Det är klart att sådant inte ska få förekomma i äldreomsorgen. Men händelsen som den beskrivs är inte ett exempel på vad som händer om äldreomsorg drivs privat. Varken driftsform eller ägarform har något med saken att göra. Bristen på kompetent personal, särskilt när vikarier måste kallas in, är generell för den svenska äldreomsorgen.

För 30 år sedan, läsåret 1980/81, sökte 18 281 ungdomar till gymnasiets omvårdnadsutbildning. Läsåret 2009/2010 sökte en sjättedel så många, 3 041, motsvarande utbildning. Samtidigt ökar behovet av personal i äldreomsorgen. Det är en ekvation som omöjligt går ihop, det förstår var och en.

Själva larmet tycks Carema Care hantera exemplariskt. Helt enligt lex Sarah är det medarbetare som larmat, och företaget utreder direkt om händelsen ska lex Sarah-anmälas.

En annan artikel i dagens nyhetsflöde, i Östgöta-Corren, har rubriken ”Demenssjuka instängda i Wasagården”. Artikeln om denna skandal – som verifieras av Socialstyrelsen – är en kort notis till skillnad mot DN:s tidningsuppslag om Caremafallet.

Wasagården drivs av kommunen.

Text från Vårdföretagarbloggen

Arbeta med oss

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och branschorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Vårdföretagarna arbetar för ökad valfrihet och mångfald inom vård och omsorg och tydliggör den privat drivna vårdens betydelse för samhället. Föreningen har över 2000 medlemsföretag med c:a 75 000 årsanställda. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.

Är du intresserad av att jobba hos oss? Sök utannonserade tjänster som du hittar nedan.

• Vårdföretagarna söker en Utvecklingsstrateg
   
• Vårdföretagarna söker två Utvecklingsledare

att varenda svensk, var än du bor, storstad, glesbygd, söder eller norr om Dalälven, ska få samma möjlighet att välja en vårdcentral eller hälsocentral som passar just dina behov.

ett nationellt vårdval inom specialistvården så att alla svenskar också får samma möjligheter att välja var de till exempel ska operera sin knäled, höftled eller göra sin ögonoperation.

att frågan om att duktiga entreprenörer inom vård och omsorg ska få göra vinst blir mindre laddad och kan föras utifrån perspektiv om kvalitet och positiva konsekvenser av konkurrens.

att anställda i privat vård och omsorg 2012 får synas ur mer positiva perspektiv och visa att de faktiskt trivs bättre på jobbet än sina kollegor i kommuner och landsting.

att det faktum att även anställda i kommuner och landsting trivs allt bättre på jobbet när offentliga arbetsgivare måste konkurrera med de privata får uppmärksamhet.

att Anders Borgs utredning som ser över förutsättningarna för riskkapitalägande och skatteplanering ska landa i ett system som stärker förtroendet för att även stora bolag inom vård och omsorg kan bidra till att utveckla kvaliteten i svensk vård och omsorg.

att 2012 ska bli året då vi på riktigt får en diskussion som handlar om kvalitet oavsett driftsform utan fördomar och populistiska poänger.

att 2012 blir året då Socialstyrelsens ambitioner att granska och tillsyna privata och offentliga verksamheter konkurrensneutralt till fullo slår igenom.

att riksdagen enas om att meddelarskyddet för privatanställda i vård och omsorg bör likställas via lagstiftning.

Gott Nytt År!
 

Det betonade Annette Riesbeck (C), kommunstyrelsens ordförande i Rättvik. Hon medverkade vid seminariet LOV för morgondagens välfärd, som Svenskt Näringslivs regionkontor i Dalarna ordnade i Rättvik. Deltagare var ett 70-tal politiker och tjänstemän från kommuner i länet och angränsande län.

Löftet om att införa LOV, lagen om valfrihetssystem, var en stor och gemensam fråga för de borgerliga partierna i Rättvik under valrörelsen 2010. I den praktiska tillämpningen av LOV har Rättvik en nära samverkan med Leksand.

- Det har i sin tur lett till att vi börjat samarbeta även på andra områden. Det tycker jag är mycket positivt, framhöll Annette Riesbeck.

