Vårdföretagarnas styrelse har idag beslutat att inleda en granskning av medlemsföretaget Carema Care med avsikten att utröna om företaget avvikit från föreningens Etiska riktlinjer. Styrelsen kommer att ha Vårdföretagarnas Etiska råd som stöd i granskningen.

Vårdföretagarna har också beslutat att förorda ett stärkt meddelarskydd för anställda i privata vård- och omsorgsföretag. Detta ska ske via lagstiftning, så att likställigheten mellan privat och kommunalt driven verksamhet ska bli så stor som möjligt, enligt Vårdföretagarna.

Utgångspunkterna för granskningen av Carema Care ska vara följande:

Föreningens styrelse kan inte och får inte gå in i enskilda omsorgsärenden. Sådan granskning sköts i första hand genom Socialstyrelsens tillsyn. Granskningen ska bidra till att upprätthålla förtroendet för vård- och omsorgsbranschen. En granskning av ett medlemsföretag måste baseras på fakta. Granskningen ska ske i nära dialog med det företag som ska granskas. En gransknings syfte är att, om avvikelser från de etiska riktlinjerna konstateras, bedöma medlemsföretagets vilja och förmåga att i fortsättningen följa riktlinjerna. Granskningen ska utgöra ett stöd för det enskilda företaget och bidra till utvecklingen av det etiska förhållningssättet i branschen.

För ytterligare information:

Håkan Tenelius
näringspolitisk chef
tel: +46 (0)8 762 69 24
mobil: +46 (0)72 742 69 24
Vårdföretagarbloggen

 

Vid Vårdföretagarnas styrelsemöte idag behandlas bland annat ärenden som rör den senaste tidens uppmärksamhet kring privat driven äldreomsorg. Med anledning av detta svarar Vårdföretagarnas styrelseordförande Göran Fredriksson och dess förbundsdirektör Inga-Kari Fryklund på mediernas frågor direkt efter styrelsemötet.

Tid: Fredagen den 18 november kl 15.00

Plats: Almega, Sturegatan 11, Stockholm

För att underlätta inpassering ber vi att journalister som vill komma anmäler sig via mejl till hakan.tenelius@almega.se

Välkomna!

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och branschorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Vårdföretagarna arbetar för ökad valfrihet och mångfald inom vård och omsorg och tydliggör den privat drivna vårdens betydelse för samhället. Föreningen har över 2000 medlemsföretag med c:a 70 000 årsanställda. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.

- Det handlar om hur myndigheten i behovsbedömningen tolkar vad som är grundläggande behov. Försäkringskassan har gjort en alltför vid tolkning av en regeringsrättsdom (RÅ 2009 ref. 57) som kommer att innebära att många assistansberättigade blir av med sin assistansersättning eller till och med förlorar sin rätt till personlig assistans. Dessutom innebär detta ökade kostnader för kommunerna eftersom assistansberättigade som har färre än tjugo timmar får sin assistans via dem, säger Fredric Käll, ordförande i BPA.

- Assistansreformen är alldeles för viktig för alldeles för många människor för att en myndighet ska kunna genomföra så stora och genomgripande förändringar utan en bred genomlysning av konsekvenserna. Vi menar nu att riksdagen måste ingripa och skapa klarhet kring den rättsosäkerhet som råder. Många människor riskerar att mista sin assistansersättning vilket självklart är förödande för dem och i förlängningen skadar regeringens trovärdighet i frågor som rör personer med funktionsnedsättningar, säger Fredric Käll.

Bakgrund

Tidigare har grundläggande behov, som att sköta sin hygien, äta och klä sig, ansetts vara integritetskänsliga och därmed varit förutsättningen för rätten till personlig assistans. Genom en intellektuell rockad har nu synsättet förändrats till att behoven ska berättiga till assistans om de är integritetskänsliga. Försäkringskassan har mot gällande lagstiftning skapat nya definitioner av integritetskänsliga situationer, t.ex. nödvändigheten av hudkontakt, för att berättiga sin nya tolkning. Följden blir att man inte längre får assistans på grund av grundläggande behov utan på grund av vad som bedöms vara integritetskänsliga behov. Enligt de undertecknande organisationerna är detta inte i enlighet med gällande lagstiftning utan går i motsatt riktning mot intentionerna i LSS-lagstiftningen.

Försäkringskassan har i ett svar på ett regeringsuppdrag trots upprepad kritik från undertecknande organisationer vidhållit sin tolkning av synen på grundläggande behov vilket föranlett denna skrivelse. Se Försäkringskassans svar i bifogat dokument.

Kontakt:
Katarina Storm Åsell, branschansvarig Personlig assistans inom Vårdföretagarna
Tel: 08-762 6946, katarina.storm.asell@almega.se

Bransch Personlig assistans ingår i Vårdföretagarna och företräder stora som små privata assistansföretags gemensamma intressen och arbetar aktivt för att skapa goda förutsättningar för privata assistansanordnare och på så sett värna om brukarens valfrihet.

 

Företag inom kommunernas valfrihetssystem, LOV, ska vara garanterade en ersättning som motsvarar kommunens kostnader. Eftersom ett antal kommuner uppenbarligen ger en betydligt lägre ersättning måste lagen ändras, anser Vårdföretagarna.

- Lagen om valfrihetssystem, LOV, är en fantastisk reform som måste vårdas. Den ger människor valfrihet, och innebär möjligheter för entreprenörer inom offentlig verksamhet att starta eget, inte minst kvinnor. Men om inte de nya företagen får långsiktiga villkor förfuskas reformen. Den riskerar att bli en kvinnofälla, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef i Vårdföretagarna.

Idag presenterar Vårdföretagarna ett förslag till lagändring som innebär att kommunerna ska utgå ifrån sina verkliga kostnader när de fast ställer ersättningen till privata utförare. Om inte kommunen uppfyller kravet ska berörda företag kunna överklaga och få rättelse. Kommunerna ska också tvingas att redovisa sina kostnader och hur man räknat fram ersättningen.

Vårdföretagarna presenterar samtidigt en rapport med både lyckade och misslyckade exempel på LOV i kommunerna.

- Vi vill inspirera kommunerna att göra rätt. De borde inse att dåliga villkor för företagen i slutänden slår mot både kommunen och medborgarna själva. Om ett LOV-företag går omkull mister kommunen en viktig leverantör, men framför allt mister ett antal pensionärer den service och omsorg som de själva valt, säger Håkan Tenelius.

För ytterligare information:

Håkan Tenelius
näringspolitisk chef
tel: +46 (0)8 762 69 24
mobil: +46 (0)72 742 69 24
 

 

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och branschorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Vårdföretagarna arbetar för ökad valfrihet och mångfald inom vård och omsorg och tydliggör den privat drivna vårdens betydelse för samhället. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.
 

 

- S-budgeten skapar oro i vård- och omsorgsbranschen. Partiet vill via en utredning begränsa vinstutdelning i välfärdsföretag. Ett sådant beslut – som strider mot partiets kongressbeslut från 2009 – skulle inte bara hindra utvecklingen av den svenska vård- och omsorgen. Det skulle slå direkt mot patienter, valfriheten och sysselsättningen. Det säger Vårdföretagarnas näringspolitiske chef Håkan Tenelius i en kommentar till den socialdemokratiska budgetmotionen.

- Företag inom vård och omsorg måste ha samma regler och möjligheter som alla andra företag. Det gäller också möjligheterna att locka investerare. Med den vinstbegränsning partiet vill ha försvinner det investeringsvilliga kapitalet från välfärdssektorn. Det är för mig obegripligt vad välfärden skulle vinna på det, säger Håkan Tenelius.

- Det är inte bara företagarna som oroas. Sedan 2002 har antalet jobb i välfärdssektorn ökat med nära 200 000. De privata företagen står för ungefär hälften av dem. De hotas om socialdemokraternas förslag skulle bli verklighet. Jag är osäker på om partiet verkligen tänker på den följden.

Vårdföretagarna har undersökt vilka följder vård- och omsorgsföretagen befarar om en vinstbegränsning eller ett vinststopp genomförs. Undersökningen från i juni som omfattar 450 företag svarade 50 procent att verksamheten måste krympa och 29 procent att företaget måste läggas ned.

- Det vore lättare att förstå socialdemokraternas kovändning om vi hade en situation där ägarna systematiskt plundrar vårdföretagen. Men vårdföretagare är seriösa, långsiktiga och drivs av viljan att ge bra vård. Det är ju det enda sättet att överleva och växa när patienternas val styr

- Min förhoppning är dock att socialdemokraterna trots allt inte river upp sitt kongressbeslut. Det är ett parti som vill höja kvaliteten i vård och omsorg, och dessutom månar om företag som kan utvecklas och skapa jobb. Vi ska anstränga oss ytterligare för att visa socialdemokraterna att vård- och omsorgsföretagen bidrar med just detta, säger Håkan Tenelius.

För ytterligare information:

Håkan Tenelius
näringspolitisk chef
tel: +46 (0)8 762 69 24
mobil: +46 (0)72 742 69 24
www.vardforetagarna.se
Vårdföretagarbloggen

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och branschorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Vårdföretagarna arbetar för ökad valfrihet och mångfald inom vård och omsorg och tydliggör den privat drivna vårdens betydelse för samhället. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.

 

I SNS antologi Konkurrensens konsekvenser som presenteras av Laura Hartman på DN debatt idag hävdas att det inte går att se några positiva effekter av konkurrens inom välfärdssektorn. Forskarna hittar inga belägg för vare sig ökad effektivitet, ökad kvalitet eller fler innovationer, enligt rapporten.

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, är kritisk till rapporten.

- Vårdvalet i primärvården är en framgång. 223 nya vårdcentraler har öppnat. Svensk kvalitetsindex årliga mätningar visar efter vårdvalets införande att vi svenskar tycker vården har förbättrats. Särskilt markant är förbättringen hos de offentliga vårdcentralerna efter att de konkurrensutsatts.

- Vi instämmer i att det behövs mer studier av kvaliteten i vård och omsorg. Men att som Laura Hartman dra slutsatsen att ”det inte räcker med ideologisk trosvisshet som beslutsunderlag” känns konstigt. Särskilt som den nationella patientenkäten som besvaras av 100.000 svenskar visar att av de 20 vårdcentraler som får högst sammanlagt betyg är 17 privat drivna. Den av landstingens vårdcentraler som placerar sig bäst är på sjunde plats. Om människors egen uppfattning av till exempel bemötande och väntetid har någon betydelse måste väl detta vara en indikation på att alternativen bidragit till höjd kvalitet?

- Är det något vi kan se hos de nya och växande vårdföretagen så är det innovationer. När vi frågade Vårdföretagarnas medlemmar om vilka innovationer de själva bidragit med i början av sommaren fick vi flera konkreta exempel. Många rörde insatser som ökar tillängligheten, säger Håkan Tenelius.

