- Landstinget i Jämtland inte satt krav som gör det lättare att etablera privat hälsovård i glesbygd. Det säger Hans Dahlgren som är näringspolitisk chef för organisationen Vårdföretagarna vid ett besök i Östersund.
- Kraven som landstinget satt upp är inte hårda, de är orimliga, säger Hans Dahlgren.

Landstingspoltikerna i Jämtland har själva beslutat om kraven på den som ska starta privat hälsocentral i länet. De innefattar bland annat krav på mödra- och barnhälsovård, psykosocial verksamhet och rehabilitering. Något som kan bli svårt att uppfylla för mindre vårdgivare.

Medicin Direkt i Östersund är det enda företag som hitttills har lämnat in en ansökan och de har en stark ägare i ryggen.
- Jag tror det kan bli svårt för mindre vårdföretag att uppfylla kraven som landstinget ställer, säger Susanne Rönngren, vd på Medicin Direkt.

Medicin Direkt i Östersund hoppas kunna starta sin privata hälsocentral i höst.
 

Ansvarig utgivare Mittnytt/Jämtlandsnytt: Anna Olsson Werkström
Artikeln tidigare publicerad på SVT - Jämtlandsnytt. (länk till artikeln) / (nyhetsinslag)

Vi har funnit några enstaka nyheter som handlar om att privata vårdföretag drar sig ur verksamheter på grund av bristande lönsamhet.

Vinsten speglas ofta i absoluta tal som till exempel ”10 miljoner kronor” och inte som vinstmarginal eller något annat vedertaget mått. Det gör att informationens värde är begränsat. Medierna förmedlar en bild av att vinsten är hög med förmår inte belägga det med relevanta fakta.

Det händer att nyhetsmedia anger ett mått på vinstmarginal, men Second Opinion har enbart i något enstaka fall – Dagens Nyheter - funnit att vinstnivån jämförs med till exempel en annan bransch eller på annat sätt görs jämförbar. Dagens Nyheter väljer tyvärr att jämföra ett enda vårdföretag med en hel bransch – bankerna – vilket gör informationen mindre användbar. Trots det används informationen av TT och TT-telegrammet publiceras av till exempel Svenska Dagbladet.

Media fokuserar på de tre- fyra största företagen i branschen och bilden av en bransch med 14.000 företag saknas helt. Second Opinions genomgång visar kanske framförallt på det som saknas: en kunnig, pedagogisk genomgång av ekonomin i den nya vårdbranschen saknas helt i de breda nyhetsmedierna. Istället förmedlas tunt underbyggda påståenden om höga vinster som förvirrar mer än upplyser. Det blir lite märkligt att diskutera frågan om hur hög vinstnivå som är rimlig när själva nivån inte ens är definierad.

Revisionsföretaget PricewaterhouseCoopers (PWC) har gått igenom 21 vårdbolags årsredovisningar under de senaste fem åren. Bolagen är indelade i små, medelstora och stora. PWC har räknat ut den genomsnittliga lönsamheten för dessa företag och kommit fram till att rörelsemarginalen – vinst före skatt och räntekostnader – är i genomsnitt 4,8 procent.

Hur hög är då lönsamheten i vårdbranschen jämfört med andra branscher?
PWC har jämfört vårdbranschens lönsamhet med andra branscher. Siffror gällande industri, och olja/gas och tjänstebolag för åren 2004-2008 har man hämtat från analysföretaget Bloomberg. Slutsatsen är att vårdbranschen från att ha varit betydligt lönsammare de första åren i serien varit mindre lönsam de senaste åren, mätt som avkastning på eget kapital. Totalt sätt över dessa år har avkastningen på eget kapital varit något sämre i vårdbranschen än i de jämförda branscherna.

Av Mats Olin, Second Opinion, på uppdrag av Vårdföretagarna.

Tidigare publicerat på Second Opinion.se (länk till sidan)

Definitioner av vanliga nyckeltal (Källa: PWC)

- Avkastning på eget kapital – mått på ett företags avkastningsförmåga på eget kapital. Avkastning på eget kapital är vinsten efter att långivarnas ränta dragits ifrån i förhållande till eget kapital.
- Eget kapital - skillnaden mellan en organisations tillgångar och skulder i redovisningen Nettomarginal - visar företagets resultat (efter skatt) i förhållande till omsättningen - Nettoomsättning - nettoomsättning avses intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet Rörelseresultat - visar hur stor dels om finns kvar av årets intjänade kapital till räntor, skatter och eventuellt resultat
- Resultat efter finansiella poster - visar hur stor dels om finns kvar av årets intjänade kapital efter att räntor och skatter har betalats
- Rörelsemarginal - visar hur stor del av årets intjäning som finns kvar till räntor, skatt och eventuellt resultat

Nyheter om lönsamhet i vårdföretag i svenska media hösten 2009

Dagens Nyheter
Dagens Nyheter publicerade i september 2009 artiklar under rubriker som ”Privatvården ger miljarder” och ”Vårdvinster går till skatteparadis”.

DN inleder sin artikelserie:

” Vårdbranschen blir alltmer lönsam. De fem största svenska vårdbolagen gjorde rekordvinster 2008 visar en genomgång som DN Ekonomi gjort. Tillsammans gjorde de en rörelsevinst på tre miljarder kronor. Medan nästan alla Sveriges landsting gör underskott i år, med omfattande uppsägningar inom den offentliga vården som följd, går det bra för den privata sektorn.”

Ingen som läser artiklarna kan förstå det på annat sätt än att den privata vården är mycket lönsam. DN:s artiklar togs upp av till exempel Sveriges Radio och TT .

TT
Svenska Dagbladet publicerade ett kort TT-telegram baserat på DN:s artiklar som ytterligare fokuserade på höga vinster:

” Medan nästan alla Sveriges landsting gör underskott i år, med omfattande uppsägningar inom den offentliga vården som följd, går det bra för den privata sektorn….. Förra året gjorde vårdbolaget Carema en vinst efter finansnetto på 300 miljoner kronor. Avkastningen på eget kapital uppgick då till 56 procent, vilket är tre gånger så mycket som de vinstrika svenska bankerna, skriver DN.”

Sveriges Radio
Ekot gjorde en uppföljning av DN:s rapportering:

”De stora privata vårdgivarna gör miljardvinster på vårdverksamheten men mycket av vinstpengarna går till skulder och inte tillbaka till vården.”

Även Sveriges Radios lokala nyhetsredaktioner har lyft frågan om vinster i vården. SR Örebro rapporterade hösten 2009 från tre privata vårdcentraler och konstaterade att de hittade både nöjda patienter och miljonvinster.

”Många gånger är det en lönsam affär att driva privat vårdverksamhet. Ägarna till bland annat Vivalla vårdcentral i Örebro har hittills fått 13 miljoner kronor i vinst.”

SR Västmanland rapporterar:

”De fem största privata vårdbolagen i Sverige gjorde förra året en rörelsevinst på tre miljarder kronor samtidigt som de flesta landstingen går med underskott. Privata vårdbolag som gör miljardvinster? Landstingspolitiker som spar och gnetar? Vad är det som händer inom sjuk- och hälsovården i Sverige?”

Och SR Jönköping:

”Det privata vårdföretaget Carema gör en rekordvinst i år. Bolaget driver flera äldreboenden i länet, bland annat i Habo där man fått kritik för att ha flera brister. - Det känns inte bra, vinsterna kommer ju från skattepengar, säger Göran Larsson hos PRO.”

Sveriges Television
Även SvT har rapporterat om höga vinster, till exempel i Östnytt:

”Skattefinansierad privatvård är lönsam. Det visar en granskning som Östnytt har gjort. Flertalet av de privata vårdcentralerna i Östergötland gör miljonvinster varje år.”

Rapport gjorde i oktober 2009 en särskild granskning av privata HVB-hem, hem för utsatta ungdomar. Nyheten rubricerades: ”Privat ungdomsvård - en lönsam affär” och vinklen var att bolagen som driver HVB-hem är mycket lönsamma:

”De 109 bolagen omsatte tillsammans 1,4 miljarder kronor och gjorde ett rörelseresultat på 104 miljoner kronor, vilket motsvarar sju procent av omsättningen.”

Rapport ger inte tittarna någon jämförelse eller referens som sätter in HVB-hemmens lönsamhet i ett sammanhang.

Ordfront
Ordfront Magasin har i ett par reportage fokuserat på den privata vården och vinsterna och lägger sitt fokus på de fyra-fem största företagen i branschen:

”Fyra femtedelar av kommunernas och landstingens totala inköp av välfärdstjänster görs idag från vinstdrivande företag. Varje år går drygt 47 miljarder skattekronor till vård¬enhet¬er och skolor vars främsta uppgift är att ge avkastning till ägarna. ”

Vinsterna i den privat drivna sjukvården har länge varit ett känsligt ämne. Dagens Medicin har i tidigare artiklar rapporterat att ett antal privat drivna vårdcentraler i Landstinget Västmanland gör stora vinster, se nr 10/09.

Arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna har nu l åtit k onsult företaget Pricewaterhouse Coopers gå igenom årsredovisningar från 21 företag inom sjukvårds- och omsorgssektorn mellan åren 2004 och 2008. 14 av de granskade bolagen är sjukvårdsföretag.

 Visar att det går att effektivisera Resultatet visar att företagen hade en genomsnittlig rörelsemarginal, alltså vinst före skatt och fi nansiella transaktioner, på 4,8 procent. Bolagen har delats in i tre storleksgrupper, se faktaruta, och de minsta utmärker sig genom att ha klart högre vinster än de större. I de minsta företagen var rörelsemarginalen så hög som 17,1 procent.

– Varför det är så vet vi inte. Det får man titta vidare på. Men det visar att det finns stora eff ektiviseringsmöjligheter inom vården, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Enligt rapporten Vinst i vård och omsorg är ekonomin i de granskade företagen stabil och vinstnivån på en nivå som gör det möjligt för företagen att klara investeringar och svängningar.

Satsade hårt i vårdvalet Carl-Peter Anderberg är allmänläkare och vd för Kungsportsläkarna, som driver sex vårdcentraler i Västra Götalandsregionen med sammanlagt 20 000 patienter och dessutom har en omfattande vaccinationsverksamhet i Göteborg. Han är inte förvånad över att de små sjukvårdsföretagen går bättre än de större.

– Som doktor och ägare gör man lite längre dagar och tar lite fl er patienter. Man är också mer benägen att följa rekommendationslistor och vårdprogram om man har direkt kostnadsansvar jämfört med om man är anställd, säger Carl-Peter Anderberg.

Kungsportsläkarna satsade hårt i vårdvalet och har nu fått se sin vinst falla, eftersom företaget fortfarande har för få patienter i förhållande till antalet anställda. Men tidigare har företaget legat på vinster runt de 17 procent i rörelsemarginal som är snittet för de små företagen i Vårdföretagarnas undersökning. Med en omsättning på 20 miljoner har det inneburit en årlig vinst på knappt 3,5 miljoner kronor.

– Det mesta av vinsten kommer från vaccinationsdelen. Sådana nivåer når man inte på den landstingsfi nansierade delen, säger Carl-Peter Anderberg.

Vad anser du vara en rimlig vinstnivå? – Runt 10 procent krävs för att man ska våga satsa och kunna ackumulera för att klara sämre år.

Artikeln tidigare publicerad i Dagens Medicin den 17 februari.

SCB har på uppdrag av arbetsgivarnas organisation Vårdföretagarna låtit undersöka sjukskrivningar bland offentligt och privat anställda inom vården.
I genomsnitt har offentliga arbetsgivare 33 procent högre andel sjukskrivna än privata vårdgivare.

Jämtland har den sjukaste personalen med 18 procent av de offentligt anställda och 14 procent av de privatanställda. Friskast är de anställda på Gotland tätt följt av Jönköping. Även där är de privatanställdas sjukfrånvaro något lägre.

 I Blekinge är skillnaderna mellan offentligt – och privatanställda störst, 15 procent respektive 8 procent.

Enligt Hans Dahlgren, Vårdföretagarnas näringspolitiske chef, kan de positiva siffrorna för de privatanställda bero på att de har större inflytande över sin arbetsorganisation.
Har undersökningen tagit hänsyn till att de som är långtidssjuka ofta blir kvar inom kommuner och landsting när ett privat företag tar över? Och att arbetskraften kan vara yngre inom de privata företagen?

– Jag har ännu ingen sådan statistik. Man kunde ha delat upp det på åldrar och olika yrken, men det har vi ännu inte gjort. Vi kommer att följa upp detta vidare. Han poängterar att den springande punkten inte är skillnaden mellan det offentliga och privata utan att det är sådana skillnader i landet även mellan offentliga vårdgivare när det gäller sjukfrånvaro.
– Uppenbarligen jobbar arbetsgivarna olika mycket med frågor som rör delaktighet och arbetsmiljö.

Den totala sjukfrånvaron i hela landet bland alla arbetande oavsett sektor ligger på åtta procent. Den totala sjukfrånvaron inom vården är 13,7 procent.
Både de offentliga och privata arbetsgivarna inom vården har sjukare personal.

– Man kan rikta kritik mot både privata och offentliga arbetsgivare. De är sämre arbetsplatser och man kan fråga sig vad det beror på. Är det så mycket tyngre och sämre arbetsmiljö i vården kanske man borde man göra något åt det. Jag har inget svar på varför det är så men man borde gå vidare med detta.

Skriven av Ann-Christin Sjölander, Kommunalarbetaren

Artikeln tidigare publicerad i Kommunalarbetaren den 5 februari (Länk till artikeln)
 

Nu, såhär vid årets början, kan man summera regeringens ambition att det ska införas vårdval i alla Sveriges landsting. Av 21 landsting har hitintills 8 landsting infört vårdval. Övriga landsting kommer att införa vårdval under 2010. Vårdföretagarna har kontaktat alla landsting som har redan har infört vårdval och fått siffror över antalet nyöppnade vårdcentraler och hur många patienter som aktivt har valt att byta vårdcentral.

Inte mindre än 135 nya vårdcentraler har etablerats och drivs nu av privata entreprenörer i Sverige. Sammanlagt har 435 000 personer listat sig på de nya vårdcentralerna. Det är med andra ord många som aktivt har velat välja sig en ny läkare eller sjuksköterska. Förhoppningsvis är en majoritet av de patienter som inte har valt någon ny vårdcentral nöjda med hur det fungerar.
Om inte, så har de också möjligheten att lista om sig. Konkurrensen leder till att läkarna blir bättre på att se till att patientens behov sätts i fokus.

