pengar.

Så blev det också delvis. Av 26 nya vårdcentraler som är i gång i Göteborg finns 15 i centrum och Linnéstaden. Visar Vårdföretagarnas rapport.

Men fyra privata finns i Kortedala. Angered, Biskopsgården och Bergsjön har också var sin ny privat.

Även några mindre orter som Götene, Sotenäs och Tanum har fått privatägda vårdcentraler.

Det visar att tillgång och efterfrågan (hos patienterna) också styr. Nya privata vårdgivare lockas öppna på orter där det offentliga tidigare lyckats mindre bra.

Hittills har mindre vårdföretag också haft lättare att rekrytera personal - de har mindre byråkrati och mer självbestämmande på klinikerna.

Det kommer att bli värdefullt i framtiden, när efterfrågan på vårdpersonal väntas växa. Bara var tredje ung svensk kan tänka sig jobba i vården. Arbetsförhållanden och löner måste bli bättre, visar en annan rapport som kom i går.

Privata visar nya vägar. Samhällsägd vård kan ta efter det som är bra. Samtidigt kan vi inte blunda för nackdelarna. I alla branscher finns fifflare som är ute efter snabba pengar. Men vård och ekonomiska klipp går aldrig ihop.

Regionen behöver sätta in en större kontrollapparat än förr. Alliansregeringen vill nu tvinga hela landet att införa vårdval. Det är däremot bara onödig politisk inblandning i landstingens rätt att bestämma själva.

Karl-Henrik Sax, ledarskribent, Expressen GT.

Tidigare publicerad 5 juli i Expressen GT (länk till artikeln)

- Vi kan inte acceptera kostnadsökningar som överstiger alla andra avtal som har träffats i årets avtalsrörelse. Kommunal står fast vid sitt krav på löneökningar motsvarande 970 kr på 24 månader, vilket på vårt område skulle motsvara drygt 4,6%. Vi har däremot varit beredda att diskutera kostnadsökningar i nivå med vad motsvarande grupper har fått på andra områden, säger Åsa Ramel, förhandlingschef på Vårdföretagarna.

Förhandlingarna berör Kommunals medlemmar som arbetar som skötare, undersköterskor, vårdbiträden m.fl. yrkesgrupper på cirka 800 företag inom branschområdena vård- och behandlingsverksamhet och äldreomsorg. Bland företagen finns bland annat vårdcentraler, sjukhus och sjukhem samt företag som arbetar med behandling av missbrukare eller omsorg om funktionshindrade.
Avtalet löper ut den 30 juni 2010.

För mer information:
Åsa Ramel
Förhandlingschef Vårdföretagarna
Tel. 070-345 68 46
 

Det gamla löneavtalet sades upp från 1 januari 2010 av Vårdföretagarna, då det blev känt att assistansersättningen för 2010 endast skulle höjas med 2 procent, en halvering mot tidigare års nivåhöjningar. Vårdföretagarnas krav har varit att löneavtalet ska anpassas efter de nya förutsättningarna.

Då parterna har förhandlat sedan november 2009 utan att kunna nå en uppgörelse, har man nu enats om att begära så kallad. frivillig medling. Avtalet om allmänna anställningsvillkor löper ut 31 december 2010.

Till medlare har utsetts Gunnar A Karlsson, Erik Hjerpe och Anitra Steen.
 

Landets 20 landsting betalar varje år ut ca 3,9 miljarder kronor till privata läkare och sjukgymnaster. Men varje år fakturerar vissa företag för mer arbete än de faktiskt utfört. I Stockholm till exempel motsvarar de felaktiga utbetalningarna tre procent av allt som betalas ut.
- Min bedömning är att vi betalar ut säkert 50 miljoner kronor för mycket till läkare och sjukgymnaster tillsammans, säger Stockholms läns landstings chefläkare Henrik Almkvist till Sveriges Radios Ekoredaktion.

"Saknar fungerande uppföljning"
Om formeln med tre procent från Stockholm motsvarar även resten av landet, fuskas det för drygt 130 miljoner kronor per år.
- Jag vet inte hur omfattande fusket är. Vad jag dock vet är att det finns möjligheter till att fuska i dagens system och det i sig är oacceptabelt, säger Hans Dahlgren vid Vårdföretagarna Almega till TV4.
TV4: Men kan man inte kontrollera att det inte fuskas då?
- Jo, det kan man. Men det gör inte kommuner och landsting på ett schysst sätt. Det är 20 olika landsting som gör på 20 olika sätt och som i stort sett saknar en fungerande uppföljning av att pengarna går till rätt saker.

"På marginalen"
Enligt Dahlgren krävs det en nationell myndighet som utför stickprovskontroller, på samma sätt som den medicinska kvaliteten på verksamheten redan idag övervakas av Socialstyrelsen. Men från landstingens håll ser man ingen enkel lösning.
- Jag kan inte säga att jag är direkt förvånad. Alla system där man bygger upp ersättning enligt taxer där det är pengar inblandade riskerar att på marginalen få en del oegentligheter, säger Göran Stiernstedt, avdelningschef vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) till TV4.
- Jag tror att man kanske kan minska summan en del genom bra kontrollsystem, men jag tror aldrig att man helt kommer att kunna eliminera det.

Landstingen har ansvaret
Men Kenneth Johansson (C), som är ordförande i socialutskottet, säger till Nyhetskanalen.se att han anser att landstingen helt enkelt är för slapphänta.
- Landstingen ville ha skärpt lagstiftningen så att de kan göra en egen verksamhetsuppföljning, vilket vi gav dem den 1 april 2009. Jag anser att de har fått de instrument de själva har önskat. Nu har de själva ansvaret att se till att det här fungerar. Om det visar sig i en dialog med SKL att det behövs även mer, till exempel nationella åtgärder, så är vi beredda att lyssna på det och medverka till att de får det de behöver. Men lagen är redan nu ändrad för att om ett landsting känner att något är fel så kan de gå in och begära det underlag som krävs för att kontrollera.

Texten skriven av TV4: s reporter Ted Lundgren och tidigare publicerad på TV4.se (läs texten här)

 Följ länkar i högermarginalen för att se nyhetsinslag från TV4 och lyssna på radiodebatt i Ekot mellan Hans Dahlgren, Vårdföretagarna och Kenneth Johansson, ordförande i Socialutskottet, Centerpartiet.

Hälsovalet, som infördes vid årsskiftet, innebär att vilka vårdgivare som helst är fria att etablera sig – bara de uppfyller landstingets så kallade grundkrav. Det innebär att vårdgivarna bland annat måste ha distriktssköterskor och läkare anställda. Uppfyller de kravet får de en hälso och sjukvårdspeng varje månad från landstinget.

Hans Dahlgren var en av talarna vid det seminarium om Hälsovalet som Vårdföretagarna, arbetsgivar- och intresseorganisationen för privata vårdgivare, arrangerade tillsammans med landshövding Gunvor Engström i går. Han menar att det breda uppdraget gynnar stora vårdenheter och att det gör det svårt för små företag att etablera sig.

– Grunduppdraget är för brett. Det är många som måste anställas för att man ska lyckas täcka hela kravet för att bli godkänd. Om det ska bli ekonomisk gångbart måste man ha minst 5 000 listade patienter. Något som kan vara svårt i Blekinge, säger han.

Sämst i landet
Han tror att det vore en bättre lösning att ge vårdföretagen möjlighet att välja att ha ett smalare uppdrag och i stället ge möjlighet för fler specialister att öppna mindre vårdenheter.

– Som det ser ut nu är Blekinge sämst i landet på privata vårdgivare. Och jag tror att det kan bli svårt att ändra på. Det finns ingen möjlighet för privata aktörer här, säger Hans Dahlgren. Landstingsrådet Marie Sällström (S) har lett den grupp som tagit fram riktlinjerna för Hälsovalet.

Enligt henne garanterar grunduppdraget att patien terna får den vård som ryms inom primärvården oavsett var de väljer att lista sig.

Patienternas bästa
– Hälsovalet är inte till för vårdföretagarna, utan för patienterna. Med ett smalare uppdrag är det risk för att vi får en snuttifirad vård, säger hon. Oppositionsrådet Alexander Wendt (M) håller med Marie Sällström. Han anser att Hälsovalet leder till att patienterna får den bästa möjliga vården. Men han säger också att man måste vara öppen för att göra förändringar i systemet.

– Vi ska göra en utvärdering i oktober. Hittar vi inbyggda fel i till exempel hur ersättningarna fungerar har vi möjlighet att göra förändringar då, säger han.

Artikeln författad av Déz Magnér och publlicerad i BLT den 20 april 2010.

Lagen om valfrihetssystem, LOV, gäller nu skarpt för primärvården (i princip vårdcentraler) i samtliga landsting. Men även om modellen är obligatorisk för landstingen (frivillig för kommunerna) så kan olika modeller tillämpas. Och beroende på vilken modell landstinget väljer kan de öppna eller stänga dörrarna för små aktörer. Stockholms läns landsting har infört en glesbygdsmodell, medan landstingen norr om Dalälven infört storstadsmodeller, sade Hans Dahlgren.

Blandad publik. I publiken fanns företagare, kommunfolk och journalister. Från Hedemora kommun kom Erika Barreby, förvaltningschef för Vård och omsorgsförvaltningen, och AnnSofie Hedenström, näringslivssamordnare på Kommunledningskontoret.

– Intressant att se skillnaderna mellan olika landsting, menade Erika Barreby, medan kollegan hoppas att LOV ska öppna upp för fler företag i kommunen. I dagarna läggs en utredning fram för politikerna i kommunen om hur valfriheten ska kunna införas. Man tittar också på den modell för transparent direktupphandling som Sandvikens kommun infört och som underlättar för de mindre företagen att göra affärer med kommunen. Näringslivets hus. Det var organisationen Svenskt Näringsliv som bjudit in Hans Dahlgren till ett lunchsamtal om det fria vårdvalet och vad det kan innebära för den enskilde företagaren, offentlige tjänstemannen eller politikern. Träffen hölls i Näringslivets Hus i Falun och AnbudsJournalen var på plats. Regionchef Carl Ström inledde och lämnade sedan över ordet till Vårdföretagarnas näringspolitiske chef.

Hans Dahlgren drog kort bakgrunden till LOV:s tillkomst. Han illustrerade skillnaden mellan LOU och LOV som att under LOVtiden har företagen jagat förvaltningschefen, men under LOV måste man jaga kunder Inte bara vård. Valfrihetssystem bygger nämligen på att den enskilde medborgaren tillåts välja vilken utförare man vill ha för den offentligt finansierade tjänsten; äldreomsorg, hemtjänst, vårdcentral eller vad det nu kan handla om.

– Nu handlar det inte bara om god vård i sig utan även om andra saker som tillgänglighet, öppettider och bemötande av kunden/patienten, förklarade Hans Dahlgren.

LOV är ännu i sin linda och olika landsting har kommit olika långt i sin utveckling av vårdvalssystem. Det finns inte mindre än 20 olika modeller, alltså i princip lika många som det finns landsting.

Att vårdvalet har barnsjukdomar erkänner Hans Dahlgren utan omsvep. Han tycks delvis hålla med om kritiken av den modell som Stockholms läns landsting, SLL, tillämpar. Men i grunden menar han att valfriheten är positiv.