- Om forskarvärlden inte kan se innovationerna är företagen för dåliga på att lyfta fram dem. De flesta nya vård- och omsorgsföretag startar med en idé om hur verksamheten kan bedrivas bättre. De idéerna utvecklar välfärden och är den stora poängen med konkurrens i vård och omsorg, säger Håkan Tenelius.

- Rapporten har rätt i att vi måste hitta bättre sätt att mäta kvaliteten i vård och omsorg. För företagen är detta livsviktigt, eftersom de bara kan överleva om de levererar minst lika bra kvalitet som den offentliga driften. Men vi är inte heller rädda för en bättre kvalitetsgranskning. Till skillnad från SNS-forskarna är vi säkra på att konkurrensen driver fram kvalitet, säger Håkan Tenelius.
 

För ytterligare information:

Håkan Tenelius
näringspolitisk chef
tel: +46 (0)8 762 69 24
mobil: +46 (0)72 742 69 24
www.vardforetagarna.se

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Vårdföretagarna arbetar för ökad valfrihet och mångfald inom vård och omsorg och tydliggör den privat drivna vårdens betydelse för samhället. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.

 

77 procent av företagen anser att bristande konkurrensneutralitet hindrar företagets utveckling. Samtidigt anger 36 procent av företagen att konkurrensneutraliteten blivit bättre under de två senaste åren.

 Den offentliga sektorns dubbla roll som både beställare och utförare ses som ett av de stora konkurrensproblemen, liksom att brukare och patienter passivt listas hos kommunens eller landstingets utförare. Men det är inte den politiska ledningen som ses som den främsta orsaken till detta. 72 procent av företagen anger att misstänksamhet och ovilja hos förvaltning och tjänstemän är en viktig förklaring.

 - Politiska beslut om valfrihet för patienter och etableringsfrihet för företagen är ingen garanti för konkurrensneutralitet. Det krävs också att de som förvaltar systemen förstår hur valfriheten och mångfalden berikar vård och omsorg, och att olika anordnare därför måste få konkurrera på lika villkor, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef i Vårdföretagarna.

Läs Vårdföretagarpanelens enkät här.  

 

För mer information, kontakta:
Håkan Tenelius, näringspolitisk chef
+468-7626 924
hakan.tenelius@almega.se

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Drygt 2 000 företag med nästan 70 000 årsanställda är medlemmar. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.
 

I Vårdföretagarnas konjunkturbarometer för maj anger 35 procent av företagen att den politiska osäkerheten för branschen hindrar deras expansion.

Politiker i Sveriges kommuner och landsting bestämmer över villkoren för de privata vårdgivarna. Trots att valfriheten har ökat för patienter och trots att kommuner och landstings ekonomiska resurser används mer effektivt med privata vårdgivare strävar många politiker fortfarande efter att begränsa verksamheten för många privata vårdföretag.

- Diskussionen om vinstbegränsningar och ifrågasättandet av valfrihetssystemen oroar våra medlemmar, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna. Politiker av olika kulörer måste acceptera att människor själva ska få välja och att villkoren måste vara konkurrensneutrala mellan privata och offentliga vårdgivare.

Men trots den upplevda politiska osäkerheten går branschen bra.

Konjunkturläget har förstärkts något sedan förra sommaren och läget är nu bättre än normalt inom samtliga tre undersökta delbranscher, primärvård, äldreomsorg och personlig assistans. Den regionala konjunkturbilden är jämn mellan de fyra regionerna i Sverige. Företagen behöver nyrekrytera i stor skala i slutet av sommaren. Hela 43 procent planerar nyrekryteringar, men framför allt i primärvården har företagen svårt att få tag i rätt personal.

- Valfriheten börjar att slå igenom. Det är människors aktiva val som är grunden för expansionen i branschen, säger Håkan Tenelius. Vårdbehoven har kanske inte ökat men när många människor gör aktiva val väljer de gärna privata vårdaktörer.

Läs konjunkturbarometern här

För mer information, kontakta:
Håkan Tenelius, näringspolitisk chef
+468-7626 924
hakan.tenelius@almega.se

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Drygt 2000 företag med över 62 000 årsanställda är medlemmar. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.
 

Vårdföretagarna har valt Göran Fredriksson till ny ordförande. Göran Fredriksson är VD för Frösunda LSS AB. Vårdföretagarna är den privata vård- och omsorgsbranschens arbetsgivar- och intresseorganisation och företräder 2000 företag med 68000 anställda.

- Jag vill arbeta för att villkoren för privata vårdföretag ska bli konkurrensneutrala i förhållande till den offentligt drivna vården och omsorgen. Kvaliteten ska avgöra vem som får utföra tjänsten. Det är bra för vår bransch, men framför allt för patienter och brukare, säger Göran Fredriksson.

- Jag vill också fortsätta utveckla Vårdföretagarna som en attraktiv arbetsgivarorganisation för en starkt växande sektor, och arbeta för att attraktiviteten ökar ytterligare för företag inom vård och omsorg som arbetsgivare.

- Dessutom måste vi i debatten tydligare visa att privata vårdföretag genom att kombinera effektivitet med kvalitet kan bidra till att lösa frågan om välfärdens framtida finansiering, säger Göran Fredriksson.

Göran Fredriksson efterträder Anne-Sophie Sjöberg, som lett Vårdföretagarna i fyra år.
 

För ytterligare information:

Göran Fredriksson, styrelseordförande Vårdföretagarna
08-505 23 500
goran.fredriksson@frosunda.se

Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör Vårdföretagarna
08-762 69 00
inga-kari.fryklund@almega.se

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Drygt 2000 företag med över 62 000 årsanställda är medlemmar. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.

 

– Det är mycket positivt att vi även med SKTF kan fortsätta med den företagsnära lönebildningen som vi är övertygade om leder till både bättre verksamhet och nöjdare medarbetare, säger Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör på Vårdföretagarna.

Villkorsavtalet är identiskt med det som tidigare träffats med Vårdförbundet och LSR för samma branscher. Det medför höjd ob- och jourersättning, föräldra¬ledig¬hets¬tillägg i fem månader och mer flexibel arbetstidsförläggning. Dessutom tecknas ett avtal om kompetensutveckling.

Löneavtalet är också i grunden detsamma för alla tre parterna, men med SKTF har avtalet anpassats utifrån att SKTF ofta saknar lokal representation. Där betonas arbetsgivarens ansvar för att den lokala lönebildningsprocessen följs.

För mer information kontakta
Åsa Ramel, förhandlingschef,
asa.ramel@almega.se, 08-762 68 46
 

– Utöver partsgemensamma avtalskonferenser om löneavtalet så kommer parterna att göra en genomlysning av avtalsområdet, säger Hanna Lindell, förhandlare på Vårdföretagarna.

Sammanfattningsvis innebär de nya avtalen följande:

• Avtal om lokal lönebildning med en ny förstärkt löneprocess.
• Höjd ob- och jourersättning från 1 juli 2011.
• Föräldra­ledig­hets­tillägg i fem månader från 1 juli 2011.
• Ett avtal om kompetensutveckling.

Avtalet omfattar cirka 1 500 medarbetare på nästan 200 företag.

För mer information kontakta:
Hanna Lindell, förhandlare
hanna.lindell@almega.se, 08-762 68 66

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Drygt 2000 företag med över 62 000 årsanställda är medlemmar. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.

 

Utöver träffade avtal har parterna enats om att tillsätta en arbetsgrupp för arbetsmiljö, hälsa och säker vård. Fokus ska ligga på arbetstidsfrågor som jourtjänstgöring och dygnspass.

– Det känns oerhört bra att vi kan fortsätta med den företagsnära lönebildningen som vi är övertygade om leder till både bättre verksamhet och nöjdare medarbetare, säger Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör på Vårdföretagarna.

Sammanfattningsvis innebär de nya avtalen följande:

• Löneökning för perioden 1 juli 2010 – 31 augusti 2011 är 2 procent. Från 1 september 2011 gäller avtal om lokal lönebildning med en ny förstärkt löneprocess.
   
• Höjd ob-, beredskaps- och jourersättning från 1 juli 2011.
   
• Föräldra­ledig­hets­tillägg i fem månader och partsgemensam intention om pappadagarna.
   
• Mer flexibla viloregler i samband med friliggande 12-timmarspass.
   
• Ett avtal om kompetensutveckling.
   
• Arbetsgrupp för arbetsmiljö, hälsa och säker vård. Fokus ska ligga på arbetstidsfrågor som jourtjänstgöring och dygnspass.
   
• Avtalet omfattar cirka två tusen ambulanssjuksköterskor.

För mer information kontakta:

Maria Sundling Grundtman, förhandlare
maria.grundtman@almega.se, 08-762 69 04

Hanna Lindell, förhandlare
hanna.lindell@almega.se, 08-762 68 66

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Drygt 2000 företag med över 62 000 årsanställda är medlemmar. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.

 

– Vår uppfattning är att det avtal om lokal lönebildning som vi nu har träffat kan generera en bättre löne¬utveckling än avtal med centralt fastställda lönenivåer. Därför vill vi fortsätta med den här modellen, säger Kerstin Persson, chefsförhandlare på Vårdförbundet, som liksom LSR, med krav på en del förändringar, sade upp det gamla avtalet 2010.

Parterna har arbetat tillsammans för att utforma ett avtal med tydligare riktlinjer för den lokala löneprocessen och bättre stöd åt de lokala parterna.

– Det känns oerhört bra att vi kan fortsätta med den företagsnära lönebildningen som vi är övertygade om leder till både bättre verksamhet och nöjdare medarbetare, säger Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör på Vårdföretagarna.

– Nu gör vi en kraftsamling tillsammans för att förankra det nya avtalet. Vi kommer bland annat att bjuda in företagen och de fackliga företrädarna på gemensamma utbildningar under våren, säger Per Lowén, LSR.

Utöver lokal lönebildning har avtal tecknats om allmänna villkor som bl.a. innebär att föräldraledighetstillägg, OB- och jourersättningen höjs från 1 juli 2011. Avtalet möjliggör också en mer flexibel förläggning av arbetstiden.
 

För mer information kontakta:

Åsa Ramel, förhandlingschef Vårdföretagarna, tel. 070-345 68 46

Oskar Falk, förbundsombudsman Vårdförbundet, tel.076-133 08 88

Per Lowén, förhandlingschef, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund
tel 070-928 61 11
 

Riksdagen är på väg att fatta ett beslut om krav på bemanning som i längden riskerar att utarma kvaliteten i demensvården.

Det finns givetvis exempel på arbetsställen där bemanningen behöver höjas, men detta löser inte alla problem.