Kenneth Dahlström (C) är ordförande i vård- och omsorgsutskottet i Leksands kommun. Han pekade på att samverkan mellan de båda kommunerna resulterat i att exempelvis biståndshandläggning, ärendehantering och ersättningsnivåer synkroniserats.

- Nu är den stora utmaningen att förbättra den kommunala hemtjänsten genom att den verkligen får känna sig konkurrensutsatt, menade han.

Per Törnvall, kommunchef i Vaxholm, redogjorde för huvudpunkterna i en kommande skrift kallad "Fyra steg mot morgondagens välfärd". Den tas fram på initiativ av honom själv och tre kolleger från andra kommuner i Stockholms län.

I det första av dessa steg uppmärksammas behovet av att tydligt klargöra kommunernas dubbla roller inom hemtjänsten, både som beställare och utförare.

- Det andra steget handlar om att anpassa den kommunala organisationen och arbetssättet efter de nya förutsättningarna. I det ligger också vikten av att skapa en stolthet hos medarbetarna. Det tredje steget går ut på att bygga upp en fungerande marknad genom att ta bort hinder och möjliggöra ett aktiv val, förklarade Per Törnvall.

I det fjärde och avslutande steget ska marknaden utvecklas, bland annat genom stor öppenhet och insyn som underlättar jämförelser mellan olika alternativ. Här kan också stimulansfaktorer som ersättningsmodeller baserade på det faktiska utfallet och premiesystem för innovationer ingå.

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, betecknade LOV som ”en lysande idé och en otroligt angelägen reform”. Som en övergripande erfarenhet i de kommuner som infört LOV nämnde han att brukarna uppskattar det ökade inflytandet som valfriheten ger.

- Vi ser också att valfrihetssystemet förbättrar effektiviteten i de offentliga tjänsterna och att det uppmuntrar medarbetarna till innovativt tänkande. Företagandet stimuleras på områden där kommuner och landsting hittills dominerat.

Greger Bengtsson vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, arbetar med praktiskt stöd till kommuner som planerar att införa eller vidareutveckla LOV. Läget för närvarandet är att cirka 100 kommuner har LOV i drift. Ungefär 70 har fattat beslut om införande och 25 om att avstå. Resten har kommit mer eller mindre långt i att utreda frågan.

- En slutsats man kan dra är att LOV på det stora hela taget blivit populärt. Varenda kommun verkar tycka det är bra med den genomlysning av den egna verksamheten som blir nödvändig med LOV. Genomlysningen blir ett led i kommunernas kvalitetsarbete, poängterade Greger Bengtsson.

Här fick han ett odiskutabelt instämmande från Marie-Louise Dangardt (S), kommunstyrelsens ordförande i Hofors.

- Det skulle vara ett stort misstag att diskutera de här frågor med skygglappar. I Hofors har vi fortfarande inte bestämt om LOV ska införas, men det har varit jättebra med en ordentlig genomlysning av kommunens verksamhet. Det är fel att välja bort någonting innan vi har alla fakta på bordet, underströk hon.

Texten är skriven av Sören Karlsson, Svenskt näringsliv.

Texten är tidigare publicerad på Svenskt näringsliv den 20 december.

Detta är det första steget i vår webbutveckling

För att förenkla det dagliga arbetet för dig som medlem så kommer våra webbplatser att få ett ordenligt lyft i början av nästa år. Förutom ett mer överskådligt och modernt utseende kommer det också att vara lättare att hitta det du söker.

Vi har under 2011 intervjuat medlemmar och andra besökare för att veta vad ni vill få ut av vår webbplats. Resultatet av detta ser du från slutet av januari nästa år och vi hoppas att du finner en mer lättillgänglig och användarvänlig webbplats. Vi kommer dessutom att införa ny funktionalitet samt förbättra innehållet och tekniken kontinuerligt framöver.

Vi ser fram emot att du besöker oss och vi tar gärna del av dina tankar och synpunkter om den nya webbplatsen så vi kan fortsätta göra den bättre.