– Vårdvalet i Stockholm är inte genomtänkt till alla delar. Ändå kan man konstatera att antalet vårdgivare har ökat med vårdvalet. Och kostnaderna har minskat mätt i fasta priser, sade Hans Dahlgren.

Tillgängligheten har ökat. I hela Sverige har 135 nya vårdcentraler startas efter att vårdvalet infördes. Tillgängligheten har ökat och bara i Stockholm har antalet läkarbesök blivit 300 000 fler.

Fler och fler blir positivt inställda till företagande inom vården, inte minst kvinnor. Ett problem för kvinnor anställda i den offentliga vården har varit bristen på möjlighet att påverka sitt jobb. Detta har delvis berott på att landstingens enheter är stora. Med nya, mindre aktörer, ökar möjligheten att påverka sin situation.

I privat sektor är verksamheten mindre och därför är det lättare med delaktighet, förklarar Hans Dahlgren. Kvalitetsfokus ökar. Vårdföretagarnas näringspolitiske talesman gör bedömningen att kvalitetsgranskning och möjligheten att jämföra vårdcentraler, läkare, och så vidare, kommer att öka i framtiden. I dag är informationen om hur tillgänglighet, bemötande och sådant fungerar bristfällig. Ännu finns ingen opartisk instans som granskar vården ur ett patientperspektiv.

Hans Dahlgren spår också att en utredning med stora befogenheter om vårdens finansiering kommer att tillsättas, oavsett vilken politisk färg det blir på kommande regering efter valet i höst.

Den gemensamma kakan kommer inte att räcka till i takt med den ändrade åldersstrukturen. Det blir ett hårt tryck på vården i framtiden så vi måste bli mer effektiva. Sverige är bra på den medicinska kvaliteten, men urusla på tillgänglighet.

– Sverige har längre vårdköer än Albanien, konstaterar Hans Dahlgren.

För breda uppdrag. När det gäller de olika modeller för vårdval som finns i landstingen så menar Dahlgren att bredden i uppdraget är en faktor som hindrar mindre aktörer från att kunna etablera sig.

Landstingen i den norra landsändan kräver helt enkelt för mycket av de privata utförarna. De måste kunna erbjuda en lång rad tjänster som det offentliga redan har och då blir investerings och personalkostnaderna för höga.

Dalarnas landsting är en av syndarna, menar Dahlgren och han har svårt att tro att de sex företag som anmält intresse för att delta i vårdvalet kommer att klara sig inom nuvarande modell.

– I Dalarna kommer bara stora aktörer att klara sig inom vårdvalet, slår han fast. Men jag hoppas att jag har fel, tillägger han.

Ersättningsmodeller. Ersättningsmodellen är också ytterst viktig för hur leverantörerna klarar sig. En ersättning som är viktad i relation till vårdtyngd upplevs som mer rättvis av företagare ,anställda och patienter. Ju rörligare ersättning, desto bättre tillgänglighet, menar Vårdföretagarnas företrädare. Han och den organisation som han jobbar för vill se ökad ersättning för bra kvalitet.

Politiskt är blocken överens i riksdagen om att valfrihet ska råda. De rödgröna är däremot emot total etableringsfrihet.

Hans Dahlgren rekommenderar att landstingen gör blocköverskridande överenskommelser om vårdvalet. Att införa nya regler vart fjärde år är inte bra.

Något som kan vara på gång är en nationell certifiering av vårdföretag. Det skulle öka styrningen men vara positivt, avslutade han.

Artikeln tidigare publicerad i Anbudsjournalen den 16 april.

För att få en samlad bild över vilka de huvudsakliga hindren är för likvärdiga villkor mellan privata och offentliga utförare lät Vårdföretagarna djupintervjua företrädare för sju av Vårdföretagarnas branscher.

En av dem var primärvården. Inom primärvården är ett omfattande problem den passiva listningen.

I Blekinge har passiv listning förekommit vid införandet av vårdval.

Då det är mycket svårt att arbeta upp en kundstock gynnar den passiva listningen de redan etablerade aktörerna och framför allt vårdgivare som drivs i landstingets regi.

Flera privata vårdföretag inom primärvården påpekar att de patienter som inte gör något aktivt val fördelas ojämlikt eller över huvud taget inte blir listade hos nystartade vårdgivare när ett vårdval startas upp.

Ett annat problem som hänger samman med vårdvalets införande är att de vårdföretag som uppnått kraven för auktorisation vid införandet av vårdvalet får gratis marknadsföring genom landstinget då medborgarna informeras.

I denna informationskampanj ingår samtliga landstingets vårdcentraler, medan de vårdgivare som inte blivit auktoriserade i tid för införandet blir utan denna marknadsföring. I vissa landsting har landstinget endast informerat om de egna vårdgivarna i samband med införandet av vårdval, vilket vårdföretagen berättar kraftigt har missgynnat dem på marknaden. En annan snedvridande konkurrens som lyfts fram i rapporten är hur ersättningssystemen är uppbyggda.

Vårdföretagen upplever att ersättningssystemet inte är konkurrensneutralt då de av landstingen ägda vårdenheterna dels har tillgång till faciliteter och utrustning som de får låna eller hyra mycket billigt av landstinget och på så sätt subventioneras.

Även basuppdragets omfattning lyfts av flera fram som ett problem för privata aktörer. Det finns stora skillnader när det gäller hur brett åtagande vårdenheter ska ha. Å ena sidan Stockholm, med relativt sett begränsade krav på vårdenheter, å andra sidan övriga landsting och regioner, som har ett bredare åtagande. Ju större krav som ställs på verksamheten desto mer premieras större enheter, vilket kan gå ut för mångfalden och göra det svårare för mindre företag att etablera sig. Med en hög andel fast ersättning och ett utvidgat kostnadsansvar blir det därför extra viktigt att olika former av etableringshinder undandröjs.

Vad kan då göras för att vårdvalssystemen blir konkurrensneutrala och leder till en ökad mångfald av aktörer och därmed en ökad valfrihet för patienterna? Vårdföretagarna är av åsikten att det behövs ett mer systematiskt arbete för att i varje situation säkerställa konkurrensneutralitet mellan privata och offentliga vårdgivare. Inom primärvården finns några konkreta saker som kan göras. Vid införande av vårdval är aktiv listning viktigt för att nya aktörer ska ha möjlighet att etablera sig.

De personer som blir passivt listade, måste fördelas på både privata och offentliga aktörer. En hög grad av valfrihet kräver god kunskap om vårdalternativen. Det behövs därför bättre och mer överskådlig information som medborgarna kan använda för att välja vårdgivare.

Patientinformationen ska då vara tydlig och konkurrensneutral. Kravspecifi kationerna ska likställa offentliga och privata vårdgivare.Tillgång till stödfunktioner som lab och röntgen ska finnaspå lika villkor. Ersättningssystemet ska möjliggöra för både mindre och större aktörer att driva en stabil verksamhet som ger trygghet för patienterna.
 

Sara Öberg, näringspolitisk expert, Vårdföretagarna

Fotnot: De presenterade bristerna i konkurrensneutralitet presenteras i Vårdföretagarnas rapport ”När konkurrensen sätts ur spel – villkor för privat vård och omsorg”.

Artikeln tidigare publicerad i BLT den 16 april.

– Människor vill kunna välja vårdgivare, men informationen är sparsam, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef vid Vårdföretagarna.

Tanken med vårdvalsreformen är att privata och offentliga vårdcentraler ska konkurrera med varandra om patienterna. Men 30 procent av medborgarna känner alltså inte till att vårdvalet finns, visar Vårdindikatorn, som gjorts av Handelns Utredningsinstitut för Vårdföretagarnas räkning.

Hur landstingspolitikerna ser på reformen spelar roll för vilken information medborgarna får, enligt Dahlgren. I landstingen norr om Dalälven stretar politikerna emot.

– De flesta nordliga landsting hoppas på ett maktskifte 2010 och ser därför till att det sker så små förändringar som möjligt. De vill egentligen inte ha vårdval, men tvingas att införa det, säger Hans Dahlgren.

Vissa landsting har till exempel bara informerat om sina egna vårdcentraler i samband med införandet av vårdval. I andra listas medborgarna passivt vid närmaste vårdcentral, vilket förstärker landstingens verksamhet.

– På det här sättet blir det inte likadana möjligheter för privata och offentliga vårdgivare, säger Dahlgren.

– Vi vet att det är väldigt svårt att nå alla. Att hälften har fått information och är nöjda med den ett väldigt viktigt steg, säger socialminister Göran Hägglund.

Han håller med om att vissa landsting varit motsträviga och väntat så länge de kunnat med införandet av vårdval.

– Det finns landstingsledningar som inte är så förtjusta i det här eftersom de ser att deras egen makt minskar. Det gäller inte minst röda landsting i norra Sverige.

Själv anser Hägglund att vårdvalet är bra för patienterna.

– Det som är viktigt är att ständigt mäta resultat och jämföra vårdcentraler. Då har vi som patienter möjlighet att välja det som är bra och välja bort det som är dåligt, och då stärks vårdcentraler där det fungerar och försvagas där det inte fungerar.

TT: Men finns det inte en risk att vårdcentraler konkurreras ut och får läggas ned?

– Det är viktigt att tillåta fler aktörer. Sedan är det ju du och jag som patienter som avgör hur stora de kommer att bli, säger Göran Hägglund.

Det finns för närvarande inte några möjligheter att införa sanktioner mot landsting som medvetet gynnar sina egna vårdgivare. Det är något som Konkurrensverket vill ändra på.

– Information till medborgarna är en förutsättning för att vårdvalet ska kunna fungera. Landstingen har skyldighet att informera om vårdgivarna i vårdvalssystemet, såväl de offentliga som privata aktörerna, säger Josefin Nilsson, konkurrenssakkunnig vid Konkurrensverket.

Artikeln tidigare publicerad i Metro den 13/4 (länk till artikeln)

– Här i Uppsala har det inte gått lika bra som i de andra landstingen som har varit mer offensiva, säger Hans Dahlgren.

I sommar blir det ett år sedan fritt vårdval infördes i Uppsala läns landsting.
Modellen med vårdval innebär att alla som vill starta till exempel en vårdcentral har rätt att göra det så länge de uppfyller lagens krav, ingen hänsyn tas till hur det nya kommer att påverka befintliga vårdcentraler och den ekonomiska ersättningen till vårdenheterna styrs av vad patienterna väljer.

Flera nya privata mottagningar har öppnat sedan det fria vårdvalet infördes, men
Hans Dahlgren från Vårdföretagarna tycker att det är för få.

– Vad tror du att det beror på?

– Jag tror att processen hade vunnit på att ta lite längre tid på sig och att informationen till medborgarna skulle ha kunnat varit bättre.

– Vi valde att gå ut till de medborgare som inte var listade tidigare och lät de listade patienterna vara kvar på den vårdcentral som de tidigare hade. Samtidigt gick vi ut med en stor informationskampanj ,säger Erik Weiman moderat landstingsråd.
 

Intervjun ägde rum torsdagen den 8 april av reportrarna Lisa Helgesson och Ulla de Verdier för P4 Uppland. (länk till intervjun)

Socialstyrelsen konstaterar att patienternas rätt att välja vårdgivare är väl tillgodosedd. Det stämmer om vi jämför med den situation som fanns före vårdvalen. Men det stämmer inte helt och fullt, och ibland inte alls, med hur verkligheten ser ut i de flesta landsting och regioner.