Nyligen presenterade Vårdföretagarna rapporten "Ett bättre Vårdval Sverige" som sammanfattar hur de privata vårdföretagen ser på vårdvalsreformen. De flesta företag är nöjda, och alla är eniga om är att de stora vinnarna på Vårdval är patienterna. Bättre tillgänglighet är den tydligaste effekten enligt länets företag. Tillgänglighet handlar inte bara om väntetider, det handlar också om att det ska vara enkelt och möjligt för alla grupper i samhället att ta sig till en doktor. Då behövs det mer personligt anpassad vård.
Naturligtvis finns det mycket kvar att göra. Det tar tid innan effekterna av en stor valfrihetsreform får fullt genomslag.

De första vårdvalsmodellerna följs nu av ytterligare variationer, alla med målsättningen att det ska bli bättre för patienten. Men det behövs också goda villkor för att privata vårdgivare ska vilja etablera sig. Annars blir det ingen valfrihet.

Det krävs också en fortsatt tydlig politisk uppbackning. Valfriheten ska inte tas för given. Det finns en politisk diskussion om både vinst och etableringsfrihet. Framtida försämringar av möjligheten för privata vårdcentraler leder inte bara till att företag får problem att verka och erbjuda sina tjänster, det skulle också slå mot patienternas valfrihet.

Vården står inför allvarliga prövningar. Det handlar om att erbjuda en bättre vård till högre kvalitet, och med mer personlig service.
Politiker som fattar beslut om vården och tar ut skatt ser också gärna att detta kan ske utan att kostnaderna ökar. Från Vårdföretagarnas sida är vi övertygade om att framtiden ligger i mångfald och kvalitet för patienterna. Därför ser vi fram emot ett 2010 där fler landsting kommer att införa vårdval.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna
 

Artikeln tidigare publicerad i Västerbotten-kuriren 18 januari 2010, liknande artiklar även publicerade i Dagens industri och Nerikes Allehanda.

Det var näringslivet, tankesmedjan Timbro och Vårdföretagarna som tillsammans med landstingspolitiker och vårdanställda diskuterade hälsovalet. Målet med mötet var bland annat att få till en bättre dialog mellan företagarna och landstingen om det fria vårdvalet.

– Anledningen är att vi tycker att politiker och företagare inte möts i tillräcklig utsträckning, och alldeles för mycket missförstånd uppstår mellan dem, säger Hans Dahlgren som är näringslivschef på arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna.

Landstingsrådet Gunilla Johansson (S) var en av talarna. Två kom från Vårdföretagarna: Arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna, vårdföretaget Praktikertjänst. En fjärde talare var Centerpartiets Olle Edblom som är den borgerliga alliansens talesperson i landstinget.

Något av det företrädare för småföretagarna i vårdbranschen vill förändra i hälsoval Västerbotten är att landstinget inte skall kräva av nya hälsocentraler att ge heltäckande vård. Det blir för dyrt och riskabelt för småföretagare.

Och man vill inte ha krav på att patienter måste anmäla sig till en viss vårdcentral, för i det listningskravet ingår också att om medborgarna gör ett aktivt val blir de kvar på sin gamla hälsocentral. Det hämmar nya vårdföretagare, den fria konkurrensen och en bättre vård, enligt Vårdföretagarna, Praktikertjänst och Timbro.

De synpunkterna höll Olle Edblom (C) med om. Det var en av de saker Alliansen var oense med socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister om när de politiska förhandlingarna fördes under året som gick om villkoren för hälsoval Västerbotten.

– Vi försökte nå enighet och det gjorde vi i nästan alla avseende, konstaterar landstingsrådet Gunilla Johansson (S). Men jag tycker vi har gjort ett bra arbete. Nu får vi se hur vi lyckats, och vi får göra de förändringar som behövs för att hälsoval Västerbotten och vård en till länsborna ska fungera bra.

Reporter Tommy Engman, Sveriges Radio
 

Reportaget sändes den 16 december och finns på SR:s hemsida (länk till reportaget), även SVT rapporterade från mötet.

Nu kan man summera utfallet hittills av regeringens ambition att det ska införas vårdval i alla Sveriges landsting. Av 21 landsting har åtta landsting infört vårdval. Övriga landsting kommer att införa vårdval under nästa år.

Vårdföretagarna har talat med alla landsting som har redan har infört vårdval och fått fram följande siffror: Inte mindre än 135 nya vårdcentraler har etablerats av privata entreprenörer. Sammanlagt har 435 000 personer listat sig på de nya vårdcentralerna. Många har alltså aktivt velat välja sig en ny läkare eller sjuksköterska.

Om de inte är nöjda kan de lista om sig. Konkurrensen leder till att läkarna blir bättre på att sätta patientens behov i fokus.

Nyligen presenterade Vårdföretagarna rapporten ”Ett bättre Vårdval Sverige” som sammanfattar hur de privata vårdföretagen ser på vårdvalsreformen. De flesta företag är nöjda, och alla är eniga om är att de stora vinnarna på Vårdval är patienterna.

Enligt länets företag är bättre tillgänglighet den tydligaste effekten. Det handlar inte bara om väntetider, utan även om att det ska vara enkelt för alla grupper i samhället att ta sig till en doktor. Då behövs det mer personligt anpassad vård.

Naturligtvis finns det mycket kvar att göra. Det tar tid innan effekterna av en stor valfrihetsreform får fullt genomslag, och det behövs goda villkor för att privata vårdgivare ska vilja etablera sig. Annars blir det ingen valfrihet.

Det krävs också en fortsatt tydlig politisk uppbackning. Valfriheten ska inte tas förgiven. Det finns en politisk diskussion om både vinst och etableringsfrihet. Framtida försämringar av möjligheten för privata vårdcentraler leder inte bara till att företag får problem, det skulle också slå mot patienternas valfrihet.

Politiker som fattar beslut om vården ser gärna att detta kan ske utan att kostnaderna ökar. Från Vårdföretagarnas sida är vi övertygade om att framtiden ligger i mångfald och kvalitet för patienterna. Därför ser vi fram emot ett 2010 där fler landsting kommer att införa vårdval.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Karina Folkesson, regionchef Svenskt näringsliv Västerbotten
 

Artikeln tidigare publicerad i Norran, samt liknande artiklar i politikerbloggen och Norrlänska Socialdemokraten.

Nu, såhär vid årets slut, kan man summera regeringens ambition att det ska införas vårdval i alla Sveriges landsting. Av 21 landsting har hitintills 8 landsting frivillig infört vårdval. De övriga landstingen kommer att införa vårdval under nästa år.

Vårdföretagarna har kontaktat alla landsting som har infört vårdval och fått deras siffror över antalet nyöppnade vårdcentraler och hur många patienter som aktivt har valt att byta vårdcentral.

Ökning av vårdcentraler. Inte mindre än 64 nya vårdcentraler har etablerats och drivs nu av privata entreprenörer i Västra Götaland. Det innebär en ökning från tidigare 141 vårdcentraler till sammanlagt 205. Med fler vårdcentraler har valfriheten ökat betydligt och en sjättedel av invånarna har bytt vårdcentral.

Förhoppningsvis är en majoritet av de patienter som inte har valt någon ny vårdcentral fortsatt nöjda med hur det fungerar nu. Om inte, så har de också möjligheten att lista om sig och välja något annat. Den konkurrensen leder till att läkarna blir bättre på att se till att patientens behov sätts i fokus. Nya tjänster och bättre samordning mellan personalen är exempel på innovationer som bidrar till en bättre vård.

Ökad tillgänglighet. Nyligen presenterade Vårdföretagarna rapporten ”Ett bättre Vårdval Sverige” som sammanfattar hur de privata vårdföretagen ser på de vårdvalsreformer som genomförts. De flesta var nöjda med sina nya förutsättningar, och vad alla är eniga om är att de stora vinnarna på VG Primärvård är patienterna. Att tillgängligheten har ökat är den tydligaste effekten och är också det svar som återkom i undersökningen från regionens vårdföretag.

Tillgänglighet handlar inte bara om väntetider, det handlar också om att det ska vara enkelt och möjligt för alla grupper i samhället att ta sig till en doktor. Ju mer likriktat allt är, desto svårare är det att som patient bli nöjd. Omvänt gäller att valfrihet och en mångfald av utförare bidrar till en generellt högre kvalitet på vården.

Naturligtvis finns det mycket kvar att göra. Det tar tid innan effekterna av en stor valfrihetsreform får fullt genomslag. Det behöver ske en fortsatt utveckling för att vårdvalsreformen ska fortsätta att fungera och ge en bättre och mer tillgänglig vård.

Det krävs också en fortsatt tydlig politisk uppbackning. Valfriheten ska inte tas förgiven. Det finns en politisk diskussion om både vinst och etableringsfrihet. Framtida försämringar av möjligheten för privata vårdcentraler leder inte bara till att företag får problem att verka och erbjuda sina tjänster, det skulle också slå mot patienternas valfrihet.

Allvarliga prövningar. Vården står inför allvarliga prövningar. Det handlar om att erbjuda en bättre vård till högre kvalitet, och med mer personlig service.

Politiker som fattar beslut om vården och tar ut skatt ser också gärna att detta kan ske utan att kostnaderna ökar. Från Vårdföretagarnas sida är vi övertygade om att framtiden ligger i mångfald och kvalitet för patienterna. Därför ser vi fram emot ett 2010 där fler landsting kommer att följa Västra Götalands exempel och införa vårdval. Vi gratulerar till att det pionjärarbete som redan har gjorts för valfrihet inom vården.
 

KENNETH KRANTZ
regionchef, Svenskt näringsliv

HANS DAHLGREN
näringspolitisk chef Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Mariestads-tidningen den 28 december 2009 samt Skaraborgs Allehanda den 29 december.

Uppsala är en av de platser i landet där kvinnors nyföretagande tillåts blomstra.

Under 2008 startades 32 procent av de nyetablerade företagen av kvinnor. Det innebär alltså att mäns företagande är tre gånger så stort som kvinnors, vilket får konsekvenser i hela samhället. Sveriges företagskapital ägs till exempel till största del av män, och det är män som representerar företagen på ledande positioner. Faktum är att Sverige tillhör de länder i EU som har lägst företagande bland kvinnor. Det växer fram en bild av ett ojämställt samhälle där någonting är fel.

Vård- och omsorgssektorn är den enda sektor där kvinnliga företagare är överrepresenterade. 2008 låg den siffran på över 50 procent. Eftersom många företagare väljer att starta företag inom den sektor där de är yrkesverksamma är det naturligt att andelen kvinnliga entreprenörer inom just denna sektor är så hög.

Samtidigt finns det ingen annan sektor som är så omgärdad av regler och inskränkningar som vård- och omsorgssektorn. Traditionellt manliga branscher har i många år gynnats av en socialdemokratisk regering medan områden där kvinnliga företagare har en stark ställning har förbisetts. Privata initiativ inom vård- och omsorgsbranschen har mötts med misstänksamhet.

De begränsade möjligheterna att driva företag inom vården är en nyckel till att förstå varför kvinnors andel av det totala företagandet är så mycket lägre än männens.
Om man jämför kvinnors och mäns företagande finns stora skillnader, även inom samma bransch. Kvinnor driver mindre företag än män, lånar mindre pengar, går mer sällan i konkurs och anpassar i hög grad företagandet till familjesituationen.

Fler män än kvinnor börsnoterar sina företag. De vanligaste orsakerna till att kvinnliga företagare inte växer är enligt dem själva tidsbrist, dålig lönsamhet, myndighetsregler, begränsade möjligheter att få lån med mera.

Endast var fjärde kvinna som är företagare har någon gång ansökt om och blivit beviljad lån. Möjligheten att få finansiering är därmed en viktig skillnad mellan kvinnors och mäns möjligheter att starta och driva företag.

Fler företag inom hälso- och sjukvårdssektorn skulle givetvis bidra till en starkare ekonomisk utveckling med fler personer i sysselsättning, men framför allt skulle det ge många kvinnor en möjlighet att förverkliga sina idéer, förbättra sina arbetsvillkor och påverka sin löneutveckling. Vi skulle få se kvinnors kompetens tillvaratas och karriär­möjligheter förenklas, och i förlängningen en tilldelning av makt och resurser till kvinnor.
Fler kvinnor skulle få tillträde till de informella nätverk där företagsledningar ofta rekryteras, och det skulle på lång sikt leda till att vi får uppleva en jämnare könsfördelning i svenska företagsstyrelser.

Vi skulle dessutom få se att lönerna skulle stiga, eftersom det finns mer än en arbetsgivare att välja mellan. Vi skulle få se en vård som håller minst lika hög kvalitet - om inte högre - som den offentliga vården.

Privata vård- och omsorgsföretag har nämligen visat sig ge lika bra eller bättre vård, högre produktivitet, lägre kostnader samt mer nöjd och frisk personal jämfört med den offentliga vården.

Möjligheterna för kvinnor att starta företag inom vård- och omsorgssektorn ökar i Uppsala men det bör bli ännu fler om vi vill se ett ökat entreprenörskap bland svenska kvinnor. Tack vare vårdvalet i landstinget och LOV - Lag om valfrihetssystem - i kommunen har förutsättningarna för företagande förbättrats väsentligt och måste fortsätta i den riktningen. Men till stor del handlar det om en attitydförändring - att låta kvinnor vara företagare på samma villkor som män, och att våga öppna vård- och omsorgssektorn för de tusentals kvinnor som vill och kan förändra den - till det bättre.
 

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna
 

Artikeln tidigare publicerad i Upsala nya tidning den 21 december 2009 (länk till artikeln)

Sysselsättningen uppgick därmed till drygt 185 000 inom privata utbildnings- hälso- samt sjukvårdsföretag under 2008, enligt nationalräkenskaperna. En uppdelning på utbildningsbranschen och hälso- och sjukvård, enligt SCB:s företagsstatistik, visar att antalet anställda inom utbildningsbranschen uppgick till drygt 68 000, och inom vård och omsorg till närmare 160 000 under tredje kvartalet i år. Jämfört med tredje kvartalet förra året steg antalet anställda inom båda branscherna med omkring åtta procent.