– Vi låg verkligen på botten när det gällde kvaliteten på äldreomsorgen och då bestämde vi oss för att vi skulle ta oss till toppen, säger Solnas kommunalråd Malin Appelgren (KD).

Solna stad har sedan 10 år tillbaka upphandlat driften på flertalet av stadens äldreboenden och erfarenheterna är goda.

– Vi upphandlar inte längre på lägsta pris utan nu upphandlar vi i stället på kvalitet. Det betyder att vi fastställer priset och sedan får företagen som lägger anbud berätta vad de kan erbjuda för det fastställda priset. De måste alltså tala om vilka mervärden de kan ge och inte tala om vad de kan snåla in på, säger Malin Appelgren.

Ett av de företag som vunnit en kvalitetsupphandling i Solna är Kavat Vård.

– Det viktigaste en kommun kan göra för att säkerställa att vården är bra är att komma ut på boendena och följa verksamheten. Jag brukar säga att vi behöver fler sniffare i vården, säger Catharina Tavakolinia, vd på Kavat Vård.

– Precis som vi i ledningen för Kavat ofta gör både anmälda och oanmälda besök på våra boende, byter om till arbetskläder och deltar i verksamheten, så borde kommunens kvalitetsgranskare också göra, framhåller hon.

Se en kort film om utvecklingen här.

Text skriven och publicerad av Anna Dalqvist, Svenskt näringsliv.

- Det viktiga är att regeringen inte pekar ut särskilda branscher eller företag, utan att reglerna är rättvisa och lika för alla.

- Vi välkomnar också uppdraget till Socialstyrelsen att granska kvaliteten i privat och offentlig äldreomsorg. Däremot bör jämförelsen inte stanna vid offentligt mot privat, utan gälla all verksamhet, säger Håkan Tenelius.

Mediernas avslöjanden om missförhållanden inom privat driven äldreomsorg, bland annat på det av Carema drivna boendet Koppargården i Stockholm, sätter fokus på frågan hur vi kan garantera kvaliteten i äldreomsorgen.

Vårdföretagarna har som branschorganisation ett stort ansvar för att kvaliteten utvecklas i den delen av äldreomsorgen som drivs av enskilda aktörer. Företagen ska agera så att missförhållanden snabbt kommer i dagen och omedelbart åtgärdas. Kvalitetsfrågan är högt prioriterad i vårt arbete, och vi ställer också krav på våra medlemmar att följa fastslagna etiska riktlinjer.

Med anledning av de senaste händelserna gäller följande:
• På fredag, den 18 november, samlas Vårdföretagarnas styrelse för att behandla de frågor som aktualiserats.
• Vårdföretagarna får fortlöpande information om hur medlemsföretaget Carema agerat och agerar för att hantera missförhållanden som avslöjats. Styrelsen beslutar på fredag om den granskning som ska äga rum när ett medlemsföretag kan misstänkas ha brutit mot Vårdföretagarnas etiska riktlinjer. Granskningen leds av Vårdföretagarnas Etiska råd.
• Resultatet av en sådan granskning avgör ytterst ett medlemsföretags framtid i Vårdföretagarna. Ett företag som saknar förmåga eller inte har för avsikt att rätta till sådant som uppenbart bryter mot de etiska riklinjerna kan inte vara kvar som medlem i Vårdföretagarna.
• Vårdföretagarna har tagit initiativ till en offentlig hearing med bland andra SKL, Kommunal och Vårdförbundet om hur kvaliteten kan säkras i upphandlingar. Hearingen planeras till den 9 december.
• Vårdföretagarna medverkar vid Kvalitetsmässan i Göteborg för att där lyfta fram hur medlemsföretag arbetar konkret för att leverera och utveckla kvalitet inom äldreomsorgen.
• Vårdföretagarna välkomnar möjligheten att delta i de hearingar som bland andra Socialdemokraterna och Miljöpartiet har aviserat i riksdagen.
• För övrigt fortsätter Vårdföretagarna att lika konsekvent som tidigare lyfta fram behovet av nationella kvalitetsmätningar som gör det möjligt att kontinuerligt jämföra kvaliteten i äldreomsorgen för såväl brukare, anhöriga, politiker och allmänhet.
 