Problemet är att de uppdrag som landstingen definierar till vårdgivarna, tillsammans med hur listningen av patienter går till, ofta inverkar begränsande på de privata vårdaktörerna. I förlängningen begränsar det givetvis även patienternas valfrihet.

Det finns stora skillnader när det gäller hur breda uppdragen är. Stockholm har relativt sett begränsade krav på vårdenheterna medan övriga landsting och regioner ofta har ett brett åtagande.

 Ju större krav som ställs på basuppdraget desto svårare blir det för de mindre vårdgivarna och lättare för de större. Det leder till att det blir svårare för mindre företag att etablera sig och därmed blir mångfalden lidande.

I samtliga län utom Stockholm har passiv listning förkommit vid införandet av vårdval. Detta gynnar de redan etablerade aktörerna och framförallt vårdgivare som drivs i landstingets regi, eftersom det är mycket svårt att arbeta upp en kundstock utan passivt listade patienter. Det gynnar också större vårdbolag som har ekonomi nog att ta en förlust under flera år för att bygga upp en aktiv kundstock. De mindre aktörerna blir lidande.

I Halland, som har längst erfarenhet av vårdval, kan vi se att endast 10 procent av patienterna bytte vårdcentral under vårdvalets första två år. Den initialt låga patientrörligheten visar på svårigheten för nyetablerade företag att klara sig utan passivt listade patienter.

Ett annat problem, som hänger samman med vårdvalets införande, är att de vårdföretag som uppnått kraven för auktorisation vid införandet av vårdvalet får gratis marknadsföring genom landstinget då medborgarna informeras. I denna informationskampanj ingår landstingets samtliga vårdcentraler, medan de vårdgivare som inte blivit auktoriserade i tid för införandet blir utan denna marknadsföring. I vissa landsting, såsom Västmanland, har landstinget endast informerat om de egna vårdgivarna i samband med införandet av vårdval, vilket vårdföretagen berättar kraftigt har missgynnat dem på marknaden.

Vårdvalen är ett stort steg framåt; ett framsteg för patienterna, för en mer jämlik vård och för alla de vårdföretag som får bättre möjligheter att etablera sig. Därför är det viktigt att reformen fördjupas genom att de kvarvarande, mer dolda hinder, som finns för vårdgivarna tas bort. Det är synd att Socialstyrelsen inte uppmärksammar dessa problem i större utsträckning.

Anders W Jonsson Riksdagskandidat Centerpartiet
Ulf Öfverberg Näringspolitisk expert Vårdföretagarna/Almega

Artikeln tidigare publicerad i Dagens Samhälle den 25 mars. (Länk till artikeln)

- Landstinget i Jämtland inte satt krav som gör det lättare att etablera privat hälsovård i glesbygd. Det säger Hans Dahlgren som är näringspolitisk chef för organisationen Vårdföretagarna vid ett besök i Östersund.
- Kraven som landstinget satt upp är inte hårda, de är orimliga, säger Hans Dahlgren.

Landstingspoltikerna i Jämtland har själva beslutat om kraven på den som ska starta privat hälsocentral i länet. De innefattar bland annat krav på mödra- och barnhälsovård, psykosocial verksamhet och rehabilitering. Något som kan bli svårt att uppfylla för mindre vårdgivare.

Medicin Direkt i Östersund är det enda företag som hitttills har lämnat in en ansökan och de har en stark ägare i ryggen.
- Jag tror det kan bli svårt för mindre vårdföretag att uppfylla kraven som landstinget ställer, säger Susanne Rönngren, vd på Medicin Direkt.

Medicin Direkt i Östersund hoppas kunna starta sin privata hälsocentral i höst.
 

Ansvarig utgivare Mittnytt/Jämtlandsnytt: Anna Olsson Werkström
Artikeln tidigare publicerad på SVT - Jämtlandsnytt. (länk till artikeln) / (nyhetsinslag)

Vi har funnit några enstaka nyheter som handlar om att privata vårdföretag drar sig ur verksamheter på grund av bristande lönsamhet.

Vinsten speglas ofta i absoluta tal som till exempel ”10 miljoner kronor” och inte som vinstmarginal eller något annat vedertaget mått. Det gör att informationens värde är begränsat. Medierna förmedlar en bild av att vinsten är hög med förmår inte belägga det med relevanta fakta.

Det händer att nyhetsmedia anger ett mått på vinstmarginal, men Second Opinion har enbart i något enstaka fall – Dagens Nyheter - funnit att vinstnivån jämförs med till exempel en annan bransch eller på annat sätt görs jämförbar. Dagens Nyheter väljer tyvärr att jämföra ett enda vårdföretag med en hel bransch – bankerna – vilket gör informationen mindre användbar. Trots det används informationen av TT och TT-telegrammet publiceras av till exempel Svenska Dagbladet.

Media fokuserar på de tre- fyra största företagen i branschen och bilden av en bransch med 14.000 företag saknas helt. Second Opinions genomgång visar kanske framförallt på det som saknas: en kunnig, pedagogisk genomgång av ekonomin i den nya vårdbranschen saknas helt i de breda nyhetsmedierna. Istället förmedlas tunt underbyggda påståenden om höga vinster som förvirrar mer än upplyser. Det blir lite märkligt att diskutera frågan om hur hög vinstnivå som är rimlig när själva nivån inte ens är definierad.

Revisionsföretaget PricewaterhouseCoopers (PWC) har gått igenom 21 vårdbolags årsredovisningar under de senaste fem åren. Bolagen är indelade i små, medelstora och stora. PWC har räknat ut den genomsnittliga lönsamheten för dessa företag och kommit fram till att rörelsemarginalen – vinst före skatt och räntekostnader – är i genomsnitt 4,8 procent.

Hur hög är då lönsamheten i vårdbranschen jämfört med andra branscher?
PWC har jämfört vårdbranschens lönsamhet med andra branscher. Siffror gällande industri, och olja/gas och tjänstebolag för åren 2004-2008 har man hämtat från analysföretaget Bloomberg. Slutsatsen är att vårdbranschen från att ha varit betydligt lönsammare de första åren i serien varit mindre lönsam de senaste åren, mätt som avkastning på eget kapital. Totalt sätt över dessa år har avkastningen på eget kapital varit något sämre i vårdbranschen än i de jämförda branscherna.

Av Mats Olin, Second Opinion, på uppdrag av Vårdföretagarna.

Tidigare publicerat på Second Opinion.se (länk till sidan)

Definitioner av vanliga nyckeltal (Källa: PWC)

- Avkastning på eget kapital – mått på ett företags avkastningsförmåga på eget kapital. Avkastning på eget kapital är vinsten efter att långivarnas ränta dragits ifrån i förhållande till eget kapital.
- Eget kapital - skillnaden mellan en organisations tillgångar och skulder i redovisningen Nettomarginal - visar företagets resultat (efter skatt) i förhållande till omsättningen - Nettoomsättning - nettoomsättning avses intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet Rörelseresultat - visar hur stor dels om finns kvar av årets intjänade kapital till räntor, skatter och eventuellt resultat
- Resultat efter finansiella poster - visar hur stor dels om finns kvar av årets intjänade kapital efter att räntor och skatter har betalats
- Rörelsemarginal - visar hur stor del av årets intjäning som finns kvar till räntor, skatt och eventuellt resultat

Nyheter om lönsamhet i vårdföretag i svenska media hösten 2009

Dagens Nyheter
Dagens Nyheter publicerade i september 2009 artiklar under rubriker som ”Privatvården ger miljarder” och ”Vårdvinster går till skatteparadis”.

DN inleder sin artikelserie:

” Vårdbranschen blir alltmer lönsam. De fem största svenska vårdbolagen gjorde rekordvinster 2008 visar en genomgång som DN Ekonomi gjort. Tillsammans gjorde de en rörelsevinst på tre miljarder kronor. Medan nästan alla Sveriges landsting gör underskott i år, med omfattande uppsägningar inom den offentliga vården som följd, går det bra för den privata sektorn.”

Ingen som läser artiklarna kan förstå det på annat sätt än att den privata vården är mycket lönsam. DN:s artiklar togs upp av till exempel Sveriges Radio och TT .

TT
Svenska Dagbladet publicerade ett kort TT-telegram baserat på DN:s artiklar som ytterligare fokuserade på höga vinster:

” Medan nästan alla Sveriges landsting gör underskott i år, med omfattande uppsägningar inom den offentliga vården som följd, går det bra för den privata sektorn….. Förra året gjorde vårdbolaget Carema en vinst efter finansnetto på 300 miljoner kronor. Avkastningen på eget kapital uppgick då till 56 procent, vilket är tre gånger så mycket som de vinstrika svenska bankerna, skriver DN.”

Sveriges Radio
Ekot gjorde en uppföljning av DN:s rapportering:

”De stora privata vårdgivarna gör miljardvinster på vårdverksamheten men mycket av vinstpengarna går till skulder och inte tillbaka till vården.”

Även Sveriges Radios lokala nyhetsredaktioner har lyft frågan om vinster i vården. SR Örebro rapporterade hösten 2009 från tre privata vårdcentraler och konstaterade att de hittade både nöjda patienter och miljonvinster.

”Många gånger är det en lönsam affär att driva privat vårdverksamhet. Ägarna till bland annat Vivalla vårdcentral i Örebro har hittills fått 13 miljoner kronor i vinst.”

SR Västmanland rapporterar:

”De fem största privata vårdbolagen i Sverige gjorde förra året en rörelsevinst på tre miljarder kronor samtidigt som de flesta landstingen går med underskott. Privata vårdbolag som gör miljardvinster? Landstingspolitiker som spar och gnetar? Vad är det som händer inom sjuk- och hälsovården i Sverige?”

Och SR Jönköping:

”Det privata vårdföretaget Carema gör en rekordvinst i år. Bolaget driver flera äldreboenden i länet, bland annat i Habo där man fått kritik för att ha flera brister. - Det känns inte bra, vinsterna kommer ju från skattepengar, säger Göran Larsson hos PRO.”

Sveriges Television
Även SvT har rapporterat om höga vinster, till exempel i Östnytt:

”Skattefinansierad privatvård är lönsam. Det visar en granskning som Östnytt har gjort. Flertalet av de privata vårdcentralerna i Östergötland gör miljonvinster varje år.”

Rapport gjorde i oktober 2009 en särskild granskning av privata HVB-hem, hem för utsatta ungdomar. Nyheten rubricerades: ”Privat ungdomsvård - en lönsam affär” och vinklen var att bolagen som driver HVB-hem är mycket lönsamma:

”De 109 bolagen omsatte tillsammans 1,4 miljarder kronor och gjorde ett rörelseresultat på 104 miljoner kronor, vilket motsvarar sju procent av omsättningen.”

Rapport ger inte tittarna någon jämförelse eller referens som sätter in HVB-hemmens lönsamhet i ett sammanhang.

Ordfront
Ordfront Magasin har i ett par reportage fokuserat på den privata vården och vinsterna och lägger sitt fokus på de fyra-fem största företagen i branschen:

”Fyra femtedelar av kommunernas och landstingens totala inköp av välfärdstjänster görs idag från vinstdrivande företag. Varje år går drygt 47 miljarder skattekronor till vård¬enhet¬er och skolor vars främsta uppgift är att ge avkastning till ägarna. ”

Vinsterna i den privat drivna sjukvården har länge varit ett känsligt ämne. Dagens Medicin har i tidigare artiklar rapporterat att ett antal privat drivna vårdcentraler i Landstinget Västmanland gör stora vinster, se nr 10/09.

Arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna har nu l åtit k onsult företaget Pricewaterhouse Coopers gå igenom årsredovisningar från 21 företag inom sjukvårds- och omsorgssektorn mellan åren 2004 och 2008. 14 av de granskade bolagen är sjukvårdsföretag.

 Visar att det går att effektivisera Resultatet visar att företagen hade en genomsnittlig rörelsemarginal, alltså vinst före skatt och fi nansiella transaktioner, på 4,8 procent. Bolagen har delats in i tre storleksgrupper, se faktaruta, och de minsta utmärker sig genom att ha klart högre vinster än de större. I de minsta företagen var rörelsemarginalen så hög som 17,1 procent.

– Varför det är så vet vi inte. Det får man titta vidare på. Men det visar att det finns stora eff ektiviseringsmöjligheter inom vården, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Enligt rapporten Vinst i vård och omsorg är ekonomin i de granskade företagen stabil och vinstnivån på en nivå som gör det möjligt för företagen att klara investeringar och svängningar.

Satsade hårt i vårdvalet Carl-Peter Anderberg är allmänläkare och vd för Kungsportsläkarna, som driver sex vårdcentraler i Västra Götalandsregionen med sammanlagt 20 000 patienter och dessutom har en omfattande vaccinationsverksamhet i Göteborg. Han är inte förvånad över att de små sjukvårdsföretagen går bättre än de större.

– Som doktor och ägare gör man lite längre dagar och tar lite fl er patienter. Man är också mer benägen att följa rekommendationslistor och vårdprogram om man har direkt kostnadsansvar jämfört med om man är anställd, säger Carl-Peter Anderberg.

Kungsportsläkarna satsade hårt i vårdvalet och har nu fått se sin vinst falla, eftersom företaget fortfarande har för få patienter i förhållande till antalet anställda. Men tidigare har företaget legat på vinster runt de 17 procent i rörelsemarginal som är snittet för de små företagen i Vårdföretagarnas undersökning. Med en omsättning på 20 miljoner har det inneburit en årlig vinst på knappt 3,5 miljoner kronor.

– Det mesta av vinsten kommer från vaccinationsdelen. Sådana nivåer når man inte på den landstingsfi nansierade delen, säger Carl-Peter Anderberg.

Vad anser du vara en rimlig vinstnivå? – Runt 10 procent krävs för att man ska våga satsa och kunna ackumulera för att klara sämre år.

Artikeln tidigare publicerad i Dagens Medicin den 17 februari.

SCB har på uppdrag av arbetsgivarnas organisation Vårdföretagarna låtit undersöka sjukskrivningar bland offentligt och privat anställda inom vården.
I genomsnitt har offentliga arbetsgivare 33 procent högre andel sjukskrivna än privata vårdgivare.

Jämtland har den sjukaste personalen med 18 procent av de offentligt anställda och 14 procent av de privatanställda. Friskast är de anställda på Gotland tätt följt av Jönköping. Även där är de privatanställdas sjukfrånvaro något lägre.

 I Blekinge är skillnaderna mellan offentligt – och privatanställda störst, 15 procent respektive 8 procent.

Enligt Hans Dahlgren, Vårdföretagarnas näringspolitiske chef, kan de positiva siffrorna för de privatanställda bero på att de har större inflytande över sin arbetsorganisation.
Har undersökningen tagit hänsyn till att de som är långtidssjuka ofta blir kvar inom kommuner och landsting när ett privat företag tar över? Och att arbetskraften kan vara yngre inom de privata företagen?

– Jag har ännu ingen sådan statistik. Man kunde ha delat upp det på åldrar och olika yrken, men det har vi ännu inte gjort. Vi kommer att följa upp detta vidare. Han poängterar att den springande punkten inte är skillnaden mellan det offentliga och privata utan att det är sådana skillnader i landet även mellan offentliga vårdgivare när det gäller sjukfrånvaro.
– Uppenbarligen jobbar arbetsgivarna olika mycket med frågor som rör delaktighet och arbetsmiljö.

Den totala sjukfrånvaron i hela landet bland alla arbetande oavsett sektor ligger på åtta procent. Den totala sjukfrånvaron inom vården är 13,7 procent.
Både de offentliga och privata arbetsgivarna inom vården har sjukare personal.

– Man kan rikta kritik mot både privata och offentliga arbetsgivare. De är sämre arbetsplatser och man kan fråga sig vad det beror på. Är det så mycket tyngre och sämre arbetsmiljö i vården kanske man borde man göra något åt det. Jag har inget svar på varför det är så men man borde gå vidare med detta.

Skriven av Ann-Christin Sjölander, Kommunalarbetaren

Artikeln tidigare publicerad i Kommunalarbetaren den 5 februari (Länk till artikeln)
 

Nu, såhär vid årets början, kan man summera regeringens ambition att det ska införas vårdval i alla Sveriges landsting. Av 21 landsting har hitintills 8 landsting infört vårdval. Övriga landsting kommer att införa vårdval under 2010. Vårdföretagarna har kontaktat alla landsting som har redan har infört vårdval och fått siffror över antalet nyöppnade vårdcentraler och hur många patienter som aktivt har valt att byta vårdcentral.

Inte mindre än 135 nya vårdcentraler har etablerats och drivs nu av privata entreprenörer i Sverige. Sammanlagt har 435 000 personer listat sig på de nya vårdcentralerna. Det är med andra ord många som aktivt har velat välja sig en ny läkare eller sjuksköterska. Förhoppningsvis är en majoritet av de patienter som inte har valt någon ny vårdcentral nöjda med hur det fungerar.
Om inte, så har de också möjligheten att lista om sig. Konkurrensen leder till att läkarna blir bättre på att se till att patientens behov sätts i fokus.

Nyligen presenterade Vårdföretagarna rapporten "Ett bättre Vårdval Sverige" som sammanfattar hur de privata vårdföretagen ser på vårdvalsreformen. De flesta företag är nöjda, och alla är eniga om är att de stora vinnarna på Vårdval är patienterna. Bättre tillgänglighet är den tydligaste effekten enligt länets företag. Tillgänglighet handlar inte bara om väntetider, det handlar också om att det ska vara enkelt och möjligt för alla grupper i samhället att ta sig till en doktor. Då behövs det mer personligt anpassad vård.
Naturligtvis finns det mycket kvar att göra. Det tar tid innan effekterna av en stor valfrihetsreform får fullt genomslag.

De första vårdvalsmodellerna följs nu av ytterligare variationer, alla med målsättningen att det ska bli bättre för patienten. Men det behövs också goda villkor för att privata vårdgivare ska vilja etablera sig. Annars blir det ingen valfrihet.

Det krävs också en fortsatt tydlig politisk uppbackning. Valfriheten ska inte tas för given. Det finns en politisk diskussion om både vinst och etableringsfrihet. Framtida försämringar av möjligheten för privata vårdcentraler leder inte bara till att företag får problem att verka och erbjuda sina tjänster, det skulle också slå mot patienternas valfrihet.

Vården står inför allvarliga prövningar. Det handlar om att erbjuda en bättre vård till högre kvalitet, och med mer personlig service.
Politiker som fattar beslut om vården och tar ut skatt ser också gärna att detta kan ske utan att kostnaderna ökar. Från Vårdföretagarnas sida är vi övertygade om att framtiden ligger i mångfald och kvalitet för patienterna. Därför ser vi fram emot ett 2010 där fler landsting kommer att införa vårdval.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna
 

Artikeln tidigare publicerad i Västerbotten-kuriren 18 januari 2010, liknande artiklar även publicerade i Dagens industri och Nerikes Allehanda.

Det var näringslivet, tankesmedjan Timbro och Vårdföretagarna som tillsammans med landstingspolitiker och vårdanställda diskuterade hälsovalet. Målet med mötet var bland annat att få till en bättre dialog mellan företagarna och landstingen om det fria vårdvalet.

– Anledningen är att vi tycker att politiker och företagare inte möts i tillräcklig utsträckning, och alldeles för mycket missförstånd uppstår mellan dem, säger Hans Dahlgren som är näringslivschef på arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna.

Landstingsrådet Gunilla Johansson (S) var en av talarna. Två kom från Vårdföretagarna: Arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna, vårdföretaget Praktikertjänst. En fjärde talare var Centerpartiets Olle Edblom som är den borgerliga alliansens talesperson i landstinget.

Något av det företrädare för småföretagarna i vårdbranschen vill förändra i hälsoval Västerbotten är att landstinget inte skall kräva av nya hälsocentraler att ge heltäckande vård. Det blir för dyrt och riskabelt för småföretagare.

Och man vill inte ha krav på att patienter måste anmäla sig till en viss vårdcentral, för i det listningskravet ingår också att om medborgarna gör ett aktivt val blir de kvar på sin gamla hälsocentral. Det hämmar nya vårdföretagare, den fria konkurrensen och en bättre vård, enligt Vårdföretagarna, Praktikertjänst och Timbro.

De synpunkterna höll Olle Edblom (C) med om. Det var en av de saker Alliansen var oense med socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister om när de politiska förhandlingarna fördes under året som gick om villkoren för hälsoval Västerbotten.

– Vi försökte nå enighet och det gjorde vi i nästan alla avseende, konstaterar landstingsrådet Gunilla Johansson (S). Men jag tycker vi har gjort ett bra arbete. Nu får vi se hur vi lyckats, och vi får göra de förändringar som behövs för att hälsoval Västerbotten och vård en till länsborna ska fungera bra.

Reporter Tommy Engman, Sveriges Radio
 

Reportaget sändes den 16 december och finns på SR:s hemsida (länk till reportaget), även SVT rapporterade från mötet.

Nu kan man summera utfallet hittills av regeringens ambition att det ska införas vårdval i alla Sveriges landsting. Av 21 landsting har åtta landsting infört vårdval. Övriga landsting kommer att införa vårdval under nästa år.

Vårdföretagarna har talat med alla landsting som har redan har infört vårdval och fått fram följande siffror: Inte mindre än 135 nya vårdcentraler har etablerats av privata entreprenörer. Sammanlagt har 435 000 personer listat sig på de nya vårdcentralerna. Många har alltså aktivt velat välja sig en ny läkare eller sjuksköterska.

Om de inte är nöjda kan de lista om sig. Konkurrensen leder till att läkarna blir bättre på att sätta patientens behov i fokus.

Nyligen presenterade Vårdföretagarna rapporten ”Ett bättre Vårdval Sverige” som sammanfattar hur de privata vårdföretagen ser på vårdvalsreformen. De flesta företag är nöjda, och alla är eniga om är att de stora vinnarna på Vårdval är patienterna.

Enligt länets företag är bättre tillgänglighet den tydligaste effekten. Det handlar inte bara om väntetider, utan även om att det ska vara enkelt för alla grupper i samhället att ta sig till en doktor. Då behövs det mer personligt anpassad vård.

Naturligtvis finns det mycket kvar att göra. Det tar tid innan effekterna av en stor valfrihetsreform får fullt genomslag, och det behövs goda villkor för att privata vårdgivare ska vilja etablera sig. Annars blir det ingen valfrihet.