- Krav på bemanning kan innebära att resurser som bör läggas på andra områden omfördelas och istället går till att rekrytera personal, personal som i flera fall kan vara umbärlig, säger Kristina Bardh, ordförande för Äldreomsorgsföretagarna inom Vårdföretagarna.

Det är inte antalet anställd personal som genererar en god vård och skapar trygghet för de äldre, utan en effektiv organisation och kompetensen hos de anställda.

- Bemanningen inom demensvården bör ske utefter de äldres enskilda behov, inte nationella riktlinjer och reglering. Detta är något som bör avgöras lokalt, fortsätter Bardh.

Resurserna inom äldreomsorgen är idag hårt begränsade. För en ökad bemanning behövs mer resurser från kommunerna, både för privata och offentliga utförare. Gränsen för de möjliga besparingar som kommunerna kan göra inom äldreomsorgen är för länge sedan nådd och diskussionen bör nu snarare handla om vilken äldrevård vi vill ha i Sverige.

Vårdföretagarna instämmer med SKL:s tidigare uttalande och menar att ett riksdagsbeslut om hur mycket personal som bör finnas i olika verksamheter vore olyckligt.

Kontakt:
Kristina Bardh, styrelseordförande Äldreomsorgsföretagarna inom Vårdföretagarna
tel: 040-15 69 30
e-mail: kristina@kosmo.se

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Drygt 2000 företag med över 62 000 årsanställda är medlemmar. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.

 

40 procent av de anställda i privat driven vård och omsorg anser att ledningens förmåga att leda och utveckla verksamheten är god, jämfört med drygt 25 procent av de offentligt anställda. Det visar Jobbhälsobarometern som genomförs av Svensk Företagshälsovård och Svenskt Kvalitetsindex.

- Att just ledning och utveckling av verksamheten får ett bättre resultat är extra betydelsefullt eftersom det är så intimt förknippat med kvalitetsutveckling och ett kvitto på att ledningen i företagen lyckas få med sig sina medarbetare. Det kan även vara ett tecken på mindre stelbenta organisationer och kortare beslutsvägar, säger Katarina Storm Åsell, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

Kommunikationen är ett annat område där chefer inom privat vård och omsorg lyckas bättre. Inom landstingen och kommunerna anser endast var fjärde anställd att ledningen sköter detta på ett korrekt sätt, jämfört med 36 procent av de privat anställda.

Anställda i privat vård och omsorg uppfattar också i högre grad att deras åsikter respekteras och tas tillvara, och möjligheterna att påverka verksamheten är också högre än i det offentliga.

- Detta kan bland annat vara ett resultat av att flertalet privata verksamheter inom vård och omsorg är små och att det är närmare till ledningen och lättare att komma till tals, säger Katarina Storm Åsell.

Undersökningen visar vidare att privat anställda är mer nöjda med löneutvecklingen än offentligt anställda. Dock är privat anställda något mer oroade över sin anställningstrygghet.

- Här kan det faktum att många anställda i privat verksamhet har varit med om att verksamheten har gått över från offentlig till privat regi spela in. Upphandlingsprocesserna är många gånger långa och krångliga vilket drabbar anställda som blir oroliga och rubbas i sin trygghet, säger Katarina Storm Åsell.

Vad gäller arbetsmiljön i övrig så anser drygt hälften av de svarande, både bland privat och offentligt anställda, att kraven höjts på dem det senaste året jämfört med tidigare. Fler offentligt anställda tror dock att kraven kommer att öka de närmaste två åren jämfört med bland privat anställda.

- Detta kan bero på att vården och omsorgen blivit konkurrensutsatt vilket förändrar kraven på de anställda, säger Katarina Storm Åsell.

Fyra av tio anställda i offentligt driven verksamhet ser sin arbetsplats som ideal, jämfört med varannan i privat sektor. Det finns även en markant skillnad i de anställdas syn på sitt arbete i relation till deras förväntningar, sju av tio privat anställda anser att arbetsplatsen väger upp till deras förväntningar mot drygt hälften av de offentligt anställda. Generellt sett så känner dock anställda i vård och omsorg hög motivation i sitt arbete.

Läs Jobbhälsobarometern här

För frågor om undersökningen:
Lars Hjalmarsson, VD Svensk Företagshälsovård
lars.hjalmarsson@foretagshalsovard.se, tel. 0708-77 76 80

För frågor om Vårdföretagarna:
Katarina Storm Åsell, näringspolitisk expert Vårdföretagarna
katarina.storm.asell@almega.se, tel. 070 572 6946
 

Avtalet rör allmänna villkor och löner för branschen personlig assistans för perioden 1 januari 2011 till 29 februari 2012. Lönerna höjs under denna period med 490 kronor i genomsnitt, likvärdigt med övriga avtal Vårdföretagarna träffat under året. Avtalet omfattar nu förutom personliga assistenter även ledsagare och anhöriganställda som lever tillsammans med brukaren.

– Nytt för detta avtal är att vi får en särskild reglering av arbetstiden för anhöriganställda som lever i hushållsgemenskap med brukaren, vilket är av stor betydelse för vissa av våra företag, säger Maria Sundling Grundtman, förhandlare Almega.

Löneökningen på hela perioden om 14 månader är 490 kronor från 1 januari 2011 per heltidsanställd. Lägstlönerna höjs från samma datum från till 15 800 kronor, medan samtliga ersättningar för OB, jour och beredskap ligger kvar på 2010 års nivå.

Sammantaget bedöms avtalet vara likvärdigt med övriga avtal som träffats av Vårdföretagarna under 2010.

Avtalet, som slöts den 23 november, omfattar närmare 11 000 helårsanställda personliga assistenter, anhöriganställda och ledsagare på cirka 200 företag inom branschen personlig assistans.

För mer information kontakta

Maria Sundling Grundtman
Förhandlare Almega Vårdföretagarna
Tel. 070-522 69 04

Lars Nilsson
Förhandlare Vårdföretagarna
tel. 070-692 55 03

 

– Vi är nu klara med samtliga avtalsförhandlingar med Kommunal och ser positivt på det vi har åstadkommit, säger Hanna Lindell, förhandlare på Vårdföretagarna.

Sammanfattningsvis innebär de nya avtalen följande:

• Lönerna höjs med i genomsnitt 850 kronor på 25 månader.

• Höjningen av OB-ersättning fryses ett år, medan jourersättning och lägstalöner höjs från 1 juli 2010.

• En arbetsgrupp ska tillsättas för att arbeta med frågor om mångfald och ickediskriminering.

Det nya avtalet, som är i överensstämmelse med övriga avtal som träffats på arbetsmarknaden, gäller endast för Kommunals avtalsområde. Avtalet omfattar cirka 400 undersköterskor m fl.
Förhandlingarna med SKTF, Vårdförbundet och LSR om nytt avtal pågår fortfarande, och för dem gäller det gamla kollektivavtalet tillsvidare.

För mer information kontakta:
Hanna Lindell
förhandlare
tfn: 08-762 68 66
e-poost: hanna.lindell@almega.se

 - Från Vårdföretagarnas sida tycker vi givetvis det är oacceptabelt och sorgligt att det förekommer fusk som närmast kan liknas vid organiserad brottslighet i branschen, säger Göran Fredriksson, ordförande i Bransch personlig assistans, Vårdföretagarna, med anledning av dagens nyheter om fusk med assistansersättning i bland annat Halland.

- Detta påverkar förtroendet för hela assistansreformen och i slutändan alla de funktionshindrade som har behov av ett fungerande system för sin dagliga livssituation. Från branschens sida välkomnar vi att denna kriminalitet är under utredning, säger Fredriksson.

Det finns närmare 500 privata personlig assistansbolag i Sverige. Den stora majoriteten av dessa företag drivs av seriösa entreprenörer med ett stort engagemang i frågor som rör funktionshindrade. Att vissa av dessa företag systematisk fuskar drabbar en hel bransch som gör en betydelsefull insats för de funktionshindrade.

- Inom Vårdföretagarna pågår sedan en tid tillbaka ett internt arbete där vi ser över möjligheten att införa en form av auktorisationsförfarande för företag inom bland annat assistansbranschen. Vi har också haft dialog med Försäkringskassan och kontakter med Skatteverket där vi påtalat områden där det finns utrymme för oklarheter, säger Göran Fredriksson.

Vårdföretagarna har även under en längre tid efterfrågat att assistansverksamheter ska bli tillståndpliktiga och satta under tillsyn som annan liknande verksamhet. Detta kommer nu äntligen till stånd vid årsskiftet då assistansverksamheten blir tillståndpliktig med Socialstyrelsen som ansvarig myndighet.

- Det är viktigt att denna tillståndsplikt fungerar från starten, vilket vi har försökt påtala för Socialstyrelsen vid ett flertal tillfällen. Från branschens sida hyser vi dock en oro då informationen om hur tillståndsplikten ska gå till varit bristfällig och Socialstyrelsen är sena i planeringen, säger Göran Fredriksson.

- Det offentliga åtagandet att finansiera personlig assistans bygger på att medborgarna uppfattar verksamheten som seriös och långsiktigt hållbar. Företagen är måna om att betraktas som seriösa och vill gärna få kvitto på detta. Här kan tillsynen bidra. Händelserna i Halland och på flera andra håll i landet visar att det är hög tid för ansvariga myndigheter att agera. Vi har alla ett gemensamt ansvar för att de goda intentionerna med nuvarande rättighetslagstiftning för de funktionshindrade ska fungera i framtiden, säger Göran Fredriksson.
 

För ytterligare information:
Göran Fredriksson, styrelseordförande bransch Personlig assistans
Tel: 08- 505 23 500

Katarina Storm Åsell, branschansvarig Personlig assistans inom Vårdföretagarna
Tel: 08-762 6946, katarina.storm.asell@almega.se

Bransch Personlig assistans ingår i Vårdföretagarna och företräder stora som små privata assistansföretags gemensamma intressen och arbetar aktivt för att skapa goda förutsättningar för privata assistansanordnare och på så sett värna om brukarens valfrihet.

 

- Regeringen har under den gångna mandatperioden genomfört en rad lovvärda reformer som vårdval i primärvården och LOV (Lagen om valfrihet i vård och omsorg) som har förbättrat tillgänglighet och kvalitet. Men nu gäller det att fortsätta denna utveckling och där måste regeringen driva en mer offensiv politik, säger Inga-Kari Fryklund.

Vårdföretagarna anser att följande behöver utvecklas;

•Vårdvalet bör utökas till specialistvården. En utredning såg över detta under förra mandatperioden (LOVE) och regeringen bör nu presentera förslag på området.