SCB tar för varje halvår fram en snabbindikator på konjunkturen för ett antal branscher. Där finns svar från större utbildningsföretag respektive vårdföretag om hur de ser på konjunkturläget och vad de väntar sig det närmaste halvåret. I diagrammet ovan visas nettotalet för hur företagen i respektive bransch såg på konjunkturläget i oktober i år. Nettotalet visar andelen företag som svarat positivt minus andelen som svarat negativt på en fråga.

Nettotalet för konjunkturen i dessa två branscher visar att andelen företag som i höstas svarat att konjunkturen för företaget är ”bra” steg för båda branscherna jämfört med deras svar i våras. Dessutom visar diagrammet att det under hela perioden från 2004 varit en övervägande andel av företagen i dessa branscher som rapporterat ”bra konjunktur”. Konjunkturen var som starkast  för utbildningsföretagen under 2006-2007, och försvagades något därefter.

För vårdföretagen ser konjunkturen nu ut att återvända till sin tidigare styrka under 2005-2007. Svackan från andra halvåret 2008 blev kortvarig om denna utveckling står sig. Även om produktionstillväxten förra året var något svagare än under de närmast föregående åren så steg produktiviteten inom utbildning, hälso- och sjukvård inom näringslivet. Där ökade produktionstillväxten starkt, med sju procent, medan antalet arbetade timmar ökade med drygt sex procent. Det gav därmed en produktivitetsökning på 0,7 procent.

Den positiva utvecklingen inom vården riskeras i en av landets få tillväxtbranscher om Vårdvalen och LOV utformas felaktigt. Vi ser nu att de landsting som inför vårdval under galgen inför ersättningssystem som försvårar etablering av nya vårdgivare. Fokus läggs istället på ersättningssystem som gynnar landstingets egna verksamheter. Även om den egna verksamheten väljs bort av patienterna och går med förlust. Om patienterna är mer nöjda med en mångfald av vårdgivare och jobben växer till så bör företagandet uppmuntras, inte begränsas. Åtminstone om man ser till patienternas bästa.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Entreprenören 18 december 2009

Linköping och Östergötland är en av de platser i landet där kvinnligt nyföretagande ökar mest och tillåts fortsätta att blomstra genom införande av LOV (lagen om valfrihetssystem) i kommunen och vårdval i landstinget.

Vård- och omsorgssektorn är den enda sektor där kvinnliga företagare är överrepresenterade, 2008 låg siffran på över 50 procent. Under 2008 startades 32 procent av de nyetablerade företagen av kvinnor. Det innebär alltså att mäns företagande är tre gånger så stort som kvinnors, vilket får konsekvenser i hela samhället. Sveriges företagskapital ägs till exempel till största del av män, och det är män som representerar företagen på ledande positioner. Faktum är att Sverige tillhör de länder i EU som har lägst företagande bland kvinnor.

Eftersom många företagare väljer att starta företag inom den sektor där de är yrkesverksamma är det naturligt att andelen kvinnliga entreprenörer inom just denna sektor är så hög. Fler företag inom hälso- och sjukvårdssektorn skulle givetvis bidra till en starkare ekonomisk utveckling med fler personer i sysselsättning, men framför allt så ger LOV och vårdvalen många kvinnor en möjlighet att förverkliga sina idéer, förbättra sina arbetsvillkor och påverka sin löneutveckling.

Med ökad konkurrens inom vården så får vi se kvinnors kompetens tillvaratas och karriärmöjligheter förenklas, och i förlängningen en tilldelning av makt och resurser till kvinnor. Möjligheterna för kvinnor att starta företag inom vård- och omsorgssektorn ökar i Linköping och Östergötland. Tack vare vårdvalet i landstinget och LOV i kommunen så har förutsättningarna för företagande förbättrats väsentligt och måste fortsätta i den riktningen, men till stor del handlar det om en attitydförändring - att låta kvinnor vara företagare på samma villkor som män, och att våga öppna upp vård- och omsorgssektorn för de tusentals kvinnor som vill och kan förändra den - till det bättre.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna
 

Artikeln tidigare publicerad i Östgöta Correspondenten samt Corren.se den 16 december 2009 (länk till artikeln)

Vilka osynliga samband som gör att det skulle bli så framgår inte om man läser hela texten. Och hur skulle det vara möjligt när vården är offentligt finansierad, när det är landstinget som inom ramarna för valfrihetssystemet beställer vården? De vårdgivare, såväl privat drivna som offentliga, som ger patienterna den bästa vården, är de som kommer att överleva inom ramarna för systemet när patienterna själva får välja. Vården ges efter behov och det är inte möjligt att neka patienter vård.

Det är vanligt att politiker på vänsterkanten använder sig av skrämselpropaganda när det handlar om privata vårdgivare. Men verkligheten ser annorlunda ut.

Svenskt kvalitetsindex visar för sjätte året i rad att patienterna är mer nöjda med privat driven vård än offentlig. När vårdgivare som uppfyller grundläggande kvalitetskrav och har tillräcklig kompetens kan etablera sig och erbjuda vård skapas konkurrens och utvecklingskraft. Patienterna och brukarna får ökad valfrihet, personalen får fler arbetsgivare och framförallt får vi mer vård för pengarna. Valfrihet för patienter och brukare bygger på att företag kan etablera sig och konkurrera om patienternas förtroende.

Katarina Storm Åsell, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna
 

Artikeln tidigare publicerad i Länstidningen, Östersund den 16 december 2009 (länk till artikeln)

I tabellerna nedan redovisas OPI (t.o.m. 2010) respektive VPI (t.o.m. 2009). Observera att OPI för 2010 är preliminärt tills löneavtal som gäller fr.o.m. april 2010 är färdiga.

Tabell 1. Omsorgsprisindex (OPI)
Procentuell förändring

	2007	2008	2009	Prel 2010
Årskostnad för löneavtal	3,22	6,70	2,95	0,96
Löneökning utöver	0,10	0,10	0,10	0,10
Lagstadgade arbetsgivaravgifter	–0,02	–0,17	–1,00	0,00
Semesterlöneskuld	0,21	0,43	0,18	0,06
Summa lönekostnadsförändring	3,51	7,07	2,24	1,11
KPI	1,30	2,06	3,69	–0,32
Omsorgsprisindex*	3,1	6,1	2,5	0,8

* 80 % lönekostnadsförändring och 20 % KPI. 

Tabell 2. Vårdprisindex (VPI)
Procentuell förändring

	2007	2008	2009
Timlöneförändring	3,08	4,38	4,14
Lagstadgade arbetsgivaravgifter	0,02	–0,11	–0,95
Semesterlöneskuld	0,21	0,22	0,24
Summa lönekostnadsförändring	3,31	4,50	3,43
Prisförändring förbrukning	1,42	2,83	3,48
Vårdprisindex	2,9	4,2	3,4

* 80 % lönekostnadsförändring och 20 % prisförändring förbrukning.

En mer detaljerad redovisning av sifferunderlaget för indexen återfinns på SKL:s webbplats. Där finns också den promemoria som utgjorde underlag för styrelsens beslut om OPI och VPI. Webbadressen är: www.skl.se. Välj sedan Vi arbetar med, Ekonomi, Budget- och planeringsförutsättningar, Prisindex.
 

Under hösten har jag rest runt i landet och träffat kommunalpolitiker, tjänstemän och företagare för att diskutera möjligheten att införa valfrihetssystem i enlighet med Lagen om valfrihetssystem, LOV, inom äldreomsorgen.

Intresset och nyfikenheten på vad LOV kan innebära är stort, men även en viss oro finns. Det vanligaste argumentet man möter från kommunerna är att det är mycket svårare att införa valfrihet i glesbygdskommuner än i tätort. Jag menar att så inte är fallet även om man ibland får ställa sig andra frågor i glesbygdskommuner än i tätort.

Den mest centrala frågan alla kommuner bör ställa sig är: Om vi väljer att införa valfrihetssystem, varför gör vi det? Svaret är enkelt: för att ge medborgarna i kommunen möjlighet att välja, men också att välja bort utförare av exempelvis hemtjänst.

Grundtanken med LOV är att flytta makten från politikerna till medborgarna. Det är inte rättvist att endast medborgarna i kommuner med tätort ska få möjlighet att själva välja vem som ska utföra hemtjänsten hos dem eller deras nära anhöriga.

Valfrihetssystemen gör det också möjligt för en ökad tillväxt i kommunerna. Det blir attraktivt att bo kvar och starta företag och med den demografiska utveckling vi ser kommer behovet av fler utförare att öka. Det är dock viktigt att presumtiva och redan etablerade företag ges rätt förutsättningar att verka för att mångfalden och valfriheten ska bli möjlig.

Det grundläggande är att villkoren är konkurrensneutrala. Samma ersättningsnivå ska ges till företagen som kommunens egen verksamhet kostar. Det innebär att när ersättningen för en hemtjänsttimme sätts så ska alla kommunens kostnader tas med i beräkningarna. Det handlar då om kostnader för bland annat resor till och från en brukare, utbildning av personal, vikarier, dubbelbemanning, dokumentation, IT-system med mera. Konkurrensneutrala villkor innebär också att de möjligheter kommunen har att ge hemtjänst även ska ges till andra utförare.

Affärsmässigheten måste vara densamma. I flera kommuner har vi sett att kommunen själva behåller möjligheten att erbjuda hemtjänst under natten. Det innebär att företagen utesluts från en hel marknad där ersättningen dessutom ofta är högre än under dagtid.

Ickevalsalternativet är ett annat exempel där konkurrensneutralitet oftast inte råder. För att företagen ska få en möjlighet att komma in på marknaden måste ickevalsalternativet också fördelas på de privata utförarna. I vissa kommuner har man infört ett roterande schema där ickevalsalternativet fördelas lika mellan de utförare som blivit godkända att verka i kommunen. Detta har visat sig vara mycket lyckat.

I glesbygdskommunerna är det vanligast att små, lokala företag startas. Det är främst kvinnor som själva arbetat i offentlig vård och omsorg som nu väljer att starta egen verksamhet. Ta tillvara på dessa eldsjälar som finns runt om i landet och gör inte LOV: en till ännu en kvinnofälla där ersättningen och förutsättningarna gör det omöjligt att klara sig.

Bjud därför in presumtiva och redan etablerade företag i ett tidigt skede för att få en kontinuerlig dialog om vad båda parter bör tänka på för att valfrihetssystemen ska nå det mål det är tänkt att nå: en valfrihet och mångfald för medborgarna i kommunen!

Sara Öberg, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Nya Wermlands-tidningen, Gotlands Allehanda och i Sundsvalls tidning.

Sveriges kommuner och Landsting (SKL) hade möjlighet att i förtid säga upp sitt kollektivavtal för ca 70 000 sjuksköterskor. SKL:s avtal kommer nu att gälla även för hela år 2010 med en garanterad löneökningskostnad på 2 %. De privatanställda sjuksköterskorna i Vårdföretagen har kvar sitt löneavtal med lokal lönebildning dvs. utan garantier på viss löneökning för individen eller kostnad för företaget.
 

LOV. Vårdföretagarna har under de nio månader som lagen om valfrihet (LOV) tillämpats identifierat ett antal barnsjukdomar och problem som försvårar för vårdföretagen att leverera en väl utförd tjänst.

De villkor som kommunerna ställer upp står inte i relation till den ersättning som ges. Många gånger får kommunens egen hemtjänst villkor som hämmar konkurrensneutralitet och en fungerande marknad. De som drabbas är i slutändan pensionärerna. Valfriheten minskar och kontinuiteten i hemtjänsten uteblir om man tvingas välja om.

Det är därför mycket glädjande att Stockholms stad nu inför villkor som syftar till att höja den reella kvaliteten och som främjar en sund konkurrens.

Uppföljning och tillsyn av utförarna brister ofta och därmed öppnas dörren för oseriösa företag. I Stockholm ska en noggrann kontroll genomföras för att godkända leverantörer verkligen betalar skatter, sociala avgifter etcetera. Det är mycket viktigt för att trygga säkerheten för pensionärerna, men också för att undvika en situation där seriösa och välskötta företag konkurreras ut av oseriösa.

Stockholm visar också upp ett föredömligt system vad gäller ersättning vid oplanerad frånvaro. I de fall den beställda tjänsten inte kan utföras – då pensionären är sjuk, bortrest eller på annat sätt inte har meddelat hemtjänstföretaget att det inte passar den överenskomna tiden – utges ersättning under en övergångsperiod. I andra kommuner ersätts inte denna tid, trots att hemtjänstföretaget kanske har åkt miltals.

De pensionärer som inte aktivt väljer utförare hamnar inte per automatik i den kommunala hemtjänsten. En särskild upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) görs där kvalitet är avgörande faktor. Det är en viktig pusselbit för att etablera och säkerställa en konkurrensneutral marknad.

Sara Öberg, näringspolitisk expert och branschansvarig för äldreföretagarna

Debattartikeln tidigare publicerad i anbudsjournalen, nr 50, 2009

Socialnämnden i Skellefteå tog nyligen beslut om att inte införa valfrihetssystem inom vården och omsorgen. Detta innebär att invånarna i Skellefteå inte har samma möjligheter som medborgarna i många andra kommuner har att själva välja vem som ska utföra den vård och omsorg de har behov av.

Intresset för valfrihetssystem i enlighet med Lagen om valfrihetssystem, LOV, är stort. Närmare 210 kommuner har fått beviljat stimulansbidrag från Socialstyrelsen för att utreda möjligheten att införa valfrihetssystem.

Erfarenheterna av valfrihetssystemen är också positiva. I en demoskopundersökning som Vårdföretagarna nyligen gjort med landets kommunchefer uppger hela 80 procent av de som infört valfrihetssystem att de är mycket positiva. Kommuncheferna menar att valfrihetssystemen lett till ökad valfrihet för brukarna, större flexibilitet samt högre vårdkvalitet. Hela 50 procent upplever också att vårdkvaliteten ökat efter införandet. Ingen kommun har uppgett att kvaliteten minskat.