Det krävs också en fortsatt tydlig politisk uppbackning. Valfriheten ska inte tas förgiven. Det finns en politisk diskussion om både vinst och etableringsfrihet. Framtida försämringar av möjligheten för privata vårdcentraler leder inte bara till att företag får problem, det skulle också slå mot patienternas valfrihet.

Politiker som fattar beslut om vården ser gärna att detta kan ske utan att kostnaderna ökar. Från Vårdföretagarnas sida är vi övertygade om att framtiden ligger i mångfald och kvalitet för patienterna. Därför ser vi fram emot ett 2010 där fler landsting kommer att införa vårdval.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Karina Folkesson, regionchef Svenskt näringsliv Västerbotten
 

Artikeln tidigare publicerad i Norran, samt liknande artiklar i politikerbloggen och Norrlänska Socialdemokraten.

Nu, såhär vid årets slut, kan man summera regeringens ambition att det ska införas vårdval i alla Sveriges landsting. Av 21 landsting har hitintills 8 landsting frivillig infört vårdval. De övriga landstingen kommer att införa vårdval under nästa år.

Vårdföretagarna har kontaktat alla landsting som har infört vårdval och fått deras siffror över antalet nyöppnade vårdcentraler och hur många patienter som aktivt har valt att byta vårdcentral.

Ökning av vårdcentraler. Inte mindre än 64 nya vårdcentraler har etablerats och drivs nu av privata entreprenörer i Västra Götaland. Det innebär en ökning från tidigare 141 vårdcentraler till sammanlagt 205. Med fler vårdcentraler har valfriheten ökat betydligt och en sjättedel av invånarna har bytt vårdcentral.

Förhoppningsvis är en majoritet av de patienter som inte har valt någon ny vårdcentral fortsatt nöjda med hur det fungerar nu. Om inte, så har de också möjligheten att lista om sig och välja något annat. Den konkurrensen leder till att läkarna blir bättre på att se till att patientens behov sätts i fokus. Nya tjänster och bättre samordning mellan personalen är exempel på innovationer som bidrar till en bättre vård.

Ökad tillgänglighet. Nyligen presenterade Vårdföretagarna rapporten ”Ett bättre Vårdval Sverige” som sammanfattar hur de privata vårdföretagen ser på de vårdvalsreformer som genomförts. De flesta var nöjda med sina nya förutsättningar, och vad alla är eniga om är att de stora vinnarna på VG Primärvård är patienterna. Att tillgängligheten har ökat är den tydligaste effekten och är också det svar som återkom i undersökningen från regionens vårdföretag.

Tillgänglighet handlar inte bara om väntetider, det handlar också om att det ska vara enkelt och möjligt för alla grupper i samhället att ta sig till en doktor. Ju mer likriktat allt är, desto svårare är det att som patient bli nöjd. Omvänt gäller att valfrihet och en mångfald av utförare bidrar till en generellt högre kvalitet på vården.

Naturligtvis finns det mycket kvar att göra. Det tar tid innan effekterna av en stor valfrihetsreform får fullt genomslag. Det behöver ske en fortsatt utveckling för att vårdvalsreformen ska fortsätta att fungera och ge en bättre och mer tillgänglig vård.

Det krävs också en fortsatt tydlig politisk uppbackning. Valfriheten ska inte tas förgiven. Det finns en politisk diskussion om både vinst och etableringsfrihet. Framtida försämringar av möjligheten för privata vårdcentraler leder inte bara till att företag får problem att verka och erbjuda sina tjänster, det skulle också slå mot patienternas valfrihet.

Allvarliga prövningar. Vården står inför allvarliga prövningar. Det handlar om att erbjuda en bättre vård till högre kvalitet, och med mer personlig service.

Politiker som fattar beslut om vården och tar ut skatt ser också gärna att detta kan ske utan att kostnaderna ökar. Från Vårdföretagarnas sida är vi övertygade om att framtiden ligger i mångfald och kvalitet för patienterna. Därför ser vi fram emot ett 2010 där fler landsting kommer att följa Västra Götalands exempel och införa vårdval. Vi gratulerar till att det pionjärarbete som redan har gjorts för valfrihet inom vården.
 

KENNETH KRANTZ
regionchef, Svenskt näringsliv

HANS DAHLGREN
näringspolitisk chef Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Mariestads-tidningen den 28 december 2009 samt Skaraborgs Allehanda den 29 december.

Uppsala är en av de platser i landet där kvinnors nyföretagande tillåts blomstra.

Under 2008 startades 32 procent av de nyetablerade företagen av kvinnor. Det innebär alltså att mäns företagande är tre gånger så stort som kvinnors, vilket får konsekvenser i hela samhället. Sveriges företagskapital ägs till exempel till största del av män, och det är män som representerar företagen på ledande positioner. Faktum är att Sverige tillhör de länder i EU som har lägst företagande bland kvinnor. Det växer fram en bild av ett ojämställt samhälle där någonting är fel.

Vård- och omsorgssektorn är den enda sektor där kvinnliga företagare är överrepresenterade. 2008 låg den siffran på över 50 procent. Eftersom många företagare väljer att starta företag inom den sektor där de är yrkesverksamma är det naturligt att andelen kvinnliga entreprenörer inom just denna sektor är så hög.

Samtidigt finns det ingen annan sektor som är så omgärdad av regler och inskränkningar som vård- och omsorgssektorn. Traditionellt manliga branscher har i många år gynnats av en socialdemokratisk regering medan områden där kvinnliga företagare har en stark ställning har förbisetts. Privata initiativ inom vård- och omsorgsbranschen har mötts med misstänksamhet.

De begränsade möjligheterna att driva företag inom vården är en nyckel till att förstå varför kvinnors andel av det totala företagandet är så mycket lägre än männens.
Om man jämför kvinnors och mäns företagande finns stora skillnader, även inom samma bransch. Kvinnor driver mindre företag än män, lånar mindre pengar, går mer sällan i konkurs och anpassar i hög grad företagandet till familjesituationen.

Fler män än kvinnor börsnoterar sina företag. De vanligaste orsakerna till att kvinnliga företagare inte växer är enligt dem själva tidsbrist, dålig lönsamhet, myndighetsregler, begränsade möjligheter att få lån med mera.

Endast var fjärde kvinna som är företagare har någon gång ansökt om och blivit beviljad lån. Möjligheten att få finansiering är därmed en viktig skillnad mellan kvinnors och mäns möjligheter att starta och driva företag.

Fler företag inom hälso- och sjukvårdssektorn skulle givetvis bidra till en starkare ekonomisk utveckling med fler personer i sysselsättning, men framför allt skulle det ge många kvinnor en möjlighet att förverkliga sina idéer, förbättra sina arbetsvillkor och påverka sin löneutveckling. Vi skulle få se kvinnors kompetens tillvaratas och karriär­möjligheter förenklas, och i förlängningen en tilldelning av makt och resurser till kvinnor.
Fler kvinnor skulle få tillträde till de informella nätverk där företagsledningar ofta rekryteras, och det skulle på lång sikt leda till att vi får uppleva en jämnare könsfördelning i svenska företagsstyrelser.

Vi skulle dessutom få se att lönerna skulle stiga, eftersom det finns mer än en arbetsgivare att välja mellan. Vi skulle få se en vård som håller minst lika hög kvalitet - om inte högre - som den offentliga vården.

Privata vård- och omsorgsföretag har nämligen visat sig ge lika bra eller bättre vård, högre produktivitet, lägre kostnader samt mer nöjd och frisk personal jämfört med den offentliga vården.

Möjligheterna för kvinnor att starta företag inom vård- och omsorgssektorn ökar i Uppsala men det bör bli ännu fler om vi vill se ett ökat entreprenörskap bland svenska kvinnor. Tack vare vårdvalet i landstinget och LOV - Lag om valfrihetssystem - i kommunen har förutsättningarna för företagande förbättrats väsentligt och måste fortsätta i den riktningen. Men till stor del handlar det om en attitydförändring - att låta kvinnor vara företagare på samma villkor som män, och att våga öppna vård- och omsorgssektorn för de tusentals kvinnor som vill och kan förändra den - till det bättre.
 

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna
 

Artikeln tidigare publicerad i Upsala nya tidning den 21 december 2009 (länk till artikeln)

Sysselsättningen uppgick därmed till drygt 185 000 inom privata utbildnings- hälso- samt sjukvårdsföretag under 2008, enligt nationalräkenskaperna. En uppdelning på utbildningsbranschen och hälso- och sjukvård, enligt SCB:s företagsstatistik, visar att antalet anställda inom utbildningsbranschen uppgick till drygt 68 000, och inom vård och omsorg till närmare 160 000 under tredje kvartalet i år. Jämfört med tredje kvartalet förra året steg antalet anställda inom båda branscherna med omkring åtta procent.

SCB tar för varje halvår fram en snabbindikator på konjunkturen för ett antal branscher. Där finns svar från större utbildningsföretag respektive vårdföretag om hur de ser på konjunkturläget och vad de väntar sig det närmaste halvåret. I diagrammet ovan visas nettotalet för hur företagen i respektive bransch såg på konjunkturläget i oktober i år. Nettotalet visar andelen företag som svarat positivt minus andelen som svarat negativt på en fråga.

Nettotalet för konjunkturen i dessa två branscher visar att andelen företag som i höstas svarat att konjunkturen för företaget är ”bra” steg för båda branscherna jämfört med deras svar i våras. Dessutom visar diagrammet att det under hela perioden från 2004 varit en övervägande andel av företagen i dessa branscher som rapporterat ”bra konjunktur”. Konjunkturen var som starkast  för utbildningsföretagen under 2006-2007, och försvagades något därefter.

För vårdföretagen ser konjunkturen nu ut att återvända till sin tidigare styrka under 2005-2007. Svackan från andra halvåret 2008 blev kortvarig om denna utveckling står sig. Även om produktionstillväxten förra året var något svagare än under de närmast föregående åren så steg produktiviteten inom utbildning, hälso- och sjukvård inom näringslivet. Där ökade produktionstillväxten starkt, med sju procent, medan antalet arbetade timmar ökade med drygt sex procent. Det gav därmed en produktivitetsökning på 0,7 procent.

Den positiva utvecklingen inom vården riskeras i en av landets få tillväxtbranscher om Vårdvalen och LOV utformas felaktigt. Vi ser nu att de landsting som inför vårdval under galgen inför ersättningssystem som försvårar etablering av nya vårdgivare. Fokus läggs istället på ersättningssystem som gynnar landstingets egna verksamheter. Även om den egna verksamheten väljs bort av patienterna och går med förlust. Om patienterna är mer nöjda med en mångfald av vårdgivare och jobben växer till så bör företagandet uppmuntras, inte begränsas. Åtminstone om man ser till patienternas bästa.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Entreprenören 18 december 2009

Linköping och Östergötland är en av de platser i landet där kvinnligt nyföretagande ökar mest och tillåts fortsätta att blomstra genom införande av LOV (lagen om valfrihetssystem) i kommunen och vårdval i landstinget.

Vård- och omsorgssektorn är den enda sektor där kvinnliga företagare är överrepresenterade, 2008 låg siffran på över 50 procent. Under 2008 startades 32 procent av de nyetablerade företagen av kvinnor. Det innebär alltså att mäns företagande är tre gånger så stort som kvinnors, vilket får konsekvenser i hela samhället. Sveriges företagskapital ägs till exempel till största del av män, och det är män som representerar företagen på ledande positioner. Faktum är att Sverige tillhör de länder i EU som har lägst företagande bland kvinnor.