•För att valfrihetssystemen ska fungera krävs vidare förbättrade möjligheter för patienter att öka sin kunskap om olika vårdgivare. Regeringen bör presentera ytterligare förslag för att förbättra patientinformation och intensifiera arbetet med oberoende utvärdering och granskning av all vård och omsorg.

•Regeringen bör också granska hur vårdvalen i primärvården genomförs i glesbygd. Detta för att öka möjligheten för nya aktörer att ta sig in så att ökad kvalitet och tillgänglighet genom valfrihet blir en realitet också här.

•Vidare bör Konkurrensverket ges i uppdrag att granska hur LOV genomförs i kommunerna, att förutsättningarna är konkurrensneutrala.

•Konkurrensverket bör också ges rättsliga möjligheter att tillämpa ett sanktionssystem gentemot de huvudmän som inte agerar konkurrensneutralt.

•Det är också viktigt att regeringen säkrar att medlen för omvårdnadslyftet till kommunerna också kommer medarbetare hos de privata utförarna av äldreomsorg till del så att de får samma möjligheter att utöka sin kompetens.

För ytterligare information, kontakta:

Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör, Vårdföretagarna
inga-kari.fryklund@almega.se,
tel. 08-762 6999
 

Utöver träffade avtal har parterna enats om att tillsätta arbetsgrupper i viktiga frågor som jämställdhet/mångfald och hälsa/arbetsmiljö.

– Det är positivt att parterna har kunnat träffa ett avtal som tar hänsyn till branschens förutsättningar, säger Maria Sundling Grundtman, förhandlare på Vårdföretagarna.

Sammanfattningsvis innebär de nya avtalen följande:

• Lönerna för ambulanssjukvårdare höjs med i genomsnitt 850 kronor på 25 månader

• Höjningen av OB-ersättning och beredskapsersättning fryses ett år, medan jourersättning och lägstalöner höjs från 1 juli 2010

• Ett avtal om kompetensutveckling har tecknats

• En arbetsgrupp tillsätts kring frågor om arbetsmiljö och hälsa, med fokus bl.a. på drogtester, hälsoundersökningar, arbetstider och jour

• En arbetsgrupp ska tillsättas för att arbeta med frågor om mångfald och ickediskriminering

Det nya avtalet, som är i överensstämmelse med övriga avtal som träffats på arbetsmarknaden, gäller endast för Kommunals avtalsområde. Avtalet omfattar cirka 700 ambulanssjukvårdare.

Förhandlingarna med Vårdförbundet om nya avtal för ambulans-sjuksköterskorna pågår fortfarande, och för dem gäller det gamla kollektivavtalet tillsvidare.

För mer information kontakta:
Maria Sundling Grundtman, förhandlare
maria.grundtman@almega.se, 08-762 69 04

Hanna Lindell, förhandlare
hanna.lindell@almega.se, 08-762 68 66
 

Undersökningen som ger en totalbild för hela Sverige har även brutits ned på fyra regioner: södra Sverige, västra Sverige, Mellansverige och norra Sverige. Svaren har samlats in under sommaren, från mitten av juni till slutet av augusti och avser utfall för första halvåret i år och en prognos för andra halvåret i år.

- Vårdsektorn har tidigare saknat en relevant beskrivning utifrån hur verksamheterna utvecklas. Vi är därför särskilt glada att kunna ge denna beskrivning tillsammans med SCB. Det borgar för hög kvalitet i analysen, säger Hans Dahlgren Näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Den privata vårdsektorn genomgår en stark utveckling
För den privata vårdsektorn upplevs konjunkturen som positiv. Företagens omdömen över situationen under sommaren präglas av hög efterfrågan på företagens tjänster, högt resursutnyttjande och en stor optimism inför det närmaste halvåret.

Den starka utvecklingen är relativt jämnt fördelad inom vårdsektorn, både mellan branscherna primärvård, äldreomsorg och personlig assistans samt mellan mindre och medelstora/större företag. Ökningstakten är dock något lägre för äldreomsorgen.

Det hinder för fortsatt positiv expansion som majoriteten, två av tre företag, anser finnas är en politisk osäkerhet. Vart tionde företag kan inte expandera främst därför att efterfrågan är för liten. Däremot uppger endast 3 procent av företagen att arbetskraft är det som främst hindrar dem från att utöka verksamheten.

Primärvården utvecklas som genomsnittet för vårdsektorn
För primärvården har verksamheten utvecklats som genomsnittet för vårdsektorn under det första halvåret i år.

Antalet patienter har ökat för sex av tio företag med fler än 50 anställda. Fyra av tio både mindre och medelstora/större företag har nu brist på branschkompetent personal inom primärvården.

- Lönsamheten är än så länge tillfredsställande, men om bristen på branschkompetent personal fortsätter kan detta medföra en försämrad lönsamhet på sikt, eftersom personalbrist motverkar tillväxten i branschen, säger Ulf Öfverberg, branschansvarig för Sjukvårdsföretagarna.

Företag inom primärvården upplever i större utsträckning än andra branscher olika typer av hinder för expansion. Endast 12 procent uppger att de kan utöka verksamheten utan några problem. Klart vanligaste hindren är politiska beslut samt brist på utrustning.

Sämre utveckling inom äldreomsorgen
Utvecklingen inom äldreomsorgen är inte lika positiv som för primärvården och personlig assistans. Dålig lönsamhet och att förutsättningarna för konkurrensen i branschen är snedvridna är de stora problemen som lyfts fram.

- Fyra av tio företag anser att konkurrensneutralitet inte råder mellan privata och offentliga utförare. Detta är en generell uppfattning över hela landet, men den är allra tydligast i södra Sverige, säger Sara Öberg, branschansvarig för Äldreomsorgsföretagarna.

Även i denna bransch uppger en stor del att politiska beslut/politisk osäkerhet är det största hindret för fortsatt expansion. Detta har hela 45 procent angett.

Stark expansion för Personlig assistans
Branschen personlig assistans upplever en stark expansion av verksamheten och är den bransch som har den klart bästa utvecklingen inom vården.

Under första halvåret i år har verksamheten utvecklats positivt för 57 procent av företagen mot endast 3 procent som haft en tillbakagång, jämfört med andra halvåret i fjol.

- Den positiva utvecklingen kan bero på att marknaden är mognare då valfrihet för funktionshindrade funnits sedan 1994, vilket lett till att andelen privata utförare idag är över 50 procent, säger Katarina Storm Åsell, branschansvarig för bransch Personlig assistans.

Norra Sverige sämst på konkurrensneutralitet
Desto högre upp i landet man kommer desto sämre upplever företagen att konkurrensneutraliteten är. I södra Sverige uppger 33 procent av företagen att konkurrensneutralitet rådet. Detta är högt, men i norra Sverige är andelen 54 procent. För Västsverige och Mellansverige upplever 44 respektive 49 procent att konkurrensneutralitet inte råder.
 

För ytterligare information, Vårdföretagarna:

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
tfn: 08-762 6869
mobil: 076-796 6869
hans.dahlgren@almega.se

Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert/ branschansvarig Sjukvårdsföretagarna
tfn: 08-762 6983
mobil: 070-550 6983
ulf.ofverberg@almega.se

Sara Öberg, näringspolitisk expert/ branschansvarig Äldreomsorgsföretagarna
tfn: 08-762 6884
mobil: 070-3 45 6884
sara.oberg@almega.se

Katarina Storm Åsell, näringspolitisk expert/ branschansvarig Personlig assistans
tfn: 08-762 6946
mobil: 070-572 6946
katarina.storm.asell@almega.se
 

För information om undersökningen:

Bo Sandén, SCB
bo.sanden@scb.se
 

– Inte mindre än 239 nya vårdcentraler har etablerats och drivs nu av privata entreprenörer i Sverige. Räknar vi även in de tidigare etablerade privata vårdcentralerna så har över en miljon patienter listat sig på privata vårdcentralerna. Det är med andra ord många som aktivt har utnyttjat möjligheten att välja sig en ny läkare eller sjuksköterska, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

– Bättre tillgänglighet är den tydligaste effekten av vårdvalet. Tillgänglighet handlar inte bara om väntetider, det handlar också om att det ska vara enkelt och möjligt för alla grupper i samhället att ta sig till en doktor. Då behövs det mer personligt anpassad vård, menar Hans Dahlgren.

Det finns fortfarande det mycket kvar att göra. Det tar tid innan effekterna av en stor valfrihetsreform får fullt genomslag. De första vårdvalsmodellerna följs nu av ytterligare variationer, alla med målsättningen att det ska bli bättre för patienten.

- För att reformen ska lyckas krävs att landstingen norr om dalälven ser över sina vårdval om de vill att privata vårdgivare ska kunna etablera sig. Annars blir det ingen valfrihet i hela landet, hävdar Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Nedan listas de landsting med flest nya vårdcentreler. I flera landsting går utvecklingen dock långsammare. Inga nya vårdcentraler har öppnats i Jämtland, Örebro eller i Kalmar län. Västerbotten har fått en ny inrättning och Västernorrland och Norrbotten har fått två nya vårdcentraler vardera.

Landsting      /      Nya vårdcentraler      /      Listade invånare
1. Stockholm                  66                                     138 095
2. Västra Götaland        47                                     150 360
3. Skåne                          42                                       86 597
4. Halland                       23                                     116 148
5. Jönköping                   16                                       43 456
6. Värmland                      8                                       39 215
7. Gävleborg                     7                                       10 335
8. Kronoberg                    6                                        21 740
9. Dalarna                         6                                       10 370
10. Södermanland          4                                       22 913

För ytterligare information:

Hans Dahlgren
näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
tfn: 08-762 6869
mobil: 076-796 6869
hans.dahlgren@almega.se

 

Det är en gedigen rapport som Socialdemokraterna presenterade i går med många bra förslag men det mest oroande är att de fortsätter med påståenden om etableringsfriheten och den privata vården inom Vårdvalen som helt enkelt inte är sanna. Så kan en valrörelse inte få bedrivas!

- Socialdemokraterna fortsätter att kräva att etableringsfriheten för privata vårdgivare rivs upp och att LOU ska avskaffas för sjukvården. Därefter är de helt tysta om hur de istället tänker främja fler vårdaktörer. De tar heller inte hänsyn till att det faktiskt inte har visat sig att de nya etableringarna har förstärkt skillnader mellan tätort och landsbygd eller har skett i redan starka socioekonomiska områden, säger Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

Som Vårdföretagarna har visat är detta helt enkelt inte sant. Tvärtom; etableringarna har bidragit till att medborgarna fått åtskilliga fler vårdcentraler att välja mellan och att patienternas möjlighet att snabbare komma till vården kraftigt har förbättrats. Etableringsfriheten har bidragit till en förbättrad tillgänglighet som förmodligen inte hade kunnat uppnås utan alla de nya etableringarna. Detta vill nu Socialdemokraterna och deras samarbetspartier riva upp – utan att ha något alternativ istället.