Vad säger Vårdföretagarna om vinster i äldreomsorgsföretag?
Alla verksamheter som ska drivas långsiktigt måste få gå med överskott. Vårdföretagarna har som arbetsgivar- och branschorganisation inga synpunkter på vinstnivåerna i företagen, men vinst ska inte genereras genom avkall på kvaliteten. Det ska löna sig att leverera god kvalitet.

Hur ser Vårdföretagarna på Carema?
Carema är ett medlemsföretag och har informerat oss om hur de åtgärdat de problem som uppkommit och vad de gör för att motverka att liknande problem uppstår i framtiden. Det är tydligt att Carema tar det inträffade på mycket stort allvar. Vi kommer att följa utvecklingen nära. Det viktiga är att Carema agerar för att lösa problemen och åter bygga upp förtroendet för sin verksamhet.

Vårdföretagarna kommer att fortsätta att driva frågan om bättre kvalitetsmått och upphandlingar som säkrar kvaliteten.

Vilka konsekvenser får rapporteringen om Carema och den debatt som följer för branschen?
Vård och omsorg är en förtroendebransch – därför är det extra viktigt att problem kommer i dagen, diskuteras och blir lösta. Viktigt är att det nu blir ökat fokus på kvalitet både vad gäller upphandlingar och valfrihetssystem. Branschen har länge efterlyst tydliga kvalitetsmått som är lika för både privata och offentliga anordnare. Kvalitetsredovisningarna måste vara tydliga så att både brukare, anhöriga och allmänhet kan jämföra och göra kunskapsbaserade val. Privata företag kan bara överleva om de levererar lika bra eller bättre kvalitet än offentliga utförare.

I upphandlingar har både kommunen och det upphandlade företaget ett ansvar för kvaliteten. Kommunen måste vara beredd att betala, och företaget måste hålla ingångna avtal. Många kommuner har hittills sett upphandlingar i äldreomsorgen som ett sätt att i första hand spara pengar. I stället måste kvaliteten vara i fokus, och dit är vi på väg.

Tillsammans med Lisbeth Godin från Svenskt Näringsliv och Mia Wester, konsult som följt utvecklingen i en rad LOV-kommuner, besökte jag i veckan Härjedalen, Berg, Bräcke och Ragunda – fyra kommuner som sagt nej till LOV. Summan av turnén blev oväntat positiv. I alla fall tre av kommunerna markerade att de absolut inte stängt dörren för alltid.

Deras nej till LOV baserade sig i några fall på slutsatser i förstudier om att underlaget var för litet. De fyra kommunerna är små, mellan knappt 6000 och drygt 10000 invånare. I åtminstone ett fall ångrade kommunen att de bara utrett servicetjänster inom hemtjänsten. Hade de tagit med också omsorgstjänster skulle ju underlaget för de presumtiva företagen blivit större.

Några kommuner kunde räkna upp flera blomstrande RUT-företag och insåg nu i efterhand att dessa mycket väl skulle kunna bredda sin verksamhet med LOV-tjänster, även om underlaget inte var alltför omfattande.

I en kommun hade visserligen inte majoritetsförhållandena förändrats efter LOV-beslutet, men nästan hela kommunstyrelsen hade bytts ut med en påtaglig föryngring som följd. De nya politikerna signalerade en vilja att pröva alla vägar som kan leda till utveckling av service och näringsliv i kommunen.

Stämningen var trevlig och kaffet gott vid mötena med de jämtländska politikerna och tjänstemännen. Men problemen att etablera LOV i glesbygden ska inte underskattas. Det krävs både nya företagsidéer och samarbete över kommun- och länsgränser. Förhoppningarna om många valmöjligheter för brukarna ska inte överdrivas.

Och inte heller när det gäller LOV i glesbygd får politikerna ha några dolda avsikter att spara pengar. Hemtjänst kostar mer när resorna är långa, och resorna kommer att vara lika långa för de privata utövarna.

Eller är det jag som har för låga förväntningar på de nya entreprenörernas förmåga att lösa logistikproblem?