Eftersom många företagare väljer att starta företag inom den sektor där de är yrkesverksamma är det naturligt att andelen kvinnliga entreprenörer inom just denna sektor är så hög. Fler företag inom hälso- och sjukvårdssektorn skulle givetvis bidra till en starkare ekonomisk utveckling med fler personer i sysselsättning, men framför allt så ger LOV och vårdvalen många kvinnor en möjlighet att förverkliga sina idéer, förbättra sina arbetsvillkor och påverka sin löneutveckling.

Med ökad konkurrens inom vården så får vi se kvinnors kompetens tillvaratas och karriärmöjligheter förenklas, och i förlängningen en tilldelning av makt och resurser till kvinnor. Möjligheterna för kvinnor att starta företag inom vård- och omsorgssektorn ökar i Linköping och Östergötland. Tack vare vårdvalet i landstinget och LOV i kommunen så har förutsättningarna för företagande förbättrats väsentligt och måste fortsätta i den riktningen, men till stor del handlar det om en attitydförändring - att låta kvinnor vara företagare på samma villkor som män, och att våga öppna upp vård- och omsorgssektorn för de tusentals kvinnor som vill och kan förändra den - till det bättre.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna
 

Artikeln tidigare publicerad i Östgöta Correspondenten samt Corren.se den 16 december 2009 (länk till artikeln)

Vilka osynliga samband som gör att det skulle bli så framgår inte om man läser hela texten. Och hur skulle det vara möjligt när vården är offentligt finansierad, när det är landstinget som inom ramarna för valfrihetssystemet beställer vården? De vårdgivare, såväl privat drivna som offentliga, som ger patienterna den bästa vården, är de som kommer att överleva inom ramarna för systemet när patienterna själva får välja. Vården ges efter behov och det är inte möjligt att neka patienter vård.

Det är vanligt att politiker på vänsterkanten använder sig av skrämselpropaganda när det handlar om privata vårdgivare. Men verkligheten ser annorlunda ut.

Svenskt kvalitetsindex visar för sjätte året i rad att patienterna är mer nöjda med privat driven vård än offentlig. När vårdgivare som uppfyller grundläggande kvalitetskrav och har tillräcklig kompetens kan etablera sig och erbjuda vård skapas konkurrens och utvecklingskraft. Patienterna och brukarna får ökad valfrihet, personalen får fler arbetsgivare och framförallt får vi mer vård för pengarna. Valfrihet för patienter och brukare bygger på att företag kan etablera sig och konkurrera om patienternas förtroende.

Katarina Storm Åsell, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna
 

Artikeln tidigare publicerad i Länstidningen, Östersund den 16 december 2009 (länk till artikeln)

I tabellerna nedan redovisas OPI (t.o.m. 2010) respektive VPI (t.o.m. 2009). Observera att OPI för 2010 är preliminärt tills löneavtal som gäller fr.o.m. april 2010 är färdiga.

Tabell 1. Omsorgsprisindex (OPI)
Procentuell förändring

	2007	2008	2009	Prel 2010
Årskostnad för löneavtal	3,22	6,70	2,95	0,96
Löneökning utöver	0,10	0,10	0,10	0,10
Lagstadgade arbetsgivaravgifter	–0,02	–0,17	–1,00	0,00
Semesterlöneskuld	0,21	0,43	0,18	0,06
Summa lönekostnadsförändring	3,51	7,07	2,24	1,11
KPI	1,30	2,06	3,69	–0,32
Omsorgsprisindex*	3,1	6,1	2,5	0,8

* 80 % lönekostnadsförändring och 20 % KPI. 

Tabell 2. Vårdprisindex (VPI)
Procentuell förändring

	2007	2008	2009
Timlöneförändring	3,08	4,38	4,14
Lagstadgade arbetsgivaravgifter	0,02	–0,11	–0,95
Semesterlöneskuld	0,21	0,22	0,24
Summa lönekostnadsförändring	3,31	4,50	3,43
Prisförändring förbrukning	1,42	2,83	3,48
Vårdprisindex	2,9	4,2	3,4

* 80 % lönekostnadsförändring och 20 % prisförändring förbrukning.

En mer detaljerad redovisning av sifferunderlaget för indexen återfinns på SKL:s webbplats. Där finns också den promemoria som utgjorde underlag för styrelsens beslut om OPI och VPI. Webbadressen är: www.skl.se. Välj sedan Vi arbetar med, Ekonomi, Budget- och planeringsförutsättningar, Prisindex.
 

Under hösten har jag rest runt i landet och träffat kommunalpolitiker, tjänstemän och företagare för att diskutera möjligheten att införa valfrihetssystem i enlighet med Lagen om valfrihetssystem, LOV, inom äldreomsorgen.

Intresset och nyfikenheten på vad LOV kan innebära är stort, men även en viss oro finns. Det vanligaste argumentet man möter från kommunerna är att det är mycket svårare att införa valfrihet i glesbygdskommuner än i tätort. Jag menar att så inte är fallet även om man ibland får ställa sig andra frågor i glesbygdskommuner än i tätort.

Den mest centrala frågan alla kommuner bör ställa sig är: Om vi väljer att införa valfrihetssystem, varför gör vi det? Svaret är enkelt: för att ge medborgarna i kommunen möjlighet att välja, men också att välja bort utförare av exempelvis hemtjänst.

Grundtanken med LOV är att flytta makten från politikerna till medborgarna. Det är inte rättvist att endast medborgarna i kommuner med tätort ska få möjlighet att själva välja vem som ska utföra hemtjänsten hos dem eller deras nära anhöriga.

Valfrihetssystemen gör det också möjligt för en ökad tillväxt i kommunerna. Det blir attraktivt att bo kvar och starta företag och med den demografiska utveckling vi ser kommer behovet av fler utförare att öka. Det är dock viktigt att presumtiva och redan etablerade företag ges rätt förutsättningar att verka för att mångfalden och valfriheten ska bli möjlig.

Det grundläggande är att villkoren är konkurrensneutrala. Samma ersättningsnivå ska ges till företagen som kommunens egen verksamhet kostar. Det innebär att när ersättningen för en hemtjänsttimme sätts så ska alla kommunens kostnader tas med i beräkningarna. Det handlar då om kostnader för bland annat resor till och från en brukare, utbildning av personal, vikarier, dubbelbemanning, dokumentation, IT-system med mera. Konkurrensneutrala villkor innebär också att de möjligheter kommunen har att ge hemtjänst även ska ges till andra utförare.

Affärsmässigheten måste vara densamma. I flera kommuner har vi sett att kommunen själva behåller möjligheten att erbjuda hemtjänst under natten. Det innebär att företagen utesluts från en hel marknad där ersättningen dessutom ofta är högre än under dagtid.

Ickevalsalternativet är ett annat exempel där konkurrensneutralitet oftast inte råder. För att företagen ska få en möjlighet att komma in på marknaden måste ickevalsalternativet också fördelas på de privata utförarna. I vissa kommuner har man infört ett roterande schema där ickevalsalternativet fördelas lika mellan de utförare som blivit godkända att verka i kommunen. Detta har visat sig vara mycket lyckat.

I glesbygdskommunerna är det vanligast att små, lokala företag startas. Det är främst kvinnor som själva arbetat i offentlig vård och omsorg som nu väljer att starta egen verksamhet. Ta tillvara på dessa eldsjälar som finns runt om i landet och gör inte LOV: en till ännu en kvinnofälla där ersättningen och förutsättningarna gör det omöjligt att klara sig.

Bjud därför in presumtiva och redan etablerade företag i ett tidigt skede för att få en kontinuerlig dialog om vad båda parter bör tänka på för att valfrihetssystemen ska nå det mål det är tänkt att nå: en valfrihet och mångfald för medborgarna i kommunen!

Sara Öberg, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Nya Wermlands-tidningen, Gotlands Allehanda och i Sundsvalls tidning.

Sveriges kommuner och Landsting (SKL) hade möjlighet att i förtid säga upp sitt kollektivavtal för ca 70 000 sjuksköterskor. SKL:s avtal kommer nu att gälla även för hela år 2010 med en garanterad löneökningskostnad på 2 %. De privatanställda sjuksköterskorna i Vårdföretagen har kvar sitt löneavtal med lokal lönebildning dvs. utan garantier på viss löneökning för individen eller kostnad för företaget.
 

LOV. Vårdföretagarna har under de nio månader som lagen om valfrihet (LOV) tillämpats identifierat ett antal barnsjukdomar och problem som försvårar för vårdföretagen att leverera en väl utförd tjänst.

De villkor som kommunerna ställer upp står inte i relation till den ersättning som ges. Många gånger får kommunens egen hemtjänst villkor som hämmar konkurrensneutralitet och en fungerande marknad. De som drabbas är i slutändan pensionärerna. Valfriheten minskar och kontinuiteten i hemtjänsten uteblir om man tvingas välja om.

Det är därför mycket glädjande att Stockholms stad nu inför villkor som syftar till att höja den reella kvaliteten och som främjar en sund konkurrens.

Uppföljning och tillsyn av utförarna brister ofta och därmed öppnas dörren för oseriösa företag. I Stockholm ska en noggrann kontroll genomföras för att godkända leverantörer verkligen betalar skatter, sociala avgifter etcetera. Det är mycket viktigt för att trygga säkerheten för pensionärerna, men också för att undvika en situation där seriösa och välskötta företag konkurreras ut av oseriösa.

Stockholm visar också upp ett föredömligt system vad gäller ersättning vid oplanerad frånvaro. I de fall den beställda tjänsten inte kan utföras – då pensionären är sjuk, bortrest eller på annat sätt inte har meddelat hemtjänstföretaget att det inte passar den överenskomna tiden – utges ersättning under en övergångsperiod. I andra kommuner ersätts inte denna tid, trots att hemtjänstföretaget kanske har åkt miltals.

De pensionärer som inte aktivt väljer utförare hamnar inte per automatik i den kommunala hemtjänsten. En särskild upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) görs där kvalitet är avgörande faktor. Det är en viktig pusselbit för att etablera och säkerställa en konkurrensneutral marknad.

Sara Öberg, näringspolitisk expert och branschansvarig för äldreföretagarna

Debattartikeln tidigare publicerad i anbudsjournalen, nr 50, 2009

Socialnämnden i Skellefteå tog nyligen beslut om att inte införa valfrihetssystem inom vården och omsorgen. Detta innebär att invånarna i Skellefteå inte har samma möjligheter som medborgarna i många andra kommuner har att själva välja vem som ska utföra den vård och omsorg de har behov av.

Intresset för valfrihetssystem i enlighet med Lagen om valfrihetssystem, LOV, är stort. Närmare 210 kommuner har fått beviljat stimulansbidrag från Socialstyrelsen för att utreda möjligheten att införa valfrihetssystem.

Erfarenheterna av valfrihetssystemen är också positiva. I en demoskopundersökning som Vårdföretagarna nyligen gjort med landets kommunchefer uppger hela 80 procent av de som infört valfrihetssystem att de är mycket positiva. Kommuncheferna menar att valfrihetssystemen lett till ökad valfrihet för brukarna, större flexibilitet samt högre vårdkvalitet. Hela 50 procent upplever också att vårdkvaliteten ökat efter införandet. Ingen kommun har uppgett att kvaliteten minskat.