Att ta ett politiskt beslut att inte låta sina medborgare få möjlighet att välja är djupt olyckligt för dess medborgare. Det kan inte vara rätt att låta en politisk ovilja styra medborgarnas möjligheter att påverka sin egen vård och omsorg. Detta måste vara lika oavsett i vilken kommun man bor i. Att hämma valfriheten på detta sätt är ett gammalt synsätt och inte alls i linje med den utveckling vi ser runt om i landet. Låt därför de som bäst kan välja vad som passar just dem göra det – medborgarna själva!

Sara Öberg, Näringspolitisk expert på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Norran den 11 december (länk tilll artikeln)

Från och med nästa år finns vårdval för patienter i hela Sverige. Genom vårdvalet är det patienterna som styr hur resurserna ska fördelas inom sjukvården, genom att de väljer vilken vårdcentral eller läkare som ska behandla dem.

Eftersom det är upp till landstingen och regionerna att utforma vårdvalssystemen ser systemen för ersättning olika ut. Vårdvalet i Västra Götaland bygger på att varje medborgare tilldelas en viss ersättning – en vårdpeng – som följer personen till den valda vårdgivaren. Vårdgivarna kan vara både privata och offentliga, men varje vårdenhet måste uppfylla ett antal av regionen fastslagna krav för att kunna ackrediteras.

Till skillnad från Stockholm har vårdvalet i Västra Götaland utformats så att ersättningen till vårdcentralerna varierar beroende på hur resurskrävande patienterna är. Ersättningen i Västra Götaland är i högre utsträckning fast.

När patienterna kan välja, gäller det att alltid erbjuda god service för att de inte ska välja någon annan läkare eller vårdcentral. Det ställer högre krav på service och kompetens, och ger samtidigt möjlighet att expandera för den som hjälper patienterna.

Vårdföretagarna har låtit undersöka de privata vårdgivarnas inställning till vårdvalet inom de fem län som varit först med att införa vårdval eller hälsoval. I rapporten framgår det att de som vunnit mest på reformen är patienterna, som har fått betydligt lättare att komma till doktorn.

De intervjuade verksamhetscheferna är generellt sett mycket positiva till VG Primärvård. Företagen uppger att de har fått en större frihet att organisera verksamheten och att det har blivit lättare att expandera. Många anser att systemet med en fast ersättning är bra, eftersom varje patient måste vara nöjd med vården för att inte lista om sig och andra säger att vårdval Västra Götaland troligen är det bästa systemet i Sverige.

Fler aktörer har etablerat sig i regionen sedan vårdvalet infördes. Redan första månaden etablerades 64 nya vårdcentraler och totalt finns i dag 205 vårdcentraler att välja mellan. Alla intervjuade företag i regionen menar att den ökade konkurrensen resulterat i en ökad tillgänglighet och en bättre service för patienterna. Bland annat har köerna kortats avsevärt sedan införandet.
Samtidigt tycker många att det är problematiskt att ha ett så pass omfattande åtagande, då det hämmar startandet av små företag och stimulerar till sammanslagningar av enheter.
 

Vårdföretagare menar att det varit mycket turbulens i regionen och även om det flesta förändringar de senaste åren inneburit en förbättring så finns det ändå en oro över att landstingspolitikerna kanske byter fot framöver.

Det behövs alltid justeringar och eftervård av större reformer. Patienterna har fått stärkt rätt till vård, men för att valfriheten ska fungera i praktiken måste det till ett varierat utbud av olika läkare, specialister och vårdcentraler. Ryckiga förändringar eller regler som inte efterlevs fullt ut, gynnar inte vårdföretagandet.

Ur Vårdföretagarnas perspektiv är det angeläget att fortsätta att förbättra regelverket kring vårdval. Genom att landsting och regioner nu är fria att utforma sina valfrihetssystem, så blir reglerna olika över landet. På kort sikt innebär detta att det går att dra tydliga lärdomar om vad som fungerar bäst för att skapa en god vård. Ambitionen framöver bör dock vara att se till att det finns ett nationellt system, där patienterna har full valfrihet och där vårdföretag och offentligt drivna vårdcentraler får konkurrera om att erbjuda patienterna den bästa vården.

Med ett nationellt vårdval blir förutsättningarna lika i hela landet och det blir därför mer rättvist. Sverige är för litet för att det ska finnas 20 olika system för ackreditering och principer för ersättning. Dra lärdom av erfarenheterna från vårdvalen och skapa förutsättningar för en sjukvård med tillgänglighet i världsklass.

Hans Dahlgren , näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln publicerades tidigare i Borås tidning den 4 december 2009 (länk till artikeln)

Lagens syfte kommer aldrig att uppnås om LOV blir en förevändning för kommunerna att spara pengar på hemtjänsten. Det spolierar entreprenörskapet inom vården samtidigt som det drabbar brukarna. Kort sagt barnsjukdomarna kan få LOV att floppa.
 

I januari i år infördes lagen om valfrihetssystem, LOV. Lagen berör i första hand vården av äldre och innebär att den enskilde själv får välja vem som ska utföra exempelvis hemtjänsten. Kommunerna kan använda LOV istället för att kommunen upphandlar vården. Det senare innebär att kommunen bestämmer vem som ska utföra vården av en viss grupp individer.

Regeringen har höga ambitioner med den nya reformen. Genom att ge makten åt den enskilde att välja vårdgivare hoppas regeringen att mångfalden av företag som erbjuder vård ska öka samtidigt som kvaliteten ökar. Regeringen vill också stärka den enskildes ställning genom reformen samt underlätta företagande inom vården genom att ge vårdpersonal bättre möjligheter att starta eget. För att rivstarta reformen har det funnits ett särskilt bidrag till kommunerna för att införa LOV.

Reformen har föregåtts av förväntan hos många vårdföretagare. Idag när mer än elva månader gått sedan LOV infördes är dock entusiasmen i avtagande. En undersökning som gjorts av Vårdföretagarna visar att reformen har allvarliga barnsjukdomar. Dessa är så allvarliga att LOV kan bli ett fiasko om inte bristerna rättas till. Redan idag finns exempel på att vårdföretag i flera kommuner ger upp sin verksamhet inom ramen för LOV.

 Undersökningen visar att ersättningssystemen är en av de allvarligaste bristerna i reformen. Lagen säkerställer inte att ersättningssystemen stimulerar kvalitet, valfrihet och entreprenörskap. Ersättningssystemen varierar kraftigt mellan kommunerna. Det förekommer att ersättningen, eller villkoren för ersättning, ändras under ett budgetår, vilket skapar osäkerhet för entreprenörerna. Ersättningens nivå motsvarar inte alltid kommunens verkliga kostnad för verksamheten, vilket i praktiken innebär att vissa kommuner förväntar sig att de privata vårdgivarna ska leverera till underpris.

Det finns också exempel på ersättningssystem som inte ger utrymme för dokumentation eller andra insatser utöver själva vårdandet. I vissa fall omöjliggör ersättningen en rimlig kvalitet. I del kommuner baseras ersättningen på en detaljerad tidskalkyl som bland annat ger ersättning för endast en minuts arbete för att sätta på stödstrumpor på en vårdtagare. Den övriga tidsåtgången för denna manöver förväntas entreprenörer arbeta gratis.

En annan allvarlig brist är konkurrensneutraliteten mellan kommunernas egenregiverksamhet och andra utförare. I en rad kommuner som infört LOV bedrivs egenregiverksamheten med kraftiga underskott, vilket gör att alla andra utförare tvingas konkurrera mot ojusta villkor. Det finns även exempel på att kommunerna favoriserar sin egen verksamhet när individen ska välja vård, vilket innebär att väldigt få vårdtagare hamnar hos de andra utförarna.

En del kommuner tillåter inte privata utförare att erbjuda nattuppdrag. Dessa uppdrag ger högre ersättning och förbehålls kommunen. En redan låg ersättning blir knappast högre genom att kommunen monopoliserar nattuppdragen.

Något som ytterligare försvårar affärsverksamheten är villkoren i kommunernas förfrågningsunderlag. Det finns goda exempel där kommunen ställer få särkrav och lämnar frihet åt entreprenören att erbjuda lösningar på problem. Sådant sänker tröskeln för att driva hemtjänstföretag. Men tyvärr finns en lång rad mindre bra exempel med skall-krav på telefax, kulturombud, tandvårdsansvarig, miljöbil, med mera. Mycket av detta är lovvärt, men en entreprenör hade ju lika gärna kunnat använda kultur som ett konkurrensmedel för att locka vårdtagare.

När det dessutom inte utgår någon ersättning för dessa luddiga detaljkrav kan man fråga sig om det inte bara innebär en extra administrativ börda för de entreprenörer som trots allt ansluter sig till LOV.

Vårdföretagarna välkomnar LOV. Rätt använd kan lagen ge bättre valfrihet för brukarna och ett enklare upphandlingsförfarande för kommunerna. Men om vi ens ska komma i närheten av regeringens höga ambitioner med reformen krävs ett snabbt ingripande med lagförslag på följande punkter:

- Sundare ersättningssystem som stimulerar valfrihet och kvalitet
- Kommunernas verkliga kostnad för äldreomsorgen måste kopplas till ersättningsnivån i LOV.
- Organiserat erfarenhetsutbyte mellan kommunen och privata utförare
- Nationell kvalitetsgranskning

Lagens syfte kommer aldrig att uppnås om LOV blir en förevändning för kommunerna att spara pengar på hemtjänsten. Det spolierar entreprenörskapet inom vården samtidigt som det drabbar brukarna. Kort sagt barnsjukdomarna kan få LOV att floppa. Vårdföretagarna önskar sig därför en granskning av LOV i julklapp, en granskning som utförs av konkurrensverket för att synliggöra bristerna och förbättra tillämpningen av lagen.

Hans Dahlgren, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

Artikeln tidigare publicerad på newsmill.se den 4 december (länk till artikeln)

DEBATT. Att medvetet missförstå den man talar med är ingen bra grund för en dialog. Men det är faktiskt det intrycket som man får av artikeln av Gullbritt Adolfsson, avdelningsordförande Kommunal i Skåne län (HD 28 november).

Att sjuksköterskorna och sekreterarna som har sifferlösa avtal har haft en bättre löneutveckling är inte, som Gullbritt Adolfsson påstår, verklighetsfrämmande och i avsaknad av relevans. Det grundar sig på lönestatistik. Det är rena fakta. Lokal lönebildning med sifferlösa avtal handlar inte heller om att arbetsgivarna ska betala ut mer än vad som avgörs i ett centalt avtal, det hör man ju på själva namnet. Vid lokal lönebildning avgörs löneökningarna på den enskilda arbetsplatsen.

Vid central lönebildning avgörs lönerna i slutna förhandlingsrum i Stockholm, långt över huvudet på dem som lönen gäller. Det behöver kanske inte sägas att Vårdföretagarna inom Almega tycker att den senare modellen är hopplöst gammalmodig, särskilt om man vill lyfta fram varje medarbetare. Handen är fortfarande utsträckt.

Ari Kirvesniemi, förbundsdirektör på Vårdföretagarna
 

Artikeln tidigare publicerad i Helsingborgs Dagblad den 3 december (länk till artikeln)

2008 startades 32 procent av de nyetablerade företagen av kvinnor. Det innebär alltså att mäns företagande är tre gånger så stort som kvinnors, vilket får konsekvenser i hela samhället. Sveriges företagskapital ägs till exempel till största del av män, och det är män som representerar företagen på ledande positioner. Faktum är att Sverige tillhör de länder i EU som har lägst företagande bland kvinnor. Det växer fram en bild av ett ojämställt samhälle där någonting är fel.

Vård- och omsorgssektorn är den enda sektor där kvinnliga företagare är överrepresenterade. 2008 låg den siffran på över 50 procent. Eftersom många företagare väljer att starta företag inom den sektor där de är yrkesverksamma är det naturligt att andelen kvinnliga entreprenörer inom just denna sektor är så hög.

Samtidigt finns det ingen annan sektor som är så omgärdad av regler och inskränkningar som vård- och omsorgssektorn. Traditionellt manliga branscher har i många år gynnats av en socialdemokratisk regering medan områden där kvinnliga företagare har en stark ställning har förbisetts. Privata initiativ inom vård- och omsorgsbranschen har mötts med misstänksamhet. De begränsade möjligheterna att driva företag inom vården är en nyckel till att förstå varför kvinnors andel av det totala företagandet är så mycket lägre än männens.

Om man jämför kvinnors och mäns företagande finns stora skillnader, även inom samma bransch. Kvinnor driver mindre företag än män, lånar mindre pengar, går mer sällan i konkurs och anpassar i hög grad företagandet till familjesituationen.

Fler män än kvinnor börsnoterar sin företag. De vanligaste orsakerna till att kvinnliga företagare inte växer är enligt dem själva tidsbrist, dålig lönsamhet, myndighetsregler, begränsade möjligheter att få lån, bland annat. Endast var fjärde kvinnlig företagare har någon gång ansökt om och blivit beviljade lån. Möjligheten att få finansiering är därmed en viktig skillnad mellan kvinnors och mäns möjligheter att starta och driva företag.

Fler företag inom hälso- och sjukvårdssektorn skulle givetvis bidra till en starkare ekonomisk utveckling med fler personer i sysselsättning, men framför allt skulle det ge många kvinnor en möjlighet att förverkliga sina idéer, förbättra sina arbetsvillkor och påverka sin löneutveckling. Vi skulle få se kvinnors kompetens tillvaratas och karriärmöjligheter förenklas, och i förlängningen en tilldelning av makt och resurser till kvinnor.

Fler kvinnor skulle få tillträde till de informella nätverk där företagsledningar ofta rekryteras, och det skulle på lång sikt leda till att vi får uppleva en jämnare könsfördelning i svenska företagsstyrelser. Vi skulle dessutom få se att lönerna skulle kunna, eftersom det finns mer än en arbetsgivare att välja mellan.

Sist men inte minst skulle vi få se en vård som håller minst lika god kvalitet – om inte bättre - som den offentliga vården. Privata vård- och omsorgsföretag har nämligen visat sig ge lika bra eller bättre vård, högre produktivitet, lägre kostnader samt mer nöjd och frisk personal jämfört med den offentliga vården.