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef Vårdföretagarna

Texten tidigare publicerad på Svenskt Näringsliv/Östersund den 28 oktober.
 

Den 6 oktober lanserade regeringen en sammanhållande strategi för IT-politiken. Strategin går under namnet IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige och syftar till att samla alla pågående aktiviteter för att ta till vara de möjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag.

I samband med lanseringen skrev Vårdföretagarnas förbundsdirektör Inga-Kari Fryklund på en avsiktsförklaring som aviserar

- att vi delar ambitionen att Sverige på bästa sätt ska kunna utnyttja de möjligheter som digitaliseringen ger, och

- att vi efter en Digital agenda för Sverige har offentliggjorts avser att beskriva på vilket sätt vi själva kan bidra till genomförandet av agendan.  

Lanseringen ägde rum på Münchenbryggeriet i Stockholm. Hela arrangemanget kan ses via webbsändning från regeringens hemsida.  

Att Finland och Sverige placerar sig så högt i en såhär omfattande internationell tävling ger en tydlig fingervisning om att nordisk omsorg håller en hög standard. Mattias och Mikael hade siktet inställt på guld, men är belåtna med en andraplats.

Yrkes VM (World Skills London 2011) är världens största tävling efter OS och fotbolls-VM. Över 145 000 människor är på plats och följer de olika grenarna. 950 deltagare under 23 år, från 51 länder tävlar i 45 olika yrkeskategorier.

Omsorgsgrenen i yrkes-VM innefattade fem deltävlingar. Mattias och Mikael sattes först på prov genom att ta hand om ”Mrs. Miller” som med lunginflammation och efter fall i hemmet behövde omhändertagande. Andra delmoment innefattade bland annat att visa för en ung tjej hur viktigt det är att hon sköter sin diabetes och hur man gör för att mäta blodsockret. Nedan förklarar killarna för ”Mr. Lynch” hur kosten påverkar stomin, men hur han trots det kan leva ett vanligt liv med arbete och idrott som alla andra.

Omhändertagande av "Mr. Lynch"

Mattias och Mikael fick mycket beröm för sitt bemötande av patienter och anhöriga. Det är just bemötandet, den sociala biten som en del av yrkesskickligheten, som skiljer omsorgsgrenen från de andra grenarna och gjort att det till en publikfavorit under yrkes-VM.

Syftet med tävlingarna på yrkes-VM är att höja statusen, intresset och kvaliteten på olika yrken och yrkesutbildningar. Mattias och Mikael arbetar idag på Vårdföretagarnas medlemsföretag Attendo.

Glada supportrar

Vårdföretagarna, Kommunal och SKL står gemensamt bakom det svenska omvårdnadslandslaget.
 

Yrkes-VM (World Skills London 2011) är världens största tävling efter OS och fotbolls-VM. Över 145 000 människor är på plats och följer de olika grenarna.

Från Vårdföretagarnas medlemsföretag Attendo tävlar Mattias Nilsson och Mikael Eriksson i omsorg, en av de snabbast växande grenarna i yrkes-VM. Att tävla i omsorg skiljer sig från övriga grenar då den innehåller både sociala moment såväl som själva hantverket, vilket ökar publikens intresse.

Tävlingarna är arrangerade som skådespel där deltagarna får 10 minuter på sig att förbereda en plan och sedan 30 minuter för utförandet. Det gäller att utnyttja tiden och de tävlande bedöms utifrån själva vårdandet och för bemötande och respekt. Inför tävlingen har deltagarna fått reda på vilka case de ska tävla i så att de kan plugga på sjukdomar och omvårdnad för det aktuella fallet.

Mattias och Mikael var först ut av 14 tävlande lag. Onsdagens uppdrag handlade om att ta hand om ”Mrs. Miller” som med lunginflammation och efter fall i hemmet behövde omhändertagande. Trots en timmes fördröjning av starten och teknikstrul med ljudet verkade killarna nöjda med sin insats och det är tydligt att de har guld i sikte.