Att påstå, som det görs i rapporten, att vårdföretag kan välja bort patienter för att dessa inte ökar företagens vinst är helt enkelt inte sant och visar på en oroväckande syn på de privata vårdgivarna.

Låt oss vara fullständig tydliga; fusk och missförhållandena förekommer inom vården i dag – både den offentliga och den privata inom ramen för Vårdvalsmodellerna. Det är inget som varken ska eller kan accepteras. Socialdemokraternas egna förslag kan bland andra förslag säkert bidra till att dessa missförhållanden skulle kunna rättas till. Någon form av kvalitetscertifieringssystem är ett alldeles utmärkt förslag. Men det är helt enkelt inte sant att patienter kan väljas bort. Exempelvis har bland annat utvärderingen från Karolinska Institutets folkhälsoakademi visat att så ej är fallet.

Det är minst sagt tråkigt att Socialdemokraterna fortsätter att bedriva en politik som inte baseras på vad vi faktiskt, så här långt, vet om etableringarna och om Vårdvalsysystemen – utan på rena skräckfantasier, avslutar Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

För kommentar:

Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert Vårdföretagarna
ulf.ofverberg@almega.se , 08-762 69 83
 

Lönerna höjs med 490 kronor den 1 juli 2010 och med 480 kronor den 1 augusti 2011. OB-tilläggen höjs först 1 juli 2011, medan jourersättningen höjs med 8,1 procent redan från den 1 juli 2010.

I det nya villkorsavtalet har begränsningsperioden för vecko¬arbets¬tids-beräkning¬ förlängts från 4 till 16 veckor, vilket gör det lättare för företagen att anpassa den ordinarie arbetstiden till verksamhetens behov. Fortfarande kan avtal om längre begränsningsperioder träffas lokalt.

- Tack vare den längre avtalsperioden på 26 månader och den flexiblare regleringen av arbetstid kunde vi enas om ett avtal på denna nivå, säger Åsa Ramel, förhandlingschef för Vårdföretagarna.

Avtalet omfattar cirka 20 000 helårsanställda på 800 företag inom branscherna vård- och behandlingsverksamhet samt omsorgsverksamhet och äldreomsorg. Det nya avtalet gäller endast för Kommunals medlemmar. För Vårdförbundet, SKFT och LSR del gäller det gamla avtalet till 31 december 2010.

För mer information kontakta:

Åsa Ramel, förhandlingsschef
08-762 68 46
asa.ramel@almega.se

Även om vi kan diskutera enskilda detaljer i flera avseenden finns det dock bra förslag i uppgörelsen. Dit hör de höjda ambitionerna för psykiatrin, IT-stategin, omsorgen om de äldre och förslagen för bättre patientsäkerhet, kvalitet och jämförelser i vården.

Men i övrigt är det oroväckande att det ena regeringsalternativet fortsätter att sprida myter kring vården; myter som helt enkelt inte stämmer.

De rödgröna fortsätter att kräva att etableringsfriheten för privata vårdgivare rivs upp och att LOU ska avskaffas för sjukvården. Därefter är de helt tysta om hur de istället tänker främja fler vårdaktörer. De tar heller inte hänsyn till att det faktiskt inte har visat sig att de nya etableringarna har förstärkt skillnader mellan tätort och landsbygd eller har skett i redan starka socioekonomiska områden.

Som Vårdföretagarna har visat, är detta helt enkelt inte sant. Tvärtom; etableringarna har bidragit till att medborgarna fått åtskilliga fler vårdcentraler att välja mellan och att patienternas möjlighet att snabbare komma till vården kraftigt har förbättrats. Etableringsfriheten har bidragit till en förbättrad tillgänglighet som förmodligen inte hade kunnat uppnås utan alla de nya etableringarna. Detta vill nu de rödgröna riva upp – utan att ha något alternativ istället.

- De nya etableringarna inom vården har också lett till att det knappt finns några ”vita fläckar” kvar inom många landsting och regioner. De nya vårdföretagen har etablerat sig där patienterna finns – överhuvudtaget inte efter socioekonomiska faktorer. Det är tråkigt att de rödgröna fortsätter att bedriva en politik som inte baseras på vad vi faktiskt, så här långt, vet om etableringarna – utan på rena skräckfantasier. De rödgrönas förslag är mer baserat på en tid då producentperspektivet ovanifrån var det dominerande snarare än patientperspektivet underifrån som bör dominera i dag, avslutar Ulf Öfverberg.

För ytterligare information, kontakta:
Ulf Öfverberg, näringspolitisk chef/branschansvarig Sjukvårdsföretagarna
ulf.ofverberg@almega.se , 08-762 69 83
 

Vårdvalet har fört vården närmare patienterna, oavsett socioekonomisk stauts. En ny rapport som Vårdföretagarna har tagit fram visar att det finns en tydlig trend bland de nya etableringarna som visar att det är utbud och efterfrågan som styr.

- Från att ha haft en ett vårdutbud som varit helt dominerat av landstingen, har Vårdvalet medfört att en dynamisk marknad har vuxit fram där patientens hälsa är i centrum, säger Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

Sedan vårdvalet infördes i de olika landstingen och regionerna har 244 nya aktörer etablerat sig runt om i Sverige. Den starkaste trenden gällande nya etableringar är att aktörerna söker sig till ställen där människor är – inte till en viss socioekonomiskt grupp.

Av de 111 etableringar som skett i storstäder eller större städer, är 56 i centrum. Enskede/Årsta/Vantör har 89 000 invånare och bara en nyetablering, men den ligger i den logistiska knutpunkt som alla invånare passerar när de åker in till centrala Stockholm och ahr på så sätt bidragit till att öka tillgängligheten.

Vårdföretagarnas undersökning bygger på intervjuer och information från alla Sveriges landsting och regioner.

- Etableringsfriheten har bidragit till att fler vårdgivare har startat upp verksamhet vilket kraftigt bidrar till att patienterna får bättre tillgänglighet genom fler vårdgivare. Det är också ett steg närmare en mer jämlik vård, säger Ulf Öfverberg.

I Västra Götaland har det tillkommit nya vårdenheter inte endast i innerstaden utan även i de socioekonomiskt mer belastade områden som i nordöstra Göteborg. Områden dit det tidigare har varit svårt att rekrytera läkare. Nu finns knappt det problemet mer.

I Kronoberg har en del av de nya enheterna etablerat sig på orter där det tidigare saknades vårdgivare. I Skåne finns det i stort sett inga vita fläckar kvar efter vårdvalsreformen. I Stockholm har sju nya enheter öppnat på Järvafältet.

”Vårdvalsreformen med etableringsfriheten har i verkligheten lett till att det tillkommit nya etableringar där de tidigare saknades vårdutbud. Tillgängligheten för patienterna har därmed blivit bättre. Därför är det viktigt att behålla etableringsfriheten; för att den är bra för patienterna”, avslutar Ulf Öfverberg.

Läs rapporten här
 

För ytterligare information, kontakta:

Ulf Öfverberg, näringspolitisk chef/branschansvarig Sjukvårdsföretagarna
ulf.ofverberg@almega.se , 08-762 69 83
 

- Schablonbeloppet för 2010 innebar den lägsta uppräkningen på 12 år, två procent. Att återigen höja beloppet med så lite kommer att drabba utförarna av personlig assistans och i slutändan brukarna. Förutom löneökningar ska beloppet dessutom täcka övriga kostnader för verksamheten, säger Katarina Storm Åsell, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna och branschansvarig för Personlig assistans.

- I kombination med den stegvis försämrade ersättningen stramar berörda myndigheter på olika sätt till utförarnas förutsättningar. Bland annat ersätter Försäkringskassan inte längre uppsägningslön enligt kollektivavtal när den assistansberättigade tas in på sjukhus eller avlider. Ett annat problem är att assistansanordnarna inte alltid längre får ersättning som täcker assistenternas löner under brukarens sjukhusvistelse. För de mindre entreprenörerna kan det få förödande konsekvenser.

Många assistansanordnare vågar inte på grund av detta ta emot brukare med svårare sjukdomstillstånd som kan accelerera vilket minskar deras valfrihet. Vidare har Arbetsmiljöverket planer på att skärpa sina regler gällande arbete i brukarens hem. Införande av tillståndsplikt som införs från nästa årsskifte och som i sak är positivt för branschen, kommer också att innebära nya kostnader för assistansanordnarna.

- Samtidigt som regeringen skapar möjligheter att öka kvaliteten inom vård och omsorg genom införandet av Lagen om valfrihet (LOV) och det nationella vårdvalet i primärvården hotas nu alltså mångfalden av utförare inom den personliga assistansen, säger Katarina Storm Åsell.

Lagen om personlig assistans har funnits sedan 1994 och ger brukaren rätt till insatsen personlig assistans och dessutom full frihet att välja utförare. Personlig assistans utförs idag till drygt 50 procent av privata drivna omsorgsgivare. Det finns inget annat välfärdsområde där valfriheten är så stor, där brukare eller patienter har samma möjligheter att välja och påverka sin egen omsorg eller vård. 290 kommuner står tillsammans med ca 500 privata utförare för den mångfalden.

Bransch Personlig assistans ingår i Vårdföretagarna och företräder stora som små privata assistansföretags gemensamma intressen och arbetar aktivt för att skapa goda förutsättningar för privata assistansanordnare och på så sett värna om brukarens valfrihet.

För mer information, kontakta:
Katarina Storm Åsell, näringspolitisk expert/branschansvarig Personlig assistans
katarina.storm.asell@almega.se, 08-762 69 46 

Den slutliga hemställan som medlarna lade fram innehöll kostnadsminskningar som innebar att avtalet i sin helhet värderades till 3,85 procent under tvåårsperioden. Det motsvarar värdet på övriga kollektivavtal som träffats under årets avtalsrörelse på branscher med likvärdig lönenivå.

Avtalet omfattar cirka 20 000 helårsanställda på 800 företag inom branscherna vård- och behandlingsverksamhet samt omsorgsverksamhet och äldreomsorg. Avtalet löper nu vidare med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.