Att ta ett politiskt beslut att inte låta sina medborgare få möjlighet att välja är djupt olyckligt för dess medborgare. Det kan inte vara rätt att låta en politisk ovilja styra medborgarnas möjligheter att påverka sin egen vård och omsorg. Detta måste vara lika oavsett i vilken kommun man bor i. Att hämma valfriheten på detta sätt är ett gammalt synsätt och inte alls i linje med den utveckling vi ser runt om i landet. Låt därför de som bäst kan välja vad som passar just dem göra det – medborgarna själva!

Sara Öberg, Näringspolitisk expert på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Norran den 11 december (länk tilll artikeln)

Från och med nästa år finns vårdval för patienter i hela Sverige. Genom vårdvalet är det patienterna som styr hur resurserna ska fördelas inom sjukvården, genom att de väljer vilken vårdcentral eller läkare som ska behandla dem.

Eftersom det är upp till landstingen och regionerna att utforma vårdvalssystemen ser systemen för ersättning olika ut. Vårdvalet i Västra Götaland bygger på att varje medborgare tilldelas en viss ersättning – en vårdpeng – som följer personen till den valda vårdgivaren. Vårdgivarna kan vara både privata och offentliga, men varje vårdenhet måste uppfylla ett antal av regionen fastslagna krav för att kunna ackrediteras.

Till skillnad från Stockholm har vårdvalet i Västra Götaland utformats så att ersättningen till vårdcentralerna varierar beroende på hur resurskrävande patienterna är. Ersättningen i Västra Götaland är i högre utsträckning fast.

När patienterna kan välja, gäller det att alltid erbjuda god service för att de inte ska välja någon annan läkare eller vårdcentral. Det ställer högre krav på service och kompetens, och ger samtidigt möjlighet att expandera för den som hjälper patienterna.

Vårdföretagarna har låtit undersöka de privata vårdgivarnas inställning till vårdvalet inom de fem län som varit först med att införa vårdval eller hälsoval. I rapporten framgår det att de som vunnit mest på reformen är patienterna, som har fått betydligt lättare att komma till doktorn.

De intervjuade verksamhetscheferna är generellt sett mycket positiva till VG Primärvård. Företagen uppger att de har fått en större frihet att organisera verksamheten och att det har blivit lättare att expandera. Många anser att systemet med en fast ersättning är bra, eftersom varje patient måste vara nöjd med vården för att inte lista om sig och andra säger att vårdval Västra Götaland troligen är det bästa systemet i Sverige.

Fler aktörer har etablerat sig i regionen sedan vårdvalet infördes. Redan första månaden etablerades 64 nya vårdcentraler och totalt finns i dag 205 vårdcentraler att välja mellan. Alla intervjuade företag i regionen menar att den ökade konkurrensen resulterat i en ökad tillgänglighet och en bättre service för patienterna. Bland annat har köerna kortats avsevärt sedan införandet.
Samtidigt tycker många att det är problematiskt att ha ett så pass omfattande åtagande, då det hämmar startandet av små företag och stimulerar till sammanslagningar av enheter.
 

Vårdföretagare menar att det varit mycket turbulens i regionen och även om det flesta förändringar de senaste åren inneburit en förbättring så finns det ändå en oro över att landstingspolitikerna kanske byter fot framöver.

Det behövs alltid justeringar och eftervård av större reformer. Patienterna har fått stärkt rätt till vård, men för att valfriheten ska fungera i praktiken måste det till ett varierat utbud av olika läkare, specialister och vårdcentraler. Ryckiga förändringar eller regler som inte efterlevs fullt ut, gynnar inte vårdföretagandet.

Ur Vårdföretagarnas perspektiv är det angeläget att fortsätta att förbättra regelverket kring vårdval. Genom att landsting och regioner nu är fria att utforma sina valfrihetssystem, så blir reglerna olika över landet. På kort sikt innebär detta att det går att dra tydliga lärdomar om vad som fungerar bäst för att skapa en god vård. Ambitionen framöver bör dock vara att se till att det finns ett nationellt system, där patienterna har full valfrihet och där vårdföretag och offentligt drivna vårdcentraler får konkurrera om att erbjuda patienterna den bästa vården.

Med ett nationellt vårdval blir förutsättningarna lika i hela landet och det blir därför mer rättvist. Sverige är för litet för att det ska finnas 20 olika system för ackreditering och principer för ersättning. Dra lärdom av erfarenheterna från vårdvalen och skapa förutsättningar för en sjukvård med tillgänglighet i världsklass.

Hans Dahlgren , näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln publicerades tidigare i Borås tidning den 4 december 2009 (länk till artikeln)

Lagens syfte kommer aldrig att uppnås om LOV blir en förevändning för kommunerna att spara pengar på hemtjänsten. Det spolierar entreprenörskapet inom vården samtidigt som det drabbar brukarna. Kort sagt barnsjukdomarna kan få LOV att floppa.
 

I januari i år infördes lagen om valfrihetssystem, LOV. Lagen berör i första hand vården av äldre och innebär att den enskilde själv får välja vem som ska utföra exempelvis hemtjänsten. Kommunerna kan använda LOV istället för att kommunen upphandlar vården. Det senare innebär att kommunen bestämmer vem som ska utföra vården av en viss grupp individer.

Regeringen har höga ambitioner med den nya reformen. Genom att ge makten åt den enskilde att välja vårdgivare hoppas regeringen att mångfalden av företag som erbjuder vård ska öka samtidigt som kvaliteten ökar. Regeringen vill också stärka den enskildes ställning genom reformen samt underlätta företagande inom vården genom att ge vårdpersonal bättre möjligheter att starta eget. För att rivstarta reformen har det funnits ett särskilt bidrag till kommunerna för att införa LOV.

Reformen har föregåtts av förväntan hos många vårdföretagare. Idag när mer än elva månader gått sedan LOV infördes är dock entusiasmen i avtagande. En undersökning som gjorts av Vårdföretagarna visar att reformen har allvarliga barnsjukdomar. Dessa är så allvarliga att LOV kan bli ett fiasko om inte bristerna rättas till. Redan idag finns exempel på att vårdföretag i flera kommuner ger upp sin verksamhet inom ramen för LOV.

 Undersökningen visar att ersättningssystemen är en av de allvarligaste bristerna i reformen. Lagen säkerställer inte att ersättningssystemen stimulerar kvalitet, valfrihet och entreprenörskap. Ersättningssystemen varierar kraftigt mellan kommunerna. Det förekommer att ersättningen, eller villkoren för ersättning, ändras under ett budgetår, vilket skapar osäkerhet för entreprenörerna. Ersättningens nivå motsvarar inte alltid kommunens verkliga kostnad för verksamheten, vilket i praktiken innebär att vissa kommuner förväntar sig att de privata vårdgivarna ska leverera till underpris.

Det finns också exempel på ersättningssystem som inte ger utrymme för dokumentation eller andra insatser utöver själva vårdandet. I vissa fall omöjliggör ersättningen en rimlig kvalitet. I del kommuner baseras ersättningen på en detaljerad tidskalkyl som bland annat ger ersättning för endast en minuts arbete för att sätta på stödstrumpor på en vårdtagare. Den övriga tidsåtgången för denna manöver förväntas entreprenörer arbeta gratis.

En annan allvarlig brist är konkurrensneutraliteten mellan kommunernas egenregiverksamhet och andra utförare. I en rad kommuner som infört LOV bedrivs egenregiverksamheten med kraftiga underskott, vilket gör att alla andra utförare tvingas konkurrera mot ojusta villkor. Det finns även exempel på att kommunerna favoriserar sin egen verksamhet när individen ska välja vård, vilket innebär att väldigt få vårdtagare hamnar hos de andra utförarna.

En del kommuner tillåter inte privata utförare att erbjuda nattuppdrag. Dessa uppdrag ger högre ersättning och förbehålls kommunen. En redan låg ersättning blir knappast högre genom att kommunen monopoliserar nattuppdragen.

Något som ytterligare försvårar affärsverksamheten är villkoren i kommunernas förfrågningsunderlag. Det finns goda exempel där kommunen ställer få särkrav och lämnar frihet åt entreprenören att erbjuda lösningar på problem. Sådant sänker tröskeln för att driva hemtjänstföretag. Men tyvärr finns en lång rad mindre bra exempel med skall-krav på telefax, kulturombud, tandvårdsansvarig, miljöbil, med mera. Mycket av detta är lovvärt, men en entreprenör hade ju lika gärna kunnat använda kultur som ett konkurrensmedel för att locka vårdtagare.

När det dessutom inte utgår någon ersättning för dessa luddiga detaljkrav kan man fråga sig om det inte bara innebär en extra administrativ börda för de entreprenörer som trots allt ansluter sig till LOV.

Vårdföretagarna välkomnar LOV. Rätt använd kan lagen ge bättre valfrihet för brukarna och ett enklare upphandlingsförfarande för kommunerna. Men om vi ens ska komma i närheten av regeringens höga ambitioner med reformen krävs ett snabbt ingripande med lagförslag på följande punkter:

- Sundare ersättningssystem som stimulerar valfrihet och kvalitet
- Kommunernas verkliga kostnad för äldreomsorgen måste kopplas till ersättningsnivån i LOV.
- Organiserat erfarenhetsutbyte mellan kommunen och privata utförare
- Nationell kvalitetsgranskning

Lagens syfte kommer aldrig att uppnås om LOV blir en förevändning för kommunerna att spara pengar på hemtjänsten. Det spolierar entreprenörskapet inom vården samtidigt som det drabbar brukarna. Kort sagt barnsjukdomarna kan få LOV att floppa. Vårdföretagarna önskar sig därför en granskning av LOV i julklapp, en granskning som utförs av konkurrensverket för att synliggöra bristerna och förbättra tillämpningen av lagen.

Hans Dahlgren, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

Artikeln tidigare publicerad på newsmill.se den 4 december (länk till artikeln)

DEBATT. Att medvetet missförstå den man talar med är ingen bra grund för en dialog. Men det är faktiskt det intrycket som man får av artikeln av Gullbritt Adolfsson, avdelningsordförande Kommunal i Skåne län (HD 28 november).

Att sjuksköterskorna och sekreterarna som har sifferlösa avtal har haft en bättre löneutveckling är inte, som Gullbritt Adolfsson påstår, verklighetsfrämmande och i avsaknad av relevans. Det grundar sig på lönestatistik. Det är rena fakta. Lokal lönebildning med sifferlösa avtal handlar inte heller om att arbetsgivarna ska betala ut mer än vad som avgörs i ett centalt avtal, det hör man ju på själva namnet. Vid lokal lönebildning avgörs löneökningarna på den enskilda arbetsplatsen.

Vid central lönebildning avgörs lönerna i slutna förhandlingsrum i Stockholm, långt över huvudet på dem som lönen gäller. Det behöver kanske inte sägas att Vårdföretagarna inom Almega tycker att den senare modellen är hopplöst gammalmodig, särskilt om man vill lyfta fram varje medarbetare. Handen är fortfarande utsträckt.