Mattias och Mikael medverkade i Vårdföretagarnas och Kommunals gemensamma seminarium i Almedalen ”Hur gör vi äldreomsorgen attraktiv som arbetsplats”, vilket fokuserade på de drastiskt sjunkande siffrorna på sökande till omsorgsutbildningar i landet.

Under seminariet uttalade sig Mattias om sin förståelse till att unga tvekar inför jobb i äldreomsorgen. ”Det som syns i medier är sällan det positiva, bara när saker gått snett, exempelvis om patienter utsatts för vanvård. Vi måste visa att det är ett kul och givande jobb.”

Syftet med tävlingarna på yrkes-VM är att höja statusen, intresset och kvaliteten på olika yrken och yrkesutbildningar.

Vårdföretagarna, Kommunal och SKL står gemensamt bakom det svenska omvårdnadslandslaget.
 

Välkommen den 27 oktober 2011

Klockan 8.30 slås portarna upp på Münchenbryggeriet i Stockholm för en hel dag av nya kunskaper om eHälsotjänster, hur de fungerar och vilken nytta de gör i vård- och omsorgsverksamheten både inom landsting, kommunal och privat regi. Diskussioner och kunskapsutbyte om aktuella frågor inom eHälsoutveckling finns också på dagens program.

Ett antal ämnesområden kommer att prägla dagen. De presenteras i separata seminarier och här kommer exempelvis aktuella frågor som patientsäkerhet att diskuteras, mina hälsosidor på nätet, kunskapsutveckling med stöd av eHälsa.

Bygger vidare på förra årets succé Levande verkstad
Här får du möjlighet att se och prova olika tjänster som är under utveckling och de som nu är driftsatta i vård och omsorgsverksamhet. I Levande verkstad finns också projektledare, experter och användare redo att berätta mer om sina erfarenheter och svara på dina frågor. Parallellt med Levande verkstad löper miniseminarier. Där får du ytterligare möjligheter att fördjupa dig i de olika tjänsterna.

När konferensen slår igen portarna för dagen är vår förhoppning att du ska bära med dig ännu större kunskaper om var vi är idag och vart vi är på väg i utvecklingen mot nationell eHälsa.

Konferensen arrangeras av Center för eHälsa i samverkan, CeHis på uppdrag av ledningsgruppen för Nationell eHälsa inom vård och omsorg där Vårdföretagarna ingår.

Anmäl dig här

Tre av fyra vårdföretag anser att bristande konkurrensneutralitet är ett stort problem. Konkurrensproblemen beror till största delen på misstänksamhet hos förvaltning och tjänstemän. Det visar en undersökning i Vårdföretagarpanelen, som består av Vårdföretagarnas medlemmar. Här presenteras undersökningen.

Läs pressmeddelandet här.

Nu har du möjlighet att följa Vårdföretagarnas aktiviteter i Almedalen via webbsändningar. Följ denna länk för att se seminarierna Vinsten och välfärden sitter i samma båt, Hälsofrämjande sjukvård - politik möter verklighet, Vårdval för specialister - hur bör det organiseras? och Personlig assistans - en bransch i kris?
 

En majoritet, 53 procent, av svenska folket anser att privata vård- och omsorgsföretag gärna får gå med vinst om de levererar samma kvalitet som offentliga anordnare. Det visar en opinionsmätning från Novus som Vårdföretagarna presenterar vid ett seminarium i Almedalen idag.

Läs hela undersökningen här
 

29 procent av vård- och omsorgsföretagen fruktar att företaget måste läggas ned om en vinstbegräsning eller ett vinstförbud införs. Hela 78 procent anger att utvecklingen av verksamheten skulle försvåras. Det visar en undersökning bland 500 företag i Vårdföretagarpanelen som presenteras i Almedalen idag.

Läs hela undersökningen här
 

Under årets almedalsvecka anordnar Vårdföretagarna tillsammans med medarrangörer två mingel och sex seminarier som tar upp aktuella frågor och belyser den privata vård och omsorgens betydelse för samhället. Läs mer här

Konferensen arrangeras i år på Münchenbryggeriet i Stockholm och kommer som tidigare att belysa området Nationell eHälsa genom att koppla de olika delarna till helheten, en helhet som ska möjliggöra ökad trygghet,tillgänglighet, säkerhet och delaktighet inom vård, omsorg och socialtjänst. Samtidigt vill vi beskriva vart vi är på väg och vilka steg som tagits under tiden.