För mer information kontakta:

Åsa Ramel, förhandlingschef Vårdföretagarna, 070-345 68 46

 

En jämlik vård innebär att patienter ska få samma vård efter behov oavsett varifrån de kommer, var de bor eller vilket kön de har. En av de viktigare ingredienserna i en jämlik vård är en förbättrad tillgänglighet, säger Hans Dahlgren näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Vårdvalsreformen har inneburit ett stort steg framåt mot en ökad tillgänglighet. Men vi vet att en del landsting har infört vårdvalet motvilligt. Därför är förslaget om eventuella åtgärder mot bl.a. landsting norr om dalälven som försvårar vårdvalet välkommet; valfriheten ska omfatta alla och inte hindras av politiker som bryr sig mer om produktionsformerna än patienternas tillgänglighet, anser Hans Dahlgren näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Förstärkt vårdgaranti, stärkt patienträttighetslagstiftning, sanktionsmöjligheter mot landsting som förhindrar valfriheten och öppna jämförelser i vården kommer om de införs att innebära en förbättrad vård. Vi saknar dock tydligare skrivningar om oberoende patientinformation till patienter och skarpare förslag mot fusk inom vården i dagens utspel. Vi behöver en stark nationell granskning med tydliga sanktionsmöjligheter av såväl privata som offentliga vårdgivare och en mycket bättre information till patienter som vill kunna välja rätt vårdgivare.

Vårdföretagarna har alltid understrukit att valfrihet bidrar till jämlik vård. Det är bra att regeringen instämmer, avslutar Hans Dahlgren näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

För ytterligare information:
Hans Dahlgren, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
076-796 69 48, hans.dahlgren@almega.se

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Över 1900 företag med drygt 55 000 årsanställda är medlemmar. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.
 

– Vi har lyckats genomföra en nödvändig anpassning av löneavtalet till den historiskt låga uppräkningen av assistans­ersättningen, säger Göran Fredriksson, ordförande för bransch Personlig assistans inom Vårdföretagarna.

Det nya löneavtalet träffades med hjälp av frivillig medling efter sju månaders förhandling, sedan Vårdföretagarna sagt upp det gamla löneavtalet som tecknades 2008. Orsaken till uppsägningen var att assistans­ersättningen för 2010 oväntat höjdes med endast två procent, medan det gamla löneavtalet innebar kostnadsökningar på över fyra procent.

 

För mer information:

Maria Sundling Grundtman
Förhandlare Vårdföretagarna
tel: 070-522 69 04

Lars Nilsson
Förhandlare Vårdföretagarna
tel: 070-692 55 03
 

- Vi kan inte acceptera kostnadsökningar som överstiger alla andra avtal som har träffats i årets avtalsrörelse, säger Åsa Ramel, förhandlingschef på Vårdföretagarna.

- Kommunal står fast vid sitt krav på löneökningar motsvarande 970 kr på 24 månader, vilket på vårt område skulle motsvara drygt 4,6%. Vi har däremot varit beredda att diskutera kostnadsökningar i nivå med vad motsvarande grupper har fått på andra områden.

Förhandlingarna berör Kommunals medlemmar som arbetar som skötare, undersköterskor, vårdbiträden m.fl. yrkesgrupper på cirka 800 företag inom branschområdena vård- och behandlingsverksamhet samt äldreomsorg. Bland företagen finns bland annat vårdcentraler, sjukhus och sjukhem samt företag som arbetar med behandling av missbrukare eller omsorg om funktionshindrade.

Avtalet löper ut den 30 juni 2010.

För mer information:

Åsa Ramel
Förhandlingschef
Vårdföretagarna
Tel. 070-345 68 46
 

Idag på SVD brännpunkt skriver de rödgröna om vårdens långsiktiga finansiering.

De rödgröna blundar och vill inte se det som SKL och långtidsutredningen har sett sedan länge, dvs. minskade skatteintäkter och en åldrande befolkning, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Dessutom påstår de rödgröna att vårdföretagen kan etablera sig där det är mest lönsamt, inte där behoven finns och att företagen kan välja de mest lönsamma och friska patienterna. Detta är helt fel och vilseledande för den intresserade medborgaren, säger Hans Dahlgren.

Fakta är att i och med införandet av vårdvalet så kan numera ingen vårdgivare neka patienter. Att på detta sätt medvetet vilseleda med felaktiga påståenden minskar förstås de rödgrönas trovärdighet i den viktiga politiska debatten om vårdens framtida finansiering, menar Hans Dahlgren.

Finansieringen av hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar framöver. Orsakerna är flera men den demografiska utvecklingen är särskilt betydelsefull. Befolkningsutvecklingen är central för alla sorters välfärdstjänster och påverkar i hög grad såväl behovet som de faktiska kostnaderna.

För att trygga dessa värden bör en parlamentarisk utredning tillsättas för att i likhet med pensionsreformen finna en blocköverskridande lösning som tryggar vårdens framtida finansiering, menar Hans Dahlgren. Partierna har hittills inte orkat ta i frågan. Kunskap finns så det räcker och blir över hos berörda myndigheter och regeringskansli.

Nu behövs politiskt ledarskap och handlingskraft motsvarande de initiativ som togs inför pensionsreformen avslutar Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna. Då som nu så sågs en ekvation som inte gick ihop. Sverige som land visade ett ledarskap och ansvar som andra kom att ta efter.

För kommentar

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna

tel. 076-796 68 69, e-post. hans.dahlgren@almega.se
 

Det visar en undersökning om attityder till valfrihet och vinst inom vård och omsorg som Novus Opinion gjort på uppdrag av Vårdföretagarna.

Undersökningen visar bland annat att äldre är mer positiva både till privata utförare och till vinst än vad andra åldersgrupper är. För äldre är valfrihet viktigt.

- Förklaringen tror jag ligger i att erfarenhet av såväl privata som offentliga utförare är mer spridd i den äldre befolkningen. Frågan saknar hos äldre därför den dramatik som ofta finns i den politiska debatten, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef för Vårdföretagarna.

En majoritet anser att kvaliteten i vården kommer att försämras om inte privata vårdföretag får gå med vinst. Särskilt viktigt är detta för väljare i storstäder. Även var fjärde S-väljare säger ja till vinst.

- Det visar att frågan är öppen även bland Socialdemokraternas väljare. Det borde det rödgröna laget se. I Stockholm är det avgörande om man vill vinna majoritet, säger Hans Dahlgren.

- Folk är klokare än vad de flesta politiker tror. Patienter ser ett tydligt samband mellan kvalitet i verksamheten och frågan om vinst.

Undersökningen visar också att om företag som utför tjänster inom skola, vård och omsorg får växa kan det leda till fler jobb och ökad tillväxt i Sverige.

- Det är något att ta fasta på för alla partier i en valrörelse där den viktigaste frågan är hur vi får fler jobb, avslutar Hans Dahlgren.

 

Intervjuerna har genomförts inom ramen för Novus Opinion allmänhetspanel 18 - 20 maj 2010.

• Målgrupp för undersökningen är allmänheten, 18 år och äldre
• Totalt omfattar undersökningen 1000 intervjuer
• David Ahlin, opinionsanalytiker på Novus, har ansvarat för undersökningen
• Metodkommentar: se sista sidan i rapporten

För kommentar:

Hans Dahlgren
näringspolitisk chef Vårdföretagarna
076-796 68 69
 

Om undersökningen:

David Ahlin, Novus Opinion
073-940 39 14

Vårdvalsreformen börjar bli en succé. Det är en av slutsatserna av Konkurrensverkets delrapport om vårdvalet i primärvården, ”Uppföljning av vårdval i primärvården”, som nyligen presenterats.

Konkurrensverket konstaterar att tillgängligheten har ökat, bemötandet av patienterna blivit bättre och att patienternas valfrihet har stärkts. Det är ett gott betyg åt en reform som verkat i knappt fem månader.

Inte mindre än 181 nya vårdenheter har tillkommit eller godkänts för etablering sedan vårdvalssystem infördes i landstingen. Det är en ökning med 19 procent. Dessutom erbjuder många vårdenheter utökade öppettider. Patienten står i centrum och kundservice har fått större uppmärksamhet.

Allt detta är bra. Även i fråga om uppdragens bredd gör Konkurrensverket enligt vår mening en delvis korrekt analys. Precis som vi ofta påpekar finns det omfattande problem och reella hinder när landstingen lägger alldeles för breda uppdrag på de privata vårdgivarna. Det är uppenbart att det missgynnar små vårdgivare, som inte har möjligheten, resurserna eller kapitalet att initialt fylla ut ett sådant brett uppdrag, säger Hans Dahlgren Näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Detta blir ett stort problem i glesbygd/landsbygd och blir än värre mede den passiva listningen. Precis som Konkurrensverket visar är en passiv listning ett problem för nya vårdgivare som etablerar sig eftersom ersättningen ofta grundar sig på antalet listade patienter.

För de nya små vårdgivarna som etablerar sig finns det ett stort hinder i det breda uppdraget och den passiva listningen; hinder som många gånger omöjliggör etablering för flera vårdgivare menar Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna. Konkurrensverket borde även gett en rekommendation om smalare uppdrag för att underlätta etableringar i glesbygd anser Hans Dahlgren Näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Nu är det upp till regering och opposition att ta Konkurrensverkets rapport till sig; vårdvalet har lett till stora framsteg mot mer valfrihet, bättre tillgänglighet och bemötande; allt är viktiga komponenter i målsättningen om en jämlik vård hävdar Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Men vi kan gå vidare. Konkurrensneutraliteten måste förbättras, mångfalden av flera olika vårdvalsmodeller i fråga om uppdragens bredd, samverkansmöjligheter för mindre vårdföretag med mera finns fortfarande kvar som utmaningar. Vårdvalen har kommit för att stanna och är ett effektivt instrument för en bättre vård på alla sätt. Men de kan bli ännu bättre.

- Listningen måste göras om så att även nya etableringar kan ta del av dem som inte gjort ett aktivt val.

- Ett snävare uppdrag krävs i glesbygd. Detta skulle inte bara spara pengar för landstinget utan även skapa drivkrafter för små lokala vårdföretag.

- Patientinformationen måste förbättras, en oberoende myndighet måste ge medborgare tydlig och korrekt information.

- Informationen om valet av vårdgivare måste förbättras. Idag är en majoritet av invånarna i Västerbotten missnöjda med den information de fått. Endast 19 % anser att de fått tillräcklig information om vilka primärvårdgivare de kan välja mellan och hur valet går till.

- Konkurrensneutralitet mellan vårdgivare måste finnas fullt ut. Sanktionssystem bör införas då konkurrensneutraliteten mellan vårdgivare bryts avslutar Hans Dahlgren Näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

 

 

Studenterna som läser till yrken som läkare och sjuksköterska menar att kvaliteten på vården blir högre om det finns en blandning av offentlig och privat vård. De studerande tycker också att privata vårdföretag ska få gå med vinst. Det är till och med så att det finns ett starkare stöd för vinstdrivande vårdföretag bland studenterna än bland allmänheten i stort.

Vårdföretagarna har ställt frågor till 1 102 studenter inom vård och omsorg om hur de ser på privata arbetsgivare inom vården. Undersökningen har gjorts eftersom denna grupp kommer att ha stort inflytande på utvecklingen och är de som faktisk kommer att jobba i vården.