Möjligheterna för kvinnor att starta företag inom vård- och omsorgssektorn bör bli fler om vi vill se ett öka entreprenörskap bland svenska kvinnor. Tack vare vårdvalet i landstingen och LOV i kommunerna så har förutsättningarna för företagande förbättrats väsentligt och måste fortsätta i den riktningen, men till stor del handlar det om en attitydförändring – att låta kvinnor vara företagare på samma villkor som män, och att våga öppna upp vård- och omsorgssektorn för de tusentals kvinnor som vill och kan förändra den – till det bättre.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Kommunalarbetaren den 3 december 2009 (länk till artikeln)

Den 2 december lanserade Konkurrensverket sin första delrapport om vårdval i primärvården – förutsättningar och hinder. Resultatet visade tydligt på att samhället måste ta ett större ansvar om kvaliteten, konkurrensen och mångfaldigheten inom vården ska kunna tryggas.

– Rapporten pekar på de svårigheter som finns i vårdvalssystemen med att uppnå konkurrensneutrala förhållanden mellan vårdgivare i privat respektive offentlig regi. Vad är din syn på resultatet?

- Det liknar till stor del resultatet från Vårdföretagarnas rapport Ett bättre Vårdval Sverige. De offentliga vårdenheterna har tillgång faciliteter och utrustning som de kan låna eller hyra mycket billigt av landstingen. Ett annat problem är att offentliga vårdgivare, framför allt i Halland och Skåne, tillåts gå med underskott som sedermera betalas, och på så vis subventioneras av landstinget. Kravspecifikationen vad gäller kompetens utgår även i stort från hur de offentliga vårdcentralerna är organiserade. Konkurrensverkets rapport tydliggör vikten av att landstinget skiljer på sin roll som beställare och finansiär från rollen som utförare för att konkurrensneutralitet överhuvudtaget ska kunna vara möjlig. Regeringen borde gå vidare mot en lagstiftning som har tydliga sanktioner mot landsting som tillåter egen verksamhet gå med förlust. Här finns exempel att hämta från Danmark som infört detta inom hemtjänsten.

- Rapporten visar att en förutsättning för att konkurrensen ska fungera effektivt är att det inte finns några betydande hinder för företag att etablera sig.

- Valfrihet för patienterna kan inte bli verklighet utan etableringsfrihet, vilket gör den nödvändig. Om det finns politiska begränsningar för etableringen, så minskar patienternas valfrihet. Ett system som bygger på att vård ska begränsas och att patienterna inte ska få välja, kan inte vara rätt väg att gå.

- Ersättningssystemet är ett betydande styrmedel och olika kombinationer av fast och rörlig ersättning används beroende på vad landstingen vill uppnå med vårdvalet. Rapporten visar på att Stockholmsmodellen är den mest företagarvänliga där primärvården är uppdelad i flera mindre vårdvalssystem där vårdgivarna själva väljer vilka delar de vill vara verksamma inom.

- Stockholmsmodellen gör det möjligt för mindre vårdgivare att etablera sig eftersom basuppdraget kan modifieras. Detta kan jämföras med exempelvis Gävleborg, vars vårdvalsmodell i princip sätter upp staket för mindre entreprenörer då basuppdraget är mycket omfattande. Detta är något som uppmärksammats på flera håll uppåt landet vilket är ett problem då det, precis som Konkurrensverkets rapport visar, behövs ett större kundunderlag för att få lönsamhet om det är ett brett basuppdrag som beslutats av landstinget. Detta leder naturligtvis till att det blir svårt för nya, mindre vårdgivare att komma in på marknaden. Framförallt i glesbygd.

- Konkurrensverkets rapport visar även på att förutsättningarna för patienter att välja vårdgivare kommer att ha stor betydelse för företagens möjligheter att etablera sig. Aktiva listningsval bör därför främjas för att skapa reella förutsättningar för konkurrensneutralitet. Vad är Vårdföretagarnas syn på detta?

- Vi arbetar aktivt för genomförandet av en nationell oberoende utvärdering av vård och omsorg. Vårdval och valfrihet fungerar bara när det går att jämföra medicinsk kvalitet, tillgänglighet och bemötande. Vårdvalssystemet kommer att leda till flera nya aktörer på marknaden, och att patienten har rätt att välja mellan dessa. Patientmakten blir dock ej riktig innan det finns ett pålitligt system som listar vårdgivare där patienten kan göra ett faktiskt, välgrundat val av vård. Något som är pålitligare än fasterns eller grannens rekommendationer. 
 

Läs Konkurrensverkets rapport genom att följa länken i högermarginalen.

Från och med nästa år finns vårdval för patienter i hela Sverige. Genom vårdvalet är det patienterna som styr hur resurserna ska fördelas inom sjukvården, genom att de väljer vilken vårdcentral eller läkare som ska behandla dem. Eftersom det är upp till landstingen och regionerna att utforma vårdvalssystemen ser systemen för ersättning olika ut.

Vårdvalet i Västra Götaland bygger på att varje medborgare tilldelas en viss ersättning - en vårdpeng - som följer personen till den valda vårdgivaren. Vårdgivarna kan vara både privata och offentliga, men varje vårdenhet måste uppfylla ett antal av regionen fastslagna krav för att kunna ackrediteras.

Till skillnad från Stockholm har vårdvalet i Västra Götaland utformats så att ersättningen till vårdcentralerna varierar beroende på hur resurskrävande patienterna är. Ersättningen i Västra Götaland är i högre utsträckning fast.

När patienterna kan välja, gäller det att alltid erbjuda god service för att de inte ska välja någon annan läkare eller vårdcentral. Det ställer högre krav på service och kompetens, och ger samtidigt möjlighet att expandera för den som hjälper patienterna.

Vårdföretagarna har låtit undersöka de privata vårdgivarnas inställning till vårdvalet inom de fem län som varit först med att införa vårdval eller hälsoval. I rapporten framgår det att de som vunnit mest på reformen är patienterna, som har fått betydligt lättare att komma till doktorn.

De intervjuade verksamhetscheferna är generellt sett mycket positiva till VG Primärvård. Företagen uppger att de har fått en större frihet att organisera verksamheten och att det har blivit lättare att expandera. Många anser att systemet med en fast ersättning är bra, eftersom varje patient måste vara nöjd med vården för att inte lista om sig och andra säger att vårdval Västra Götaland troligen är det bästa systemet i Sverige.

Fler aktörer har etablerat sig i regionen sedan vårdvalet infördes. Redan första månaden etablerades 64 nya vårdcentraler och totalt finns i dag 205 vårdcentraler att välja mellan. Alla intervjuade företag i regionen menar att den ökade konkurrensen resulterat i en ökad tillgänglighet och en bättre service för patienterna. Bland annat har köerna kortats avsevärt sedan införandet.

Samtidigt tycker många att det är problematiskt att ha ett så pass omfattande åtagande, då det hämmar startandet av små företag och stimulerar till sammanslagningar av enheter.

Vårdföretagare menar att det varit mycket turbulens i regionen och även om det flesta förändringar de senaste åren inneburit en förbättring så finns det ändå en oro över att landstingspolitikerna kanske byter fot framöver.

Det behövs alltid justeringar och eftervård av större reformer. Patienterna har fått stärkt rätt till vård, men för att valfriheten ska fungera i praktiken måste det till ett varierat utbud av olika läkare, specialister och vårdcentraler. Ryckiga förändringar eller regler som inte efterlevs fullt ut, gynnar inte vårdföretagandet.

Ur Vårdföretagarnas perspektiv är det angeläget att fortsätta att förbättra regelverket kring vårdval. Genom att landsting och regioner nu är fria att utforma sina valfrihetssystem, så blir reglerna olika över landet. På kort sikt innebär detta att det går att dra tydliga lärdomar om vad som fungerar bäst för att skapa en god vård. Ambitionen framöver bör dock vara att se till att det finns ett nationellt system, där patienterna har full valfrihet och där vårdföretag och offentligt drivna vårdcentraler får konkurrera om att erbjuda patienterna den bästa vården.

Med ett nationellt vårdval blir förutsättningarna lika i hela landet och det blir därför mer rättvist. Sverige är för litet för att det ska finnas 20 olika system för ackreditering och principer för ersättning. Dra lärdom av erfarenheterna från vårdvalen och skapa förutsättningar för en sjukvård med tillgänglighet i världsklass.
 

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Borås Tidning den 3 december 2009

Alla landsting utom Stockholm har gjort passiv listning när vårdvalet införts, det vill säga patienter som inte själva valt vårdcentral sätts upp på den närmaste eller den de gått mest till.

Det här missgynnar små företag tycker de privata aktörerna, enligt en rapport från Vårdföretagarna, där 32 företag i fem landsting djupintervjuats.

Vid passiv listning ligger de offentliga hela tiden steget före, medan de privata får kämpa för varje patient. Det kostar mycket i marknadsföring, menar de privata.

Stockholms aktiva listning ser vårdföretagen positivt på, då har de chans att bygga upp en ”kundstock”.

Huvudstadsregionen får också beröm för sin fria etablering som är den minst villkorade i landstingen.

Däremot kritiseras Stockholms ersättningssystem för att det tar för lite hänsyn till patientens vårdbehov.

Mest nöjda med ersättningarna är företagarna i Västra Götaland. Där utgår fast ersättning främst efter ålder och kön, men bland annat vårdtyngd och socioekonomiska faktorer räknas också in. ”Ersättningsmodellen är hyggligt rättvis”, tycker en.

De fem landsting som ingår i rapporten är Stockholm, Skåne, Västra Götaland, Halland och Västmanland.

Artikeln skriven av och publicerad i Dagens Samhälle den 2 december 2009 (länk till artikeln)

Från och med nästa år finns vårdval för patienter i hela Sverige. Genom vårdvalet är det patienterna som styr hur resurserna ska fördelas inom sjukvården, genom att de väljer vilken vårdcentral eller läkare som ska behandla dem.

Vårdföretagarna har undersökt vårdvalen i de fem regioner som redan infört vårdvalssystem. Det är den första undersökningen i sitt slag. Fram träder en bild fram av hur vårdvalssystemen fungerar runt om i landet, vad som är bra, vad som är dåligt och vad politikerna speciellt bör arbeta vidare med för att göra valfrihetssystemen så bra som möjligt för patienterna. Alla vårdföretag anser att vårdvalssystemen kan förbättras avsevärt, både när det kommer till ersättning, listning och konkurrensneutralitet. I rapporten framgår det att de som vunnit mest på reformen är patienterna, som har fått betydligt lättare att komma till doktorn.

Vårdvalet i Västra Götaland bygger på att varje medborgare tilldelas en viss ersättning - en vårdpeng - som följer personen till den valda vårdgivaren. Vårdgivarna kan vara både privata och offentliga, men varje vårdenhet måste uppfylla ett antal av regionen fastslagna krav för att kunna ackrediteras.

Till skillnad från Stockholm har vårdvalet i Västra Götaland utformats så att ersättningen till vårdcentralerna varierar beroende på hur resurskrävande patienterna är. Ersättningen i Västra Götaland är i högre utsträckning fast.

När patienterna kan välja, gäller det alltid erbjuda god service för att de inte ska välja någon annan läkare eller vårdcentral. Det ställer högre krav på service och kompetens, och ger samtidigt möjlighet att expandera för den som hjälper patienterna.

De intervjuade verksamhetscheferna är generellt sett mycket positiva till VG Primärvård. Företagen uppger att de har fått en större frihet att organisera verksamheten och att det har blivit lättare att expandera. Många anser att systemet med en fast ersättning är bra, eftersom varje patient måste vara nöjd med vården för att inte lista om sig och andra säger att Vårdval Västra Götaland troligen är det bästa systemet i Sverige.

Fler aktörer har etablerat sig i regionen sedan vårdvalet infördes. Redan första månaden etablerades 64 nya vårdcentraler och totalt finns idag 205 vårdcentraler att välja mellan. Alla intervjuade företag i regionen menar att den ökade konkurrensen resulterat i en ökad tillgänglighet och en bättre service för patienterna. Bland annat har köerna kortats avsevärt sedan införandet.

Samtidigt tycker många att det är problematiskt att ha ett så pass omfattande åtagande, då det hämmar startandet av små företag och stimulerar till sammanslagningar av enheter.

Vårdföretagare menar att det varit mycket turbulens i regionen och även om det flesta förändringar de senaste åren inneburit en förbättring så finns det ändå en oro över att landstingspolitikerna kanske byter fot framöver.

I Halland utgör hälso- och sjukvårdspengen ersättningen till vårdenheterna. Hälso- och sjukvårdspengen är lika för alla vårdcentraler, offentliga som privata. Ersättningen ges utifrån ålder och det finns fyra olika åldersgrupper. Detta skiljer sig exempelvis från Stockholm, som bara har en viss viktning på ålder, men framför allt får vårdenheterna där ersättning beroende på hur många läkarbesök som genomförs.

Överlag är vårdföretagen i Halland positiva till vårdvalet och anser att det har ökat patienternas möjligheter att få en bättre och mer tillgänglig vård. Företagen uppger att de själva har fått en ökad frihet att organisera verksamheten, och att de kan expandera sin verksamhet lättare nu än tidigare. Man säger också att samverkan med specialister har varit fortsatt god efter införandet.

Det behövs alltid justeringar och eftervård av större reformer. Därför är det viktigt att det finns en fortsatt förändringsvilja i Halland, men att reglerna inte ändras för mycket och för hastigt. Patienterna har fått stärkt rätt till vård genom Vårdval Halland, men för att valfriheten ska fungera i praktiken måste det till ett varierat utbud av olika läkare, specialister och vårdcentraler.

I Skåne finns ett differentierat ersättningssystem, där bland annat ålder, diagnos och socioekonomisk situation påverkar ersättningen. Stockholm har bara en viss viktning på ålder, men framför allt får vårdenheterna där ersättning beroende på hur många läkarbesök som genomförs.

Vårdföretagen i Skåne uppger att det är långt bättre med vårdval än med tidigare system då de var tvungna att bli upphandlade enligt Lagen om offentlig upphandling, LOU. Nu finns inte längre risken att förlora allt på ett bräde. Flera läkare uppger även att det har blivit mindre byråkrati, när det inte behövs lämnas in anbud, utan att det räcker med att bli certifierad.

Vårdföretagen säger att de fått nya möjligheter med hälsoval, även om en del kritik riktas mot att ersättningen är för låg, och oförutsägbar. Det är heller inte alltid som de offentliga vårdcentralerna och de privata har samma tillgång till journalinformation eller uppgifter från röntgen och lab.