Ari Kirvesniemi, förbundsdirektör på Vårdföretagarna
 

Artikeln tidigare publicerad i Helsingborgs Dagblad den 3 december (länk till artikeln)

2008 startades 32 procent av de nyetablerade företagen av kvinnor. Det innebär alltså att mäns företagande är tre gånger så stort som kvinnors, vilket får konsekvenser i hela samhället. Sveriges företagskapital ägs till exempel till största del av män, och det är män som representerar företagen på ledande positioner. Faktum är att Sverige tillhör de länder i EU som har lägst företagande bland kvinnor. Det växer fram en bild av ett ojämställt samhälle där någonting är fel.

Vård- och omsorgssektorn är den enda sektor där kvinnliga företagare är överrepresenterade. 2008 låg den siffran på över 50 procent. Eftersom många företagare väljer att starta företag inom den sektor där de är yrkesverksamma är det naturligt att andelen kvinnliga entreprenörer inom just denna sektor är så hög.

Samtidigt finns det ingen annan sektor som är så omgärdad av regler och inskränkningar som vård- och omsorgssektorn. Traditionellt manliga branscher har i många år gynnats av en socialdemokratisk regering medan områden där kvinnliga företagare har en stark ställning har förbisetts. Privata initiativ inom vård- och omsorgsbranschen har mötts med misstänksamhet. De begränsade möjligheterna att driva företag inom vården är en nyckel till att förstå varför kvinnors andel av det totala företagandet är så mycket lägre än männens.

Om man jämför kvinnors och mäns företagande finns stora skillnader, även inom samma bransch. Kvinnor driver mindre företag än män, lånar mindre pengar, går mer sällan i konkurs och anpassar i hög grad företagandet till familjesituationen.

Fler män än kvinnor börsnoterar sin företag. De vanligaste orsakerna till att kvinnliga företagare inte växer är enligt dem själva tidsbrist, dålig lönsamhet, myndighetsregler, begränsade möjligheter att få lån, bland annat. Endast var fjärde kvinnlig företagare har någon gång ansökt om och blivit beviljade lån. Möjligheten att få finansiering är därmed en viktig skillnad mellan kvinnors och mäns möjligheter att starta och driva företag.

Fler företag inom hälso- och sjukvårdssektorn skulle givetvis bidra till en starkare ekonomisk utveckling med fler personer i sysselsättning, men framför allt skulle det ge många kvinnor en möjlighet att förverkliga sina idéer, förbättra sina arbetsvillkor och påverka sin löneutveckling. Vi skulle få se kvinnors kompetens tillvaratas och karriärmöjligheter förenklas, och i förlängningen en tilldelning av makt och resurser till kvinnor.

Fler kvinnor skulle få tillträde till de informella nätverk där företagsledningar ofta rekryteras, och det skulle på lång sikt leda till att vi får uppleva en jämnare könsfördelning i svenska företagsstyrelser. Vi skulle dessutom få se att lönerna skulle kunna, eftersom det finns mer än en arbetsgivare att välja mellan.

Sist men inte minst skulle vi få se en vård som håller minst lika god kvalitet – om inte bättre - som den offentliga vården. Privata vård- och omsorgsföretag har nämligen visat sig ge lika bra eller bättre vård, högre produktivitet, lägre kostnader samt mer nöjd och frisk personal jämfört med den offentliga vården.

Möjligheterna för kvinnor att starta företag inom vård- och omsorgssektorn bör bli fler om vi vill se ett öka entreprenörskap bland svenska kvinnor. Tack vare vårdvalet i landstingen och LOV i kommunerna så har förutsättningarna för företagande förbättrats väsentligt och måste fortsätta i den riktningen, men till stor del handlar det om en attitydförändring – att låta kvinnor vara företagare på samma villkor som män, och att våga öppna upp vård- och omsorgssektorn för de tusentals kvinnor som vill och kan förändra den – till det bättre.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Kommunalarbetaren den 3 december 2009 (länk till artikeln)

Den 2 december lanserade Konkurrensverket sin första delrapport om vårdval i primärvården – förutsättningar och hinder. Resultatet visade tydligt på att samhället måste ta ett större ansvar om kvaliteten, konkurrensen och mångfaldigheten inom vården ska kunna tryggas.

– Rapporten pekar på de svårigheter som finns i vårdvalssystemen med att uppnå konkurrensneutrala förhållanden mellan vårdgivare i privat respektive offentlig regi. Vad är din syn på resultatet?

- Det liknar till stor del resultatet från Vårdföretagarnas rapport Ett bättre Vårdval Sverige. De offentliga vårdenheterna har tillgång faciliteter och utrustning som de kan låna eller hyra mycket billigt av landstingen. Ett annat problem är att offentliga vårdgivare, framför allt i Halland och Skåne, tillåts gå med underskott som sedermera betalas, och på så vis subventioneras av landstinget. Kravspecifikationen vad gäller kompetens utgår även i stort från hur de offentliga vårdcentralerna är organiserade. Konkurrensverkets rapport tydliggör vikten av att landstinget skiljer på sin roll som beställare och finansiär från rollen som utförare för att konkurrensneutralitet överhuvudtaget ska kunna vara möjlig. Regeringen borde gå vidare mot en lagstiftning som har tydliga sanktioner mot landsting som tillåter egen verksamhet gå med förlust. Här finns exempel att hämta från Danmark som infört detta inom hemtjänsten.

- Rapporten visar att en förutsättning för att konkurrensen ska fungera effektivt är att det inte finns några betydande hinder för företag att etablera sig.

- Valfrihet för patienterna kan inte bli verklighet utan etableringsfrihet, vilket gör den nödvändig. Om det finns politiska begränsningar för etableringen, så minskar patienternas valfrihet. Ett system som bygger på att vård ska begränsas och att patienterna inte ska få välja, kan inte vara rätt väg att gå.

- Ersättningssystemet är ett betydande styrmedel och olika kombinationer av fast och rörlig ersättning används beroende på vad landstingen vill uppnå med vårdvalet. Rapporten visar på att Stockholmsmodellen är den mest företagarvänliga där primärvården är uppdelad i flera mindre vårdvalssystem där vårdgivarna själva väljer vilka delar de vill vara verksamma inom.

- Stockholmsmodellen gör det möjligt för mindre vårdgivare att etablera sig eftersom basuppdraget kan modifieras. Detta kan jämföras med exempelvis Gävleborg, vars vårdvalsmodell i princip sätter upp staket för mindre entreprenörer då basuppdraget är mycket omfattande. Detta är något som uppmärksammats på flera håll uppåt landet vilket är ett problem då det, precis som Konkurrensverkets rapport visar, behövs ett större kundunderlag för att få lönsamhet om det är ett brett basuppdrag som beslutats av landstinget. Detta leder naturligtvis till att det blir svårt för nya, mindre vårdgivare att komma in på marknaden. Framförallt i glesbygd.

- Konkurrensverkets rapport visar även på att förutsättningarna för patienter att välja vårdgivare kommer att ha stor betydelse för företagens möjligheter att etablera sig. Aktiva listningsval bör därför främjas för att skapa reella förutsättningar för konkurrensneutralitet. Vad är Vårdföretagarnas syn på detta?

- Vi arbetar aktivt för genomförandet av en nationell oberoende utvärdering av vård och omsorg. Vårdval och valfrihet fungerar bara när det går att jämföra medicinsk kvalitet, tillgänglighet och bemötande. Vårdvalssystemet kommer att leda till flera nya aktörer på marknaden, och att patienten har rätt att välja mellan dessa. Patientmakten blir dock ej riktig innan det finns ett pålitligt system som listar vårdgivare där patienten kan göra ett faktiskt, välgrundat val av vård. Något som är pålitligare än fasterns eller grannens rekommendationer. 
 

Läs Konkurrensverkets rapport genom att följa länken i högermarginalen.

Från och med nästa år finns vårdval för patienter i hela Sverige. Genom vårdvalet är det patienterna som styr hur resurserna ska fördelas inom sjukvården, genom att de väljer vilken vårdcentral eller läkare som ska behandla dem. Eftersom det är upp till landstingen och regionerna att utforma vårdvalssystemen ser systemen för ersättning olika ut.

Vårdvalet i Västra Götaland bygger på att varje medborgare tilldelas en viss ersättning - en vårdpeng - som följer personen till den valda vårdgivaren. Vårdgivarna kan vara både privata och offentliga, men varje vårdenhet måste uppfylla ett antal av regionen fastslagna krav för att kunna ackrediteras.

Till skillnad från Stockholm har vårdvalet i Västra Götaland utformats så att ersättningen till vårdcentralerna varierar beroende på hur resurskrävande patienterna är. Ersättningen i Västra Götaland är i högre utsträckning fast.

När patienterna kan välja, gäller det att alltid erbjuda god service för att de inte ska välja någon annan läkare eller vårdcentral. Det ställer högre krav på service och kompetens, och ger samtidigt möjlighet att expandera för den som hjälper patienterna.

Vårdföretagarna har låtit undersöka de privata vårdgivarnas inställning till vårdvalet inom de fem län som varit först med att införa vårdval eller hälsoval. I rapporten framgår det att de som vunnit mest på reformen är patienterna, som har fått betydligt lättare att komma till doktorn.

De intervjuade verksamhetscheferna är generellt sett mycket positiva till VG Primärvård. Företagen uppger att de har fått en större frihet att organisera verksamheten och att det har blivit lättare att expandera. Många anser att systemet med en fast ersättning är bra, eftersom varje patient måste vara nöjd med vården för att inte lista om sig och andra säger att vårdval Västra Götaland troligen är det bästa systemet i Sverige.

Fler aktörer har etablerat sig i regionen sedan vårdvalet infördes. Redan första månaden etablerades 64 nya vårdcentraler och totalt finns i dag 205 vårdcentraler att välja mellan. Alla intervjuade företag i regionen menar att den ökade konkurrensen resulterat i en ökad tillgänglighet och en bättre service för patienterna. Bland annat har köerna kortats avsevärt sedan införandet.

Samtidigt tycker många att det är problematiskt att ha ett så pass omfattande åtagande, då det hämmar startandet av små företag och stimulerar till sammanslagningar av enheter.

Vårdföretagare menar att det varit mycket turbulens i regionen och även om det flesta förändringar de senaste åren inneburit en förbättring så finns det ändå en oro över att landstingspolitikerna kanske byter fot framöver.

Det behövs alltid justeringar och eftervård av större reformer. Patienterna har fått stärkt rätt till vård, men för att valfriheten ska fungera i praktiken måste det till ett varierat utbud av olika läkare, specialister och vårdcentraler. Ryckiga förändringar eller regler som inte efterlevs fullt ut, gynnar inte vårdföretagandet.

Ur Vårdföretagarnas perspektiv är det angeläget att fortsätta att förbättra regelverket kring vårdval. Genom att landsting och regioner nu är fria att utforma sina valfrihetssystem, så blir reglerna olika över landet. På kort sikt innebär detta att det går att dra tydliga lärdomar om vad som fungerar bäst för att skapa en god vård. Ambitionen framöver bör dock vara att se till att det finns ett nationellt system, där patienterna har full valfrihet och där vårdföretag och offentligt drivna vårdcentraler får konkurrera om att erbjuda patienterna den bästa vården.

Med ett nationellt vårdval blir förutsättningarna lika i hela landet och det blir därför mer rättvist. Sverige är för litet för att det ska finnas 20 olika system för ackreditering och principer för ersättning. Dra lärdom av erfarenheterna från vårdvalen och skapa förutsättningar för en sjukvård med tillgänglighet i världsklass.
 

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Borås Tidning den 3 december 2009