- Studenterna uppfattar en blandning av privata och offentliga arbetsgivare som något positivt och som kan förbättra deras möjligheter på arbetsmarknaden efter examen, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Tidigare har undersökningar genomförts bland personal och patienter, men det är första gången som en omfattande undersökning görs av studenternas attityder till framtiden för vården.

Hela 62 procent av studenterna tror att en större blandning av privata och offentliga arbetsgivare är positivt för deras möjligheter på arbetsmarknaden. Samtidigt anser en majoritet av de tillfrågade studenterna att privata vårdföretag som håller en hög kvalitet på vården och uppfyller sina uppdrag ska tillåtas gå med vinst. Hela 57 procent av läkarstudenterna instämmer i detta, bland sjuksköterskestudenterna håller 52 procent med.

- De tillfrågade har högre förväntningar på privata arbetsgivare än offentliga. Det blir en utmaning för alla privata vårdföretag att leva upp till detta för att vi ska vara attraktiva som arbetsgivare för studenterna, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

 

Kvinnliga vård- och omsorgsstudenter väljer privata arbetsgivare

Det finns tydliga skillnader i förväntningarna på framtida arbetsgivare mellan kvinnor och män som studerar på vårdutbildningar. Vårdföretagarna har gjort en omfattande undersökning bland kvinnor och män som läser till yrken inom vård och omsorg. Den visar att kvinnliga studenter ser privata vårdföretag som viktiga både för kvaliteten i vården, men också för den egna karriären.

Undersökningen pekar på ett starkt stöd för privata vårdföretag och för att dessa ska tillåtas att gå med vinst om de håller en hög kvalitet. En majoritet av studenterna tycker även att blandningen av offentliga och privata arbetsgivare förbättrar deras chanser att få ett jobb efter avslutad utbildning.

Överlag är de manliga studenterna mer positiva till privat vård. Men en tydlig skillnad i undersökningen är att kvinnor, i högre utsträckning än män, tror att deras karriärmöjligheter är bättre hos en privat arbetsgivare. 68 procent av kvinnorna tror det och 58 av männen.

- Det är ett bra betyg för oss och det ger oss en fördel gentemot de offentliga arbetsgivarna i konkurrensen om framtida medarbetare. Samtidigt är det en utmaning för våra medlemsföretag att kunna svara upp mot de högt ställda förväntningarna, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

 

Vård- och omsorgsstudenter jobbar gärna i privata företag

De studerande som läser till yrken inom vård och omsorg har högre förväntningar på privata arbetsgivare inom vården än på offentliga. Studenterna tror att en privat arbetsgivare är ett bättre alternativ som leder till mer trivsel och bättre stämning, mer inflytande och högre lön.

- Vi konstaterar att studenterna ser positivt på en blandning av offentliga och privata vårdgivare, de tycker att det är bra både för vården och för deras möjligheter att göra karriär, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

När Vårdföretagarna ber studenterna lista vilka de viktigaste argumenten är när de väljer arbetsgivare blir svaret trivsel, lön och inflytande, de allra viktigaste. 76 procent säger att trivseln på arbetsplatsen är den viktigaste aspekten, 56 procent svarar lönen och 54 procent uppger inflytandet över den egna arbetssituationen.

På samtliga dessa områden – trivsel, lön och inflytande – tror dessutom studenterna att de privata vårdföretagen är bäst. 84 procent tror att de får bättre lön hos en privat arbetsgivare, 57 procent menar att karriärmöjligheterna är bättre i ett privat vårdföretag, och så många som 61 procent är övertygade om att det egna inflytandet är större i privata vårdföretag.

- Det är naturligtvis roligt att våra blivande läkare och sjuksköterskor tycker att de privata vårdföretagen är en bra framtida arbetsgivare. 66 procent anser att karriärmöjligheterna är mycket bättre i den privata vården jämfört med de offentliga arbetsgivarna, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

 

Framtidens läkare vill starta eget

En majoritet av de som studerar till läkare kan tänka sig att starta eget, men 4 av 10 anser inte att de får tillräckliga kunskaper eller verktyg i sin utbildning för att kunna starta ett företag. Resultatet kommer från en undersökning som Vårdföretagarna har gjort bland studenter som läser till yrken inom vård och omsorg.

- Studenterna som läser till yrken som läkare och sjuksköterska menar att kvaliteten på vården blir högre om det finns en blandning av offentlig och privat vård. Men det förutsätter att fler kan starta vårdföretag i framtiden. Därför måste vi lyssna på studenterna som vill få mer kunskap om hur man startar och driver företag, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Hälften av samtliga studerande på vårdutbildningar kan tänka sig att starta eget inom vårdsektorn, 53 procent av läkarna kan tänka sig att starta ett företag och 38 procent av sjuksköterskorna säger att de är intresserade av att starta eget. Intresset för att starta ett eget vårdföretag är betydligt större bland manliga studenter där en majoritet kan tänka sig att dra igång ett företag. Bland kvinnor är intresset svalare, 44 procent kan starta eget.

Vårdföretagarna har frågat 1 102 studenter om de kan tänka sig att starta ett eget företag. Studenterna läser till läkare, sjuksköterska och andra yrken inom vård och omsorg. 79 procent av de svarande är kvinnor och 21procent är män.

 

Läkarna nobbar Norrland

Landstingen i Norrland kommer att få svårt att locka läkarna som tar examen till sommaren. En undersökning från Vårdföretagarna visar att läkarstudenterna anser att Norrland är mindre attraktivt som arbetsplats och att de hellre vill jobba i södra Sverige.

Vårdföretagarna har frågat 1 102 studenter i olika vårdyrken hur de ser på framtiden och var de kan tänka sig att jobba. Undersökningen visar att lika många kan tänka sig att jobba för ett privat vårdföretag som inom den offentliga vården.

- Resultatet visar att studenterna anser att en blandning av offentliga och privata vårdgivare är bra både för kvaliteten i vården och för deras möjligheter att göra karriär, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Studenterna överlag är positiva och ser ljust på framtiden. En majoritet tror att de har goda möjligheter att få ett jobb på den ort där de studerar. Läkarstudenterna är de som är mest positiva.

När studenterna får fråga var de absolut inte kan tänka sig att jobba så kommer Norrland på första plats. 13 procent av studenterna som studerar i Norrland kan inte tänka sig att arbeta där utan kommer att flytta efter examen.

När studenterna listar vilka faktorer som avgör vilken arbetsgivare de väljer blir svaret trivsel, lön och inflytande de allra viktigaste. 76 procent säger att trivseln på arbetsplatsen är den viktigaste aspekten, 56 procent svarar lönen och 54 procent uppger inflytandet över den egna arbetssituationen.

- Om arbetsgivarna inom vården i norra Sverige ska öka sina möjligheter att rekrytera så måste de bli bättre på att möta studenternas förväntningar. Faktorer som trivsel, lön och inflytande påverkar var de kan tänka sig att jobba i framtiden, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna. 

Läs undersökningen här

  

För frågor om undersökningen:

Andreas Befrits, ansvarig analytiker United Minds

Tel: 0733 55 06 10, Email: andreas.befrits@unitedminds.se 

 

För frågor om Vårdföretagarna:

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna

Tel: 08-762 68 69, Email: hans.dahlgren@almega.se
 

Vårdföretagarna välkomnar Socialdemokraternas förslag till skärpt tillsyn och en kommande certifiering av vårdgivare. Från Vårdföretagarnas sida tycker vi självklart att det är oacceptabelt med fusk och det sprider förstås en negativ bild av den privat drivna vården, vilket är djupt olyckligt, säger Hans Dahlgren Näringspolitisk chef Vårdföretagarna .

Det senaste året har 300 nya små företag startats och nio av tio vårdföretag har färre än tio anställda, enligt SCB. Flertalet av företagen är alltså små eller medelsstora och dessutom drivna av entreprenörer med ett stort engagemang som inte sällan själva har bakgrund inom vård och omsorg. Att några av dessa företag visar sig fuska på ett sätt som kan betecknas som kriminellt drabbar hela branschen, säger Hans Dahlgren Näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Fusk förekommer i alla system men det är orimligt att Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och enskilda landsting hanterar skattebetalarnas pengar så vårdslöst och inte använder de verktyg som finns. Tillsynen måste bli bättre i hela landet och det politiska ansvarstagandet större, hävdar Hans Dahlgren Näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Vårdföretagarna har i flera år drivit frågan om en oberoende nationell utvärdering av all vård och omsorg, bland annat med fokus på tillsyn av att skattepengar går till vård och omsorg, motsvarande den nationella tillsyn som Socialstyrelsen gör för den medicinska kvaliteten. Det pågår också ett arbete inom Vårdföretagarna som kommer att resultera i någon form av certifiering och etisk stadga som sträcker sig längre än gällande lagstiftning och möjlighet till uteslutning av medlemmar som inte följer den stadgan. Vår förhoppning är att detta, i kombination med att huvudmännen ser över sina rutiner och tar sitt ansvar, ska stävja det fusk som förekommer avslutar Hans Dahlgren Näringspolitisk chef Vårdföretagarna.
 

Läs pressmeddelandet här

För ytterligare information:

Hanss Dahlgren, Näringspolitisk chef Vårdföretagarna

tel: 076-796 68 69, hans.dahlgren@almega.se

Vi saknar helt förslag i den rödgröna motionen kring vad det är som skall skapa valfrihet och mångfald, och hur de rödgröna ser på det system som skall ersätta etableringsfrihet i vården och omsorgen. Vårdföretagarna hade förväntat sig ett konkret förslag till hur etableringen av vårdgivare ska hanteras om etableringsfriheten förbjuds i svensk vård och omsorg säger Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef Vårdföretagarna. Nu saknas detta i den rödgröna vårbudget och det skapar oro bland vården och omsorgens företagare.

Privata vård- och omsorgsföretagare vill veta vad som skall styra etableringar i svensk vård och omsorg vid ett rödgrönt regeringsskifte, vilket är fullt rimligt ett valår med stor osäkerhet för för vårdföretagare, hävar Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Vi kräver därför besked från de rödgröna. Hur blir det för de 170 ”nya” vårdcentralerna som etablerats i landsting från norr till söder. Hur blir det för företag som har etablerats sig i de 82 kommuner där LOV:en införts? I dessa kommuner har hundratals "nya" små vårdföretag etablerats. Får de vara kvar? Vilka kriterier ska gälla för etablering av vårdgivare - skall det vara samma regelverk för offentliga utförare som för privata, frågar sig Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Vi saknar även konkretion kring certifiering i vården. Inga besked ges i den rödgröna budgetmotionen hur certifieringen är tänkt att fungera och hur det kan påverka offentliga och privata vårdgivare. Vårdföretagarna hade förväntat sig att få detta beskrivet i den rödgröna motionen, avslutar Hans Dahlgren.