För att hälsovalet i Skåne ska utvecklas vidare efterfrågas en ökad fokusering på den medicinska behandlingen och patientnöjdheten. Vårdföretagen i Skåne pekar också på att basuppdraget är tämligen omfattande, och att det är svårt för mindre företag att etablera sig.

Det finns även många åsikter om ersättningens utformning. I dagens hälsoval med en vårdpeng, får vårdcentralen en kraftig avräkning om en listad patient besöker en annan vårdcentral.

Det behövs alltid justeringar och eftervård av större reformer. Därför är det viktigt att det finns en fortsatt förändringsvilja i Skåne, men att reglerna inte ändras för mycket och för hastigt. Patienterna har fått stärkt rätt till vård genom hälsovalet, men för att valfriheten ska fungera i praktiken måste det till ett varierat utbud av olika läkare, specialister och vårdcentraler.

Landstinget Västmanland har sedan mitten av 1990-talet haft en relativt hög andel invånare med fast läkarkontakt i primärvården och invånarna har också haft möjlighet att fritt välja sin fasta läkare bland dem som funnits att tillgå. Numera väljer invånarna dock att lista sig hos en vårdenhet.

Vårdenheterna ackrediteras av landstinget och att vårdpengen därefter följer med patienten till den valda vårdgivaren. Ersättningen till vårdgivarna är uppdelad i en fast del som bygger på antalet listade patienter (88%) och en rörlig del (12%), som består av patientavgifter. En liten ersättning tillkommer även om vårdgivaren uppnår på förhand bestämda kvalitetsmål.

Detta skiljer sig exempelvis från Stockholm, som bara har en viss viktning på ålder, men framför allt får vårdenheterna där ersättning beroende på hur många läkarbesök som genomförs.

Västmanland är det landsting som tydligast möter kritik om att ersättningen är för låg. Den ersättning som de privata vårdgivarna får blir orättvist låg när landstingets egen verksamhet kan gå med underskott och i efterhand få kostnadstäckning.

Kvalitetsmålen kan få en större andel av ersättningen framöver, men generellt är det inte en utveckling av vårdvalssystemet som upplevs som viktigast just nu av vårdföretagen, utan att det system som finns också följs och blir mer transparent för alla aktörer.

Ur Vårdföretagarnas perspektiv är det angeläget att fortsätta att förbättra regelverket kring vårdval. Ryckiga förändringar eller regler som inte efterlevs fullt ut, gynnar inte vårdföretagandet. Det behövs alltid justeringar och eftervård av större reformer. Patienterna har fått stärkt rätt till vård, men för att valfriheten ska fungera i praktiken måste det till ett varierat utbud av olika läkare, specialister och vårdcentraler.

Genom att landsting och regioner nu är fria att utforma sina valfrihetssystem, så blir reglerna olika över landet. På kort sikt innebär detta att det går att dra tydliga lärdomar om vad som fungerar bäst för att skapa en god vård. Ambitionen framöver bör dock vara att se till att det finns ett nationellt system, där patienterna har full valfrihet och där vårdföretag och offentligt drivna vårdcentraler får konkurrera om att erbjuda patienterna den bästa vården.

Med ett nationellt vårdval blir förutsättningarna lika i hela landet och det blir därför mer rättvist. Sverige är för litet för att det ska finnas 20 olika system för ackreditering och principer för ersättning. Dra lärdom av erfarenheterna från vårdvalen och skapa förutsättningar för en sjukvård med tillgänglighet i världsklass.

Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad på Newsmill.se den 2 december 2009 (länk till artikeln)

Företagen upplever att patienterna är de som har vunnit mest på vårdvalsreformen. Företagen anser även att vården har blivit mer företagarvänlig nu än tidigare.
– Det finns en stor uppslutning bakom principerna för vårdval. Men det finns fortfarande brister i hur vårdvalen fungerar, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Landstingen kritiseras för att gynna den egna verksamheten till nackdel för de privata företagen. Främst kritiseras listningsförfarandet, det vill säga hur fördelningen av patienter sker vid införande av vårdval. Kritik finns även mot att landstinget har tillgång till mer information och ”gratis” simbassänger för rehab som de privata inte har.
– För att patienterna ska ha möjlighet att välja vård, krävs det att vårdgivarna får samma villkor. Vårdvalssystem som övergynnar offentlig vård hotar valfriheten, säger Hans Dahlgren.
I rapporten presenteras åtta lärdomar för ett bättre Vårdval Sverige: Fri etablering, aktiv listning, differentierad ersättning, medicinsk uppföljning, bättre patientinformation, konkurrensneutralitet, bättre ekonomiska rutiner och upprättad dialog med politiker och tjänstemän.
Även vikten av ett enhetligt, nationellt vårdval lyfts fram för att få mer vårdföretagande.

– Med ett nationellt vårdval blir förutsättningarna lika och mer rättvisa regler i hela landet. Sverige är för litet för att det ska finnas 20 olika system för ackreditering och ersättning, säger Hans Dahlgren.

Läs rapporten ”Ett bättre Vårdval Sverige” på www.vardforetagarna.se

För mer information, kontakta Hans Dahlgren på 076-796 68 69, hans.dahlgren@almega.se

Nu införs hälsoval inom sjukvården i hela landet och priserna bestäms politiskt och patienten ska inte betala mer än patientavgiften. Ersättningen till vårdgivarna beror på hur vårdvalet är utformat och konkurrensen skall ske med bästa kvalitet. Historien har lärt oss att genom att styra landsting och kommuner genom planekonomi så har inte kostnadskontrollen eller valfriheten ökat.

Jag menar vidare att en hälsovalsmodell i primärvården inte nödvändigtvis ökar landstingets kostnader för primärvården, men ökar valfriheten. Det resursutrymme som avsätts till primärvården är ett politiskt ställningstagande i varje enskilt landsting De finns de som menar att med etableringsfrihet och vårdval kan företagen välja endast friska patienter. Det är svårt att säga hur den myten har uppstått. Att neka patienter strider mot såväl läkaretiken som lagen.

Vi kan istället i egna undersökningar konstatera att om det finns politiska begränsningar för etableringen, så minskar patienternas valfrihet. Så riskerar det bli i hälsoval Gävleborg eftersom fri etablering inte blir möjlig för små vårdföretag. Basuppdraget i hälsoval Gävleborg är vitt och gör det svårt för anställda som vill prova sina vingar med egen mindre verksamhet.

Ett system som bygger på att vård ska begränsas och att patienterna inte ska få välja, kan inte vara rätt väg att gå. Vi tycker att det är rimligt att den som vill erbjuda vård ska få göra det. Den ekonomiska risken i detta behöver inte landstinget ta. Det finns ingen anledning att frukta överetablering. De vårdföretag som etablerar sig behöver få intäkter som täcker kostnaderna.

Är det för många som konkurrerar inom samma område, så är det patienternas val som fäller avgörandet. Landstingets ekonomi påverkas inte av detta, såvida man inte håller verksamhet som inte väljs av patienter under armarna.

Det handlar som jag ser det att tänka nytt, eftersom gårdagens lösningar inte hjälper oss framåt. Nu handlar det om att våga ge vårdföretagen en möjlighet att möta patienters behov på riktigt. Inte låta oron som följer med en ny politikerroll ta över.

Ge Hälsoval i Gävleborg tid att växa fram och modifiera utformningen när verkligheten kräver det, inte som idag när oron får styra.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad på Hela Hälsingland.se den 23 nov 2009 (länk till artikeln)

Vinst i vården gör vårdföretag genom att erbjuda god vård. För att kunna erbjuda god vård och locka patienter krävs duktiga medarbetare. Det är avgörande för ett vårdföretags framgång att ha ett tydligt medarbetar- och kundfokus.

Detta ställer krav på delaktighet och inom privat utförd vård är medarbetarna mer involverade än i offentligt utförd vård och det gäller alla, inte bara läkare. Att ifrågasätta och faktiskt ha inflytande över förbättringar är något som återkommer och lyfts fram av vårdföretagare och medarbet-are som en avgörande skillnad mellan privat och offentligt utförd vård.

En annan viktig skillnad mot den offentligt utförda vården är tydlighet om vad som är inriktningen/målen. Uppföljning och feedback, positiv som negativ, används mer inom privat utförd vård för att säkerställa kvalitet och förbättringsförslag.

Ytterligare ett område som klart skiljer ut sig i den privat utförda vården är ett mer standardiserat arbetssätt. I privat utförd vård undviker man att uppfinna hjulet på nytt. Privat vårdverksamhet uppnår även på detta sätt kostnadskontroll. Praktiskt användbara instruktioner för att undvika krångel, oklarheter och kostnadsineffektiva arbetssätt. Med tydliga arbetssätt följer även en högre grad av fortbildning än inom det offentliga.

Flertalet vårdföretagare och medarbetare upplever ett tydligare samband mellan utbildningsinsatser och sättet att arbeta i den privata vården. Det satsas också mer på fortbildning. Det är detta debatten om vården borde handla om. I stället för att lägga fokus på om företag ska få gå med vinst. En effektiv användning av skattepengar kopplat med en stark oberoende utvärdering av svensk sjukvård med fokus på patienten är mer intressant att diskutera valåret 2010.
 

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Kommunalarbetaren den 20 november 2009 (länk till artikeln)

Svenskt Kvalitetsindex mätning 2009 visar att patienter är mer nöjda med privat utförd vård än offentligt utförd vård för 6 året i rad. Privat utförd sjukvård får dock markant lägre betyg jämfört med förra året. Offentligt driven vård får historiskt höga betyg av patienterna. Det borde betyda att landsting som infört vårdval och konkurrens sannolikt har nöjdare patienter än de som tvekat och nu inför vårdval under galgen.

Resultatet borde inte överraska någon. Genom konkurrens ökar kvalitén hos alla vårdgivare såväl privata som offentliga.  Undersökningar har tidigare visat ett klart samband mellan exempelvis nöjda medarbetare och nöjda patienter. I decennier har de anställdas situation i vården varit ett politiskt problem som i sin tur givit mindre nöjda patienter. Alla har vi sett de offentliganställdas engagemang försvinna i frustration över förlegade hierarkier, tungrodd administration och en evig brist på uppmuntran, både från ledningen och i lönekuvertet.

Detta håller nu på att vända. Tack vare vårdvalssystemen skapas utrymme för konkurrens, innovation, decentralisering och personalfokus. Vården utvecklas för patienternas bästa. Fler arbetsgivare betyder dessutom bättre arbetsvillkor för de anställda. Och när de anställda blir nöjdare blir också patienterna nöjdare.

Alla borde vara ense om att vården ska vara så bra som möjligt, även politiker på vänsterkanten borde se verkligheten som den är trots att det är valår nästa år. Men trots alla undersökningar som ger vårdföretagandet ett gott betyg, siktar vänsterpolitiker runt om i landet just nu på att låta ideologin reglera vården i stället för att låta sjuksköterskorna, läkarna och patienterna få utveckla den.

Från och med den 1 januari 2010 ska alla patienter kunna välja sin vårdgivare. Vi ser nu att de landsting som nu inför vårdval under galgen inför ersättningssystem som försvårar etablerig av nya vårdgivare. Fokus läggs istället på ersättningssystem som gynnar landstingets egna verksamheter. Även om den egna verksamheten väljs bort av patienterna och går med förlust.

Synen är förlegad och inkonsekvent. Sedan årtionden tillbaka är stora delar av välfärden konkurrensutsatt. De allra flesta kringtjänster - städning, matservering, transporter, tvätt, fastighetsskötsel, posthantering, bevakning och IT-drift - utförs av privata företag.

I Sverige finns 120 000 personer som jobbar i privata företag och vårdar äldre, sjuka och dementa. Om patienterna är mer nöjda med en mångfald av  vårdgivare så bör företagandet uppmuntras, inte begränsas, eftersom fokus på nöjda patienter ger ökad konkurrens om högre kvalité. Åtminstone om man ser till patienternas bästa.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagana

Artikeln tidigare publicerad på Newsmill.se den 19 november 2009 (länk till artikeln)

Sedan årsskiftet har regeringen flyttat fram ambitionerna på valfrihetsområdet genom införandet av vårdval i landstingen och lagen om valfrihet i kommunerna. Allt fler får möjligheten att välja eller välja bort vårdgivare. Det är dock så att Sveriges kommuner och landsting och socialstyrelsen har gjort väldigt lite för att medborgare skall kunna göra informerade val.

Som det är idag måste patienter förlita sig på broschyrer och hemsidor från offentliga och privat vårdleverantörer. De flest förlitar sig dock på vad vänner och bekanta hör om olika vårdgivare. Detta trots att det faktiskt finns väldigt mycket statistik att tillgå. Sverige är sedan länge världsledande på uppföljning och statistik på en rad områden.

Men det finns andra aktörer som försöker lösa informationsbristen till patienter. Omvard.se är en sajt som stöttas av Svenskt Näringsliv och dess medlemmar och ibland dessa finns Vårdföretagarna. Omvard.se har nu fått pris för bästa sajt. Omvård.se utnyttjar webbens möjligheter fullt ut och visar att det inte behöver vara svårt att göra det svåra enkelt. Här samlas offentlig statistik om svensk sjukvård på ett synnerligen enkelt och tillgängligt sätt.

Ambitionen är att tillgängliggöra statistik på ett sätt som är anpassat för vanliga människor och sajten lyckas verkligen med denna ambition. Med snyggt gränssnitt och riktigt funktionellt sök gör Omvård.se det nästan löjligt enkelt att jämföra kvalitet och kötider mellan olika vårdinrättningar. Statistik illustreras i tydliga grafer och kompletteras med lättbegripliga förklaringar på hur informationen ska tolkas. Integrationen med Google Maps gör det också enkelt att hitta mottagningarna rent geografiskt.

Nu har vi privata vårdgivare tillsammans med omvard.se visat att det är enkelt att höja ambitionen för patientinformation. Nu är det dags för regeringen, Sveriges kommuner och landsting samt Socialstyrelsen att ta nästa steg. Det är inte tillfredställande för oss som privata vårdgivare att det inte finns någon oberoende information om kvalitén i vården. Det skulle gynna mångfalden, utveckling och konkurrens inom vården med mer transparens inom vården. Det borde vara av intresse för Sveriges kommuner och landsting som köper vård årligen för hundratals miljarder kronor att kvalitén inom vården följas upp gentemot de som väljer dvs. patienterna. Vad väntar ni på?
 