Dels för att visa de framsteg som gjorts, hur vi kan lära av varandra och för att ökad kunskap kan göra det enklare att införa och använda sig av de utvecklade tjänsterna.

Oavsett om du var med vid förra årets konferens eller om du är ny deltagare så önskar vi dig varmt välkommen att ta del av en spännande dag som i år kommer att bli ännu mer kunskapsorienterad. Vi bygger vidare på förra årets succé Levande verkstad där du får se och prova ett antal spännande tjänster som nu är driftsatta i vård och omsorgsverksamheten.

Ta också chansen att få mer kunskap om de aktuella projekten, vilken nytta de gör i verksamheten, hur de fungerar och uppfattas av användarna.

Vi hoppas att få se dig den 27 oktober på Münchenbryggeriet i Stockholm.
Inom kort kan du göra din anmälan på vår webbplats nationellehalsa.se.

Konferensen arrangeras av Center för eHälsa i samverkan, CeHis på uppdrag av ledningsgruppen för Nationell eHälsa inom vård och omsorg.

Vårdföretagarna har tecknat ett nytt tillsvidareavtal om allmänna villkor och lokal lönebildning med Vårdförbundet och LSR inom branschen Företagshälsovård.

Avtalet gäller från och med den 1 januari 2011.

Det avtal som nu har träffats bygger fortsatt på lokal lönebildning, med konkreta riktlinjer för löneprocessen och tydligare stöd för företag, lokalt fack och medarbetare. Nyheter i avtalet är förstärkta lönesamtal, som ersätter möjligheten till lokal förhandling, och central konsultation på företagsnivå, som begärs hos en nyinrättad central Lönenämnd då de lokala parterna är oeniga om processen.

Om den lokala löneprocessen inte fungerar kan part begära central förhandling. Enas inte parterna i denna kan central part, som sista alternativ, frånträda den lokala lönebildningen på det enskilda företaget. De centrala parternas uppgift blir då att fastställa en procentuell löneökning för innevarande år, enligt samma principer som om den fastställts från början i det centrala avtalet. Denna ”stupstock” blir då gällande för samtliga företag där det berörda facket har frånträtt lokal lönebildning. Detta gäller då inte de företag i vilka löneprocessen följts.

Företag som avbrutit löneprocessen ett år blir inte bunden av detta året efter.

För mer information, kontakta:
Christer Johansson, förhandlare
070 287 6912
christer.johansson@almega.se


 

Allt som företagen inom Vårdföretagarna gör ska tåla offentlighetens ljus. Undantaget utgörs av uppgifter som skulle kunna skada patienter/brukare och uppgifter om rena företagshemligheter som skulle kunna skada företaget och gynna konkurrenter.

Eftersom företagen inom Vårdföretagarna verkar i ett öppet samhälle och därför också strävar efter öppenhet i sin kommunikation med omvärlden, är det företagets ansvar att för de anställda tydliggöra företagets policy och vilka budskap man vill kommunicera.

Flertalet av företagen inom Vårdföretagarna samarbetar mycket nära med de offentliga uppdragsgivarna och företagens förhållningssätt skiljer sig inte på något avgörande sätt från de offentliga uppdragsgivarnas.

Blir företaget offentligt kritiserat på någon punkt av sina egna medarbetare, kommer företaget att undersöka om kritiken är befogad. Är den det, försöker företaget genomföra förbättringsåtgärder.

Om kritiken är obefogad och dessutom har skadat företaget kommer företaget att i möjligaste mån genomföra en intern dialog och klargöra sin ståndpunkt såväl internt som externt.

Det är dock företagens förhoppning att medarbetarnas och arbetstagarorganisationens förtroende för företagen, om förmågan att tillsammans hantera uppkomna problem, är så pass grundmurat att interna angelägenheter inte ska behöva debatteras i medierna.