För kommentar:

Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef Vårdföretagarna

076-796 68 69, hans.dahlgren@almega.se
 

Detta visar SKL:s Vårdbarometern. Vårdbarometern är en undersökning som sedan 2001 mätt befolkningens attityder till, kunskaper om och erfarenheter av svensk hälso- och sjukvård.

Väntetiderna i primärvården uppfattas som allt rimligare Väntetiden är rimlig, anser 86 procent av de patienter som besökt en vårdcentral och fått vänta en dag eller mer. Andelen som anser att väntetiden är rimlig har ökat med 14 procentenheter sedan år 2001. Den största ökningen uppvisas under de senaste 2 åren, sju procentenheter. Andelen som anser att väntetiden inte var rimlig har minskat från 25 procent år 2001 till 13 procent.

Detta tycker vi är oerhört glädjande. En ökad konkurrens genom vårdvalsreformen har ökat tillgängligheten, säger Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef på Vårdföretagarna i en kommentar.

Patienterna har större förtroende för vården än befolkningen som helhet, vilket förstås kan tolkas som att patienter är mer nöjda med vården efter att vården fått större inslag av konkurrens och mångfald, avslutar Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Läs SKL:s Vårdbarometern här

För mer information

Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef Vårdföretagarna

076- 796 68 69, hans.dahlgren@almega.se
 

- Skillnaderna är stora i landet, säger Åsell. I mellersta Norrland uppger hela 81% av befolkningen att de inte har fått tillräcklig information om vilka primärvårdsgivare man kan välja mellan eller hur valet går till.

Vid årsskiftet fick landets patienter rätt att själva välja sin vårdcentral/hälsocentral när vårdval till primärvården blev obligatoriskt i hela landet. Samtliga landsting kommer att införa vårdval under 2010. Syftet med vårdval/hälsoval är att öka tillgängligheten och höja kvaliteten i vården men bristande information motverkar patienternas möjligheter att påverka sin vård i denna positiva riktning.

- För att reformen om fritt vårdval ska fungera väl måste konkurrensen fungera, och då är bra och öppen information till medborgarna ett måste, så att de kan göra ett kunskapsbaserat val av vårdgivare. Annars blir vårdvalet endast en teoretisk konstruktion, säger Katarina Storm Åsell.

- Från Vårdföretagarnas sida har vi också sett att det finns andra problem med informationen. Ett av dessa är när de vårdgivare som uppnått kraven för auktorisation vid införandet av vårdvalet får gratis marknadsföring genom landstinget då medborgarna informeras. I informationen ingår landstingets samtliga vårdcentraler, medan nya vårdgivare som inte blivit auktoriserade i tid för införandet blir utan marknadsföringen. Det förekommer också att landsting endast informerar om de egna vårdgivarna i samband med införandet av vårdval, säger Katarina Storm Åsell.

- Vårdvalen är ett stort steg framåt; ett framsteg för patienterna och för alla de nya vårdgivare som får bättre möjligheter att etablera sig. Därför är det viktigt att alla landsting och regioner aktivt arbetar med de hinder som finns för att reformen ska fungera, och där är kanske informationen till medborgarna det allra viktigaste, säger Katarina Storm Åsell.

 

Läs Vårdindikatorn här

 

Kommentarer och analyser beträffande statistikens innehåll och andra frågor rörande vårdbranschen besvaras av:

Katarina Storm Åsell, Näringspolitisk expert, Vårdföretagarna

Tel: 08-762 69 99, E-post: katarina.storm.asell@almega.se

 

 

Frågor, synpunkter eller funderingar beträffande Vårdindikatorns statistik besvaras av:

Henrik Vestin, AB Handelns Utredningsinstitut (HUI)

Tel: 08-762 72 87, E-post: henrik.vestin@hui.se
 

Många anmärkningar av konkurrenshinder

Anmälningarna till Konkurrensverket tyder på att de privata företagen hindras att konkurrera på lika villkor med det offentliga. Mellan år 2007-2009 har Konkurrensverket fått in 91 ärenden gällande snedvriden konkurrens, varav 84 gäller LOU och 7 LOV. Bland annat har frågan om passiv listning anmälts.

Vårdföretagarna är av åsikten att det behövs ett mer systematiskt arbete för att i varje situation säkerställa konkurrensneutralitet mellan privata och offentliga vårdgivare.

Det pågår en granskning av de olika vårdvalen utifrån just konkurrensneutraliteten, efter att de införts, av Konkurrensverket. Det välkomnar vi, men det är inte tillräckligt. Vi menar att det efter valet 2010 måste tillsättas en parlamentarisk utredning som skyndsamt ser över frågan om konkurrensneutralitet i vården generellt. Detta bör ske efter valet 2010 oavsett vem som vinner. Dagens lagstiftning måste anpassas till en verklighet som präglas av en mångfald av utförare, såväl privata, ideella som offentliga, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna. Vidare anser Hans Dahlgren att:

✔ Sanktionsmöjligheter införs när kommun och landsting inte behandlar alla vårdgivare konkurrensneutralt.

✔ Nationell årlig uppföljning av konkurrensneutraliteten inom vården och omsorgen motsvarande den uppföljning som görs av skolverket när det gäller utbildning.

Att öka valfriheten för medborgarna genom en mångfald av utförare inom vård och omsorg har varit en av de mest prioriterade områdena för regeringen. Många utförare har också startats tack vare reformer som Lagen om valfrihet, LOV. Men på flera håll i landet lyfter nu privata utförare fram bristen på konkurrensneutrala villkor som riskerar att slå ut företagen. Några av dem presenteras i rapporten ”När konkurrensen sätts ur spel – villkor för privat vård och omsorg”.

För att få en samlad bild över vilka de huvudsakliga hindren är för likvärdiga villkor mellan privata och offentliga utförare lät Vårdföretagarna djupintervjua företrädare för sju av Vårdföretagarnas branscher. I samtliga branscher lyftes framför allt två problem fram. Dessa var att offentlig verksamhet subventioneras ensidigt samt att det råder en osund konkurrens inom flera områden.

Kommunerna har inte kontroll över sina egna kostnader för äldreomsorgen

Inom äldreomsorgen är ett vanligt problem som beskrivs att kommunerna inte har tydliga rutiner eller enhetliga mått för att beräkna sina kostnader. Inte sällan kan egenregiverksamheten budgeteras utan att kringkostnader som är knuten till omsorgen räknas in, vilket gör att ersättningen till privata utförare sedan blir kalkylerad på felaktiga grunder. En kommun kan dessutom låta egen omsorg gå med underskott jämfört med budget, vilket privata omöjligen kan göra.

- Att inte ta med alla kringkostnader för att till exempel utföra hemtjänst gör det omöjligt för privata utförare att klara sig. I flera kommuner har också ickevalsalternativet behållits i egenregin. Något som gör det oerhört svårt för nya aktörer att ta sig in på marknaden, säger Sara Öberg, näringspolitisk expert och branschansvarig för Äldreomsorgsföretagarna.

Passiv listning inom primärvården gör det svårt för nya aktörer att etablera sig

Inom primärvården är ett omfattande problem den passiva listningen. Flera privata vårdföretag inom primärvården påpekar att de patienter som inte gör något aktivt val fördelas ojämlikt eller överhuvudtaget inte blir listade hos nystartade vårdgivare när ett vårdval startas upp.

- Vid införande av vårdval är aktiv listning viktigt för att nya aktörer ska ha möjlighet att etablera sig. Patientinformationen bör vara tydlig och konkurrensneutral. De personer som blir passivt listade, måste fördelas på både privata och offentliga aktörer för att en mångfald ska bli möjlig, säger Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert och branschansvarig för Sjukvårdsföretagarna.

Landstingsägd företagshälsovård erbjuder sina tjänster utanför den egna organisationen

Till skillnad från övriga branscher upplever företrädare för företagshälsovården inte att det finns allvarliga konkurrensproblem. Ett problem är dock att det finns landstingsägd företagshälsovård som erbjuder sina tjänster även utanför den egna organisationen. Branschföreträdare menar att detta är konkurrenssnedvridande och sannolikt olagligt, när man som offentlig aktör erbjuder vilket företag som helst företagshälsovård.

Höga omsättningskrav för ambulansföretagen gör det svårt för mindre aktörer att ta sig in på marknaden

Höga omsättningskrav för ambulansföretagen, som säger att en ny aktör måste ha en omsättning på minst 20 miljoner kronor, gör det svårt för små aktörer att ta sig in på marknaden.

Många ambulansföretag upplever också att man har mycket kort tid på sig att uppnå de formella kraven som ställs när förfrågningsunderlag skickas ut.

Kommunen tillåts gå med underskott år efter år inom LSS och personlig assistans

Inom personlig assistans finns det en nationell schablonersättning som 2010 är 252 kronor per timme.

- Denna låga ersättning är ett exempel på hur ett privat företag måste klara sig med knappa resurser samtidigt som att den kommunala verksamheten i många fall tillåts gå med underskott år efter år. Dessutom är tillämpningen vid tillstånd och tillsyn inom LSS olika för kommunal och privat verksamhet vilket kraftigt hämmar konkurrensneutraliteten, säger Katarina Storm Åsell, näringspolitisk expert för Vårdföretagarna och branschansvarig för personlig assistans.

Bristande information under upphandlingsprocessen leder till brister i anbudsunderlagen inom vård- och behandlingsverksamhet

Inom vård- och behandlingsbranschen finns en tradition av upphandling av många typer av behandlingar, men tyvärr brister ofta anbudsunderlagen i upphandlingar på grund av bristande information under upphandlingsprocessen.

Tillsynen från Länsstyrelsen (numera Socialstyrelsen) är inte heller här enhetlig när det gäller kommuner och privata behandlingshem. Uppföljning är nödvändig, men det blir en snedvridning om kraven ställs olika på kommunens egen verksamhet och den som är upphandlad.

Beställarfunktionen i många landsting sköts av Folktandvården, det vill säga samma organisation som den privata tandläkaren ska konkurrera med.

De privata tandläkarna menar att tydliga beställare med hög kompetens och integritet är en förutsättning för att det nuvarande systemet ska fungera. Idag är ett konkurrenshinder att beställarfunktionen i många landsting sköts av Folktandvården, det vill säga samma organisation som den privata tandläkaren ska konkurrera med.

Läs rapporten "När konkurrensen sätts ur spel - villkor föe privat vård och omsorg" här 

 

För mer information, kontakta:

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna

tel: 076-796 68 69, hans.dahlgren@almega.se