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln tidigsre publicerad på Newsmill.se (länk till artikeln)

Omvård.se utnyttjar verkligen webbens möjligheter fullt ut och visar att det inte behöver vara svårt att göra det svåra enkelt. Här samlas offentlig statistik om svensk sjukvård på ett synnerligen enkelt och tillgängligt sätt.

Ambitionen att ”tillgängliggöra statistik på ett sätt som är anpassat för vanliga människor” lyckas verkligen. Med snyggt gränssnitt och riktigt funktionellt sök gör Omvård.se det nästan löjligt enkelt att jämföra kvalitet och kötider mellan olika vårdinrättningar. Statistik illustreras i tydliga grafer och kompletteras med lättbegripliga förklaringar på hur informationen ska tolkas.

Integrationen med Google Maps gör det också enkelt att hitta mottagningarna rent geografiskt. På Omvård.se är man bevisligen för transparens och redaktionen lever som den lär. Här lyfter man in externa nyheter, har ”debatter” öppna för kommentarer och alla artiklar går självklart att dela på Facebook och andra sociala webbplatser. Som besökare har du även genom Kundo.se möjlighet att lämna direkt feedback på sajten. På nätet har Omvård funnits sedan 2007, men sajten nylanserades i en helt omgjord version 1 september 2009.

Artikeln publicerades tidigare på internetworld (länk till artikeln)

Nu är Socialdemokraternas kongress över. Mona Sahlin hyllas av medierna och de egna medlemmarna.

Debatten om vinst i välfärden kommer troligen dock att fortsätta bland socialdemokrater runt om i landet. Företrädare för Socialdemokraterna i kommuner och landsting har redan uttalat sig otydligt trots kongressens tydliga beslut i vinstfrågan.

Framförallt vidtar nu tuffa förhandlingar med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Miljöpartiet var snabbt med att slå fast att man inte köper Socialdemokraternas linje kring etableringsrätten i vården. Vänsterpartiet fortsätter för sin del att driva frågan om ett vinstförbud i vården.
Trots kongressens tydliga avvisande av vinstförbund i vården får vi nog räkna med fortsatt otydlighet från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet fram till valet 2010.

Vi såg det innan kongressen där Socialdemokraterna ena dagen gick till storms mot vinstuttag. Innan kongressen skrev exempelvis Mona Sahlin i DN: "Medborgarna och patienterna ska stå i fokus - inte producenterna. Skattepengar för välfärd ska gå till välfärd - inte till aktieägarnas vinstuttag."

Nästa dag byter partiet fot. När frågan var uppe till debatt under partikongressen och många ombud ville ha en reglering av vinstuttagen, sade Ylva Johansson: "Vi har sagt nej till att tala om lagstiftning eller om ett förbud mot vinstuttag. Varför? Jo, vi tror att om vi säger att man inte får plocka ut vinsten måste det också sägas att man inte får ge väldigt höga styrelsearvoden, inte ge konstiga bonusar, inte ha interndebitering till ett moderbolag på Jersey, inte får låta pengarna försvinna någon annanstans i verksamheten."

I stället vill Socialdemokraterna styra vården med kvalitetskrav, något som känns betydligt mer modernt och som skulle ge långsiktiga villkor för branschen.
Ändå kom vinstdebatten efter kongressen att fortsätta som vanligt med attacker mot vinsten i vården. Det i sig säger nog att kompromissen som uppnåddes inte skapar tillräcklig tydlighet i politiken gentemot väljarna 2010.

Enligt en färsk opinionsundersökning från United Minds som genomfördes under perioden 28-30 oktober med 1500 väljare som kan tänka sig att rösta på Socialdemokraterna uppger drygt 14 procent, det vill säga drygt var sjunde S-väljare att de skulle avstå från att rösta på partiet om beslut tas om att förbjuda vinst inom vård, skola och omsorg.

Var sjunde väljare är skillnaden mellan 30 och 35 procent. Skulle Socialdemokraterna backa från 35 till 30 procent och förlora dessa väljare till de borgerliga partierna omöjliggörs alla chanser för en socialdemokratisk valseger 2010.
Dessutom uppger var fjärde väljare i storstäderna att de kan tänka sig att välja bort Socialdemokraterna om de står för en vinstförbudslinje inom vården i valet 2010. Socialdemokraterna i storstäderna har de största problemen i opinionen, där driver partiet lokalt hårdast kraven på vinstförbud.

Medborgarna vet att välfärdsföretagen bidrar till ökad valfrihet och bättre kvalitet. Tyvärr finns det socialdemokratiska företrädare som anser sig veta bättre än sina väljare och partiledning.
Inför valet 2010 kommer dessa frågor att visa väljarna vad Socialdemokraterna tycker är viktigast: en bra och högkvalitativ välfärd utifrån medborgarnas behov och önskemål eller otympliga system som drivs utifrån ideologiska dogmer.
 

 Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Västerbottens-kuriren

Likabehandlingsprincipen åsidosätts i Västra Götalands Regionen och vårdföretag riskerar därmed att lämna regionen.

Bakgrunden är att Västra Götalands Regionen vill att alla vårdcentraler ska dela på kostnader för recept som utfärdats av landstingets egna vårdcentraler, och beviljar samtidigt omställningsstöd till sina egna vårdcentraler om dessa inte klarar konkurrensen. Därmed bryter Västra Götland tydligt mot principen om "Lika villkor oavsett driftsform".

Vårdföretagare vill förstås ha konkurrens på lika villkor för att kunna erbjuda medborgarna konkurrenskraftig vård och det behövs dessutom förutsägbara långsiktiga och stabila villkor. Det är oacceptabelt som nu sker att förändra ersättningsmodellen endast en månad in i vårdval Västra Götaland.

Västra Götalands politiska allians har fram till nu med imponerande framsynthet och överraskande enighet genomfört valfrihetsreformen för primärvården. Den ambitiösa målbilden ser ut att vara på väg att förverkligas:

* stärka invånarnas ställning och ge patienter större inflytande i vården

* bredda vårdutbudet

* förbättra kvalitet och tillgänglighet

* ge vårdgivarna lika uppdrag och ersättning oavsett driftsform

* låta vårdgivarna konkurrera med kvalitet

* möta framtida utmaningar på ett offensivt sätt

Sveriges vårdföretagare har uppfattat Västra Götalands Regionens goda intentioner och därför har 64 nya vårdcentraler öppnat sedan starten för drygt en månad sedan. Totalt finns det därför idag 205 vårdcentraler att välja mellan. Västra Götaland har lanserat sig i vårdsverige som det bästa vårdvalet i landet. Många av delmålen med reformen är också på väg att uppfyllas: ökat utbud, förbättrad tillgänglighet och lika villkor för offentliga och privata vårdcentraler. 1,5 miljoner invånare får nu välja fritt vilken vårdcentral de vill tillhöra. Därmed har makten över den årliga primärvårdsbudgeten på ca 5 miljarder kronor förflyttats till medborgarna.

Därför är det extra olyckligt att Västra Götalands Regionen nu vill konfiskera en del av den vårdpeng som utlovades inför reformen. Vi vill tro att det finns en genuin politisk vilja att förverkliga valfrihetsreformens mål och skapa långsiktiga förutsättningar för en bred primärvård med god tillgänglighet och hög kvalitet. Ett sätt att visa just detta är att omedelbart stoppa den skadliga och orättvisa omfördelningen av vårdresurserna. Ge de nyöppnade vårdcentralerna en rimlig chans att etablera sig och möta framtidens utmaningar på lika villkor.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad på Newsmill.se och i Göteborgsposten

Men redan nu har detaljer läckt ut och branschorganistaionen Vårdföretagarna är inte nöjda. Bland annat vänder de sig mot skrivningen; "Landstinget förbehåller sig rätten att säga upp samtliga kontrakt om riksdagen ändrar de grundläggande förutsättningarna för valfrihetssystem".

- Landstinget är tydliga med att kunna riva upp avtalen om socialdemokraterna vinner valet, säger Hans Dahlgren, Vårdföretagarna.

Alla vårdcentralsnedläggningarna vi sett i Västernorrland är ett sätt för landstinget att förbereda sig inför det fria vårdvalet. Och nu väntar man på att de privata företagarna ska inta scenen.

- Vi har redan kontaktats av privata vårdgivare som undrar om de kan etablera sig i landstingets lokaler i Härnösand, det ger intressanta möjligheter till samverkan, säger Lennart Moberg, primärvårdschef.

Nyhetsinslaget publicerat i SVT Play den 4 november 2009 (Mittnytt, länk till inslaget)

Vårdvalen införs nu över hela landet och det är 21 väldigt olika vårdvalssystem som växer fram. En del barnsjukdomar uppstår förstås när såpass omfattande reformer sker av sjukvården och apoteken. Både sjukvård och apotek står inför likande utmaningar. Då är det särskilt viktigt att patienter inte kommer i kläm i övergången mellan system eller att ineffektiva sjukvårdslösningar gynnas.

Vi vårdföretagare ser nu hur hanteringen av recept riskerar att skapa merkostnader för samhället och patienter där avsikten var den direkt motsatta. Idag fungerar det så att en vårdgivare kan utfärda ett recept till en patient efter att denne hört av sig per telefon. Vanligtvis rör det sig om receptförnyelse, dvs. ett nytt recept för att fortsätta tidigare medicinförskrivning. En patient som är känd av läkaren behöver därmed inte söka upp läkaren för ett personligt besök. Läkaren utfärdar receptförnyelsen elektroniskt till apoteket, där patienten sedan kan hämta sin medicin. Denna tjänst är idag förenad med en patientavgift om 80 kronor.

 Inför förestående förändringar på apoteksmarknaden har Apoteket aviserat att man inte kommer att kunna upprätthålla denna tjänst. Hur de tillträdande aktörerna kan komma att göra vet vi inget om. Men Stockholms läns landsting har antytt en lösning där man tar bort patientavgiften för denna tjänst. Vårdaktörerna kompenseras direkt av landstinget med en höjd ersättning motsvarande det bortfall avgiften ger.

Landstinget i Stockholm har ett mycket klart incitament här, då det annars skulle kunna finnas en risk att vårdaktörerna väljer att låta patienten besöka sin läkare vid vårdcentralen för receptförnyelse. Om så sker så får patienten där betala för ett läkarbesök, 140 kronor, samt att landstinget får ersätta för ett läkarbesök som kostar landstinget 484 kronor. Total kostnad över 600 kronor istället för dagens 80 kronor, dvs. en ökning av kostnaden på över 600 %. Med Stockholms landstings lösning på receptförnyelse stannar kostnaden dock på 140 kronor.

Andra landsting, vilka har en betydligt lägre besöksersättning, eller ingen besöksersättning alls från landstinget kan de befaras ha begränsade motiv att hitta en för samhället kostnadseffektiv lösning. Här behövs därför samordnade aktioner från regeringen och Sveriges kommuner och landsting skyndsamt, då det annars kommer att skapa merkostnader för patienter, företag och samhället i stort. I exempelvis Gävleborgs vårdval riskerar hanteringen receptförnyelse att kosta samhället och därmed patienten 600 kronor istället för som idag 80 kronor. Risken är överhängande att kostnaden för receptförnyelse ökar dramatiskt i de flesta vårdvalen från årsskiftet om inget görs. Vi inom Vårdföretagare vill se en mer kostnadseffektiv hantering av receptförnyelse och vi accepterar inte att frågan faller i mellan stolarna på grund av barnsjukdomar i uppbyggnaden av de 21 olika vårdvalsmodellerna.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

 Artikeln tidigare publicerad på Newsmill.se (länk till artikeln)

Det är dock viktigt att konstatera att finansieringen av vården sker solidariskt via skatter och efter behov. Om detta finns det total politisk enighet. Västernorrlands patienter riskerar att inte få samma valfrihet som i södra Sverige om man utformar vårdvalet på fel sätt.

Nu införs vårdval inom sjukvården i hela landet och priserna bestäms politiskt och patienten ska inte betala mer än patientavgiften. Ersättningen till vårdgivarna beror på hur vårdvalet är utformat och konkurrensen skall ske med bästa kvalitet. Historien har lärt oss att genom att styra landsting och kommuner genom planekonomi så har inte kostnadskontrollen eller valfriheten ökat.

Jag menar vidare att en vårdvalsmodell i primärvården inte nödvändigtvis ökar landstingets kostnader för primärvården, men ökar valfriheten. Det resursutrymme som avsätts till primärvården är ett politiskt ställningstagande i varje enskilt landsting De finns de som menar att med etableringsfrihet och vårdval kan företagen välja patienter. Det är svårt att säga hur den myten har uppstått. Att neka patienter strider mot såväl läkaretiken som lagen.

Vi kan istället i egna undersökningar konstatera att om det finns politiska begränsningar för etableringen, så minskar patienternas valfrihet. Så riskerar det bli i Västernorrlands vårdval eftersom fri etablering inte blir möjlig.

Ett system som bygger på att vård ska begränsas och att patienterna inte ska få välja, kan inte vara rätt väg att gå. Vi tycker att det är rimligt att den som vill erbjuda vård ska få göra det. Den ekonomiska risken i detta behöver inte landstinget ta. Det finns ingen anledning att frukta överetablering. De vårdföretag som etablerar sig behöver få intäkter som täcker kostnaderna. Är det för många som konkurrerar inom samma område, så är det patienternas val som fäller avgörandet. Landstingets ekonomi påverkas inte av detta, såvida man inte håller verksamhet som inte väljs av patienter under armarna.

Det handlar som jag ser det att tänka nytt, eftersom gårdagens lösningar inte hjälper oss framåt. Nu handlar det om att våga ge vårdföretagen en möjlighet att möta patienters behov på riktigt. Inte låta oron som följer med en ny politikerroll ta över. Ge vårdvalet i Västernorrland tid att växa fram och att modifiera utformningen när verkligheten kräver det, inte som idag när oron får styra.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln publicerad i Sundsvalls tidning den 3 november 2009 (länk till artikeln)

Jag som arbetar med barn- och ungdomsvård välkomnar granskningen av vinsten för privata HVB-hem, som SVT:s Rapport gjorde nyligen. Jag hoppas på en bra uppföljande debatt, men också att på vinstdiskussionen inte kommer att ta allt utrymme.
Våra brukare är de mest utsatta i samhället och kommer inte själva att ställa krav på god vård. Det är och förblir politikens ansvar, ett ansvar som man inte tagit. I dag saknas en gemensam mätmetod för att kvalitetssäkra den vård vi tillhandahåller.

Det behövs mycket mer transparens inom ungdomsvården och en dialog mellan myndighet, brukare och utförare. Uppföljningen bör bygga på undersökningar som utgår ifrån både brukare och uppdragsgivare och innehålla nyckeltal som inkluderar även mjuka värden.

Vi som är seriösa vårdgivare i branschen har efterfrågat det länge. Flera har tagit fram egna kvalitetssäkringar och enkäter, men de är egentligen inte relevanta i annat sammanhang än internt utvecklingsarbete.

Det är ingen oberoende granskning och det är heller inte jämförbart material eftersom vi alla mäter olika saker. Men det finns ett intresse och en glöd hos oss som arbetar med att hjälpa barn som har det svårt och vi har väldigt mycket erfarenhet. Vi saknar dock någon som samlar ihop den.

Tydligare direktiv behövs också om vad vården ska innehålla. Det jag önskar därtill är att politiker från höger till vänster ska granska den bristande samverkan.

Jag har många gånger deltagit i möten inför omhändertaganden av svårt självskadande barn. Där har jag häpnat över diskussioner mellan socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin om ifall barnet skär sig av sociala eller av psykiatriska skäl - beroende på var betalningsansvaret ska ligga. Samtalet borde handla om hur vi tillsammans bäst hjälper dessa barn.

Politikerna behöver också se över kontakten mellan socialtjänsten och skolan. Barn som blir omhändertagna har ofta av olika skäl inte fungerat i skolan. De har inte fått de resurser som de behövt - och även har rätt till - för att klara en normal skolgång.

Den som under behandlingstiden fyller 16 år skrivs ut från grundskolan. Även om skolan inte har tagit sitt ansvar är det inte rektors ansvar längre. Att de mest behövande slås ut av våra system är naturligtvis fruktansvärt fel. Här handlar det inte om skolplikt utan ?skolrätt?.

Det finns en skollag som ska skydda de barn som bor på institution eller sjukhus. Jag vet att skolan många gånger underlåter att följa den av ekonomiska skäl.

En ordentlig översyn krävs av hur samhällets skydd ser ut för dessa våra mest behövande barn. Flytta fokus från vinst till dessa viktiga aspekter. Ställ i stället tuffa krav på oss i branschen vad gäller evidensbaserad vård och en fungerande kvalitetsuppföljning.

Monica Hedberg, vd, Tibble gård ungdomshem AB och styr led, Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i dagens samhälle 29 oktober 2009

LOV. Vårdföretagarna har under de nio månader som lagen om valfrihet (LOV) tillämpats identifierat ett antal barnsjukdomar och problem som försvårar för vårdföretagen att leverera en väl utförd tjänst:

De villkor som kommunerna ställer upp står inte i relation till den ersättning som ges. Många gånger får kommunens egen hemtjänst villkor som hämmar konkurrensneutralitet och en fungerande marknad. De som drabbas är i slutändan pensionärerna. Valfriheten minskar och kontinuiteten i hemtjänsten uteblir om man tvingas välja om.

Det är därför mycket glädjande att Stockholms stad nu inför villkor som syftar till att höja den reella kvaliteten och som främjar en sund konkurrens.

Uppföljning och tillsyn av utförarna brister ofta och därmed öppnas dörren för oseriösa företag. I Stockholm ska en noggrann kontroll genomföras för att godkända leverantörer verkligen betalar skatter, sociala avgifter etcetera. Det är mycket viktigt för att trygga säkerheten för pensionärerna, men också för att undvika en situation där seriösa och välskötta företag konkurreras ut av oseriösa.

Stockholm visar också upp ett föredömligt system vad gäller ersättning vid oplanerad frånvaro. I de fall den beställda tjänsten inte kan utföras - då pensionären är sjuk, bortrest eller på annat sätt inte har meddelat hemtjänstföretaget att det inte passar den överenskomna tiden - utges ersättning under en övergångsperiod. Iandra kommuner ersätts inte denna tid, trots att hemtjänstföretaget kanske har åkt miltals.

De pensionärer som inte aktivt väljer utförare hamnar inte per automatik i den kommunala hemtjänsten. En särskild upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) görs där kvalitet är avgörande faktor. Det är en viktig pusselbit för att etablera och säkerställa en konkurrensneutral marknad.
 

Sara Öberg. Näringspolitisk expert och branschansvarig, Äldreomsorgsföretagarna.

Artikeln publicerad i Dagens Samhälle den 29 oktober 2009.

SVT undersökning om vinsten är missvisande

SVT frågar idag svenska folket om ägare till friskolor och vårdbolag ska få ta ut vinster ur bolagen? På den frågan svarar varannan svensk att det borde förbjudas. Det visar en undersökning som Rapport låtit göra. Stödet för vinst är dock större i storstäderna.

Undersökning ställer endast frågor om vinst skall förbjudas, inte alls om effekterna av att förbjuda vinst. Det är för ensidigt. Andra mer seriösa undersökningar som försöker fånga hela bilden av förnyelsen av skolan och vården ger andra resultat.

Svenska Folket vill kunna välja mellan privat och offentligt utförd välfärd. Det visar en nyligen genomförd undersökning från United Minds. Tidigare undersökningar gjorda av svensk företagshälsovård visar att anställda inom privat utförd vård trivs bättre på jobbet, får mer betalt och anser sig ha bättre chefer än den offentligt utförda vården. Man vill förstås även kunna välja bland olika arbetsgivare.

Valfriheten är så viktig att 67 procent tycker att det är bra att det finns både friskolor och kommunala skolor. En kraftig majoritet anser att kvaliteten skulle försämras om valfriheten minskar, endast 14 procent svarar ”instämmer inte alls” i det påståendet. Det finns en stor förståelse för att företag som bidrar till valfrihet och kvalitet behöver kunna visa vinst. 40 procent instämmer i påståendet att ”Om det inte blir tillåtet att ta ut vinst kommer inga privata aktörer att vilja utföra välfärdstjänster och då kommer både kvaliteten och valfriheten att bli sämre”. Hela 58 procent anser att många vårdföretag kommer att försvinna om de förbjuds att gå med vinst.

Om valfriheten inom välfärden minskar, anser 46 procent av svenskarna att kvaliteten kommer att bli lidande. Det finns också en stark tro på att valfriheten i sig begränsar möjligheten att ta ut vinst, 60 procent menar att vårdtagarna söker sig bort om vårdföretagen skulle ta ut allt för höga vinster. Svaren visar dessutom att det finns ett starkt stöd för tanken att om företag som utför tjänster inom skola, vård och omsorg kan växa, så kan det leda till fler jobb och ökad tillväxt i Sverige, 53 procent instämmer helt eller delvis i det påståendet. Ändå pågår en debatt om det ska vara möjligt att göra vinst på att erbjuda medborgarna utbildning eller vård.

Svenska folkets uppfattning om vård och omsorg, är att det är bra med valfrihet, det vill säga en blandning av offentliga och privata utförare. En något större andel anser att kvaliteten och servicen är högre hos de privata utförarna, men det finns ingen vilja att ställa alternativen mot varandra. Den ideologiska debatt som förs inom politiska kretsar har inte mycket gemensamt med de flesta medborgares uppfattning av vad som är viktigt inom välfärden.

Den andra sidan av det myntet är att de företag som erbjuder tjänster som medborgarna vill ha, och dessutom har en bra service och hög tillgänglighet, kommer att kunna tjäna pengar på det. Det är själva poängen med att ha spelregler som är lika för alla. Om möjligheten att göra vinst ska begränsas, blir det också svårare för medborgarna att välja bort den välfärd som inte håller måttet.

Ett annat resonemang som många i undersökningen instämmer i, är att till exempel vårdföretag skulle försvinna om de inte får gå med vinst och att valfriheten därmed minskar. Minskad valfrihet innebär i sin tur att välfärden försämras, sett ur ett medborgarperspektiv. Konkurrens är nyckeln till all förbättring inom ekonomin. Varför skulle det vara annorlunda för välfärden?

En sådan inställning borde vara ganska självklar, men i en tillspetsad ideologisk debatt på riksplanet läggs det fram förslag som ska begränsa valfriheten inom skola, sjukvård och äldreomsorg. Tyvärr är det inte den verksamhet som drivs med underskott som kritiken riktar sig emot. Ändå är det tydligt att vinst är ett tecken på att verksamheten är välskött och kunderna nöjda, medan underskott visar att det finns ett glapp mellan resurser, förväntningar och förmåga. Det företag som visar vinst kan nog förbättra sig, men det som går med förlust måste förändras för att alls kunna finnas kvar.

Två förutsättningar måste därför gälla för att det ska bli överskott för privata välfärdsföretag som verkar inom system med valfrihet. Den första är att kvaliteten ska vara så hög att det finns någon som väljer just den vårdcentralen eller den skolan. Den andra förutsättningen är att resurserna används effektivt. Det är ingen enkel sak att uppnå detta, och just därför är det så viktigt att möjligheten att göra vinst inte begränsas eller helt avskaffas.

En välfärdsdebatt värd namnet måste fokusera på kvalitet och kundnöjdhet. Skattepengar, den gemensamma finansieringen, ska användas så att medborgarna får största möjliga välfärd. Med valfrihet går det inte att tjäna pengar och gå med vinst om man inte i gengäld erbjuder något som gör medborgarna nöjda.

Grundfrågan är inte om det skall finnas vinst eller ej som SVT undersökning pekar på utan: Är välfärden till för medborgarna eller är medborgarna till för den offentliga sektorn?
 

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

 

Nu i veckan samlas Socialdemokraterna till partikongress. En stor fråga handlar om välfärden, om företagandet i vården och i skolan. Riktlinjerna inför kongressen väcker både hopp och oro.

Partistyrelsen är tydlig om valfrihet och vinst: valfrihet och vinst i välfärden ska få finnas. Det är ett positivt och hoppfullt besked för landets duktiga vårdföretagare, ett perspektiv som skiljer sig tydligt från den märkliga S-debatten som bedrivits om vinst i Stockholm. Mona Sahlin har här visat på viktigt ledarskap. Frågan är hur detta ska accepteras av Vänsterpartiet. Vänsterpartiet definierar privata företag i välfärden som skadliga, vilket Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte riktigt tycks instämma i. Jag tycker dock man kan konstatera att om Miljöpartiet vill bli det nya företagarpartiet så förpliktigar det.

Socialdemokraternas förståelse för förutsättningen för valfrihet och mångfald, etableringsfrihet, brister på sina håll, vilket är problematiskt. I kongressmaterialet målas en gammal motsättning mellan välfärd och företagande upp och man skriver till exempel att regeringen är för valfrihet för företagen, medan S är för valfrihet för patienterna. Det är svårt att förstå vad som ligger bakom denna politiska retorik. En gissning är att socialdemokratin internt behöver distansera sig från regeringen och därför sätter företagen mot medborgarna.

I verkligheten finns ingen sådan motsättning mellan företagande och välfärd. Valfrihet för patienterna bygger på att företag kan etablera sig och konkurrera om patienternas förtroende. När vem som helst som uppfyller grundläggande kvalitetskrav och har tillräcklig kompetens, kan etablera sig och erbjuda vård, skapas en konkurrens och en utvecklingskraft i svensk vård. Patienterna får mer valfrihet och personalen får fler arbetsgivare. Flera undersökningar, däribland Jobbhälsobarometern och Svenskt Kvalitetsindex, visar att privat bedriven vård får bättre betyg av både anställda och patienter.

Jag vill bestämt hävda att valfrihet för patienterna inte kan bli verklighet utan etableringsfrihet. Om det finns politiska begränsningar för etableringen, så minskar patienternas valfrihet, vilket aldrig kan vara önskvärt. Tänk vad motsatsen till etableringsfrihet egentligen betyder: att hindra människor som vill bedriva vård att göra det som en följd av politiska hänsynstaganden. Vård ska inte begränsas och att hindra patienterna från att fritt välja vårdgivare, kan inte vara rätt väg att gå. Det är rimligt att den som vill erbjuda vård ska få göra det. Hur skall annars valfrihet inom vården på riktigt kunna utvecklas? Ställ istället högre och tuffare krav på såväl produktivitet och kvalitet vården. För såväl privata som offentliga utförare och låt vårdgivare etablera sig fritt och anta utmaningen.

Den ekonomiska risken i detta behöver inte landstinget ta, det är fullt möjligt att uppnå kostnadskontroll genom att exempelvis införa tak för kostnader per diagnos. De vårdföretag som etablerar sig behöver få intäkter som täcker kostnaderna. Är det för många som konkurrerar inom samma område, så är det patienternas val som fäller avgörandet. Landstingets ekonomi påverkas inte av detta, såvida man inte håller verksamhet som inte väljs av patienter under armarna. Vi ser detta ske i allt för många landsting dvs. egen verksamhet skyddas från konkurrens och tillåts gå med förlust år från år.

Den svenska vården har gått från att vara en intern angelägenhet för Sveriges kommuner och landsting till att få drag av en marknad där patienter kan välja. Det är dock viktigt att konstatera att finansieringen av vården sker solidariskt via skatter och skall ges efter behov. Om detta finns det total politisk enighet och vi inom vårdföretagarna har ingen annan uppfattning. Den politiska uppgiften är att bestämma generella spelregler, inte att detaljstyra. Systemet med stafettläkare visar att det inte är möjligt att politiskt planera tillgänglighet till sjukvården. För att undvika fler sådana misslyckanden behövs bättre drivkrafter i vården. Vårdföretagarna hoppas att Socialdemokratiska kongressen ser och ger partistyrelsen bakläxa om sin märkliga syn på etableringsfrihet. Vi kan i egna undersökningar konstatera att där det finns politiska begränsningar för etableringen, så minskar patienternas valfrihet. Vi ser bl.a detta i Gävle och i Norrbotten. Ett system som bygger på att vård ska begränsas och att patienterna inte ska få välja, kan inte vara rätt väg att gå.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln publicerad på politikerbloggen.se (länk till artikeln)