Bifogade riktlinjer/ställningstaganden är att betrakta som en utgångspunkt för hur Vårdföretagarna ser på aktuella frågor. Riktlinjerna skall också utgöra ett stöd för hur företagen kan hantera aktuella frågor och på ett praktiskt sätt anpassa inriktningen/nivån för den egna verksamheten.

Dokumentet är framtaget av Vårdföretagarnas Etiska råd och utgör en bearbetad och anpassad version av en text författad av Gunnar Fahlberg, före detta chefsjurist vid Socialstyrelsen.

Läs dokumentet om meddelarfrihet här

Söndrumskliniken i Halland är den mest uppskattade vårdcentralen i Sverige. Den har lyckats få hela 95 % i OmVårds sammanställning av den nationella patientenkäten. Det innebär att patienterna är nöjda med nästan allt på vårdcentralen.

För andra året i rad publicerar OmVård.se Patienttoppen. Patienttoppen är OmVårds egen sammanställning av den nationella patientenkäten. Patientenkäten genomförs av företaget Indikator på uppdrag av SKL. För att underlätta jämförelser tar OmVård.se ett snittbetyg av de indikatorer som SKL redovisar och redovisar detta i Patienttoppen.

Nya vårdcentraler är ofta populära
Många nya vårdcentraler har fått höga omdömen. I Jönköping är alla de tio vårdcentralerna med högst omdömen nya. I Värmland har nystartade vårdcentralerna Svea, Drillsnäppan och Vintergatan placerat sig i topp.

Topplaceringar
I Västra Götaland ligger de fem mest uppskattade vårdcentralerna i mindre orter. I topp finns Kvarterskliniken Tanum i Tanum, följd av Sotenäs vårdcentral i Hunnebostrand, Rävlanda vårdcentral i Rävlanda samt Skagerns vård- och hälsoenhet och Vårdcentralen Gullspång, båda i Gullspång.
I Stockholm toppas listan precis som förra året av Äppelvikens husläkarmottagning. Övriga i topp fem är Djurholmsdoktorn, Munsö Husläkarmottagning, Arlanda Sky Clinic och Husläkarmottagningen Solna Läkarmottagning.

Om undersökningen och sammanställningen
Patientenkäten skickas ut till ett urval av vårdcentralernas patienter. Alla svarar inte på enkäten. Det här gör att materialet bara ger en bild av verkligheten. Slump kan ha påverkat vårdcentralernas omdömen. Eftersom urvalet är så pass litet är det vanskligt att dra alltför långtgående slutsatser av skillnader på några få procentenheter.
OmVårds snittbetyg är medeltalet av åtta frågor i enkäten, om tillgänglighet, helhetsintryck, bemötande, delaktighet, information, förtroende och om patienten skulle rekommendera vårdcentralen.

Skillnaderna i Patienttoppen är inte statistiskt säkerställda.

OmVård.se är en samlingsplats för fakta och statistik om vården i Sverige. Syftet med sidan är att enkelt och användarvänligt visa skillnader och likheter i till exempel kvalitet, bemötande och väntetider för patienter. OmVård.se vill göra det lättare att hitta och välja vård.

Hitta och jämför din egen vårdventral på OmVård.se

Avtalet innebär även höjd ob-, beredskaps- och jourersättning, föräldra-ledig¬hets¬tillägg i fem månader och mer flexibel arbetstidsförläggning. Dessutom tecknas ett avtal om kompetensutveckling.

– Det känns oerhört bra att vi kan fortsätta med den företagsnära lönebildningen som vi är övertygade om leder till både bättre verksamhet och nöjdare medarbetare, säger Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör på Vårdföretagarna.

Löneavtalen är som tidigare helt dispositiva, vilket innebär att de lokala parterna kan enas om en helt egen process för lönerevision vid företaget. I annat fall gäller följande:

Löneavtal för perioden 1 juli 2010 – 31 augusti 2011

Utrymmet för individuella lönehöjningar beräknas om minst 2 procent av summan av fasta kontanta löner för sjuksköterskorna på företaget den 30 juni 2010 om de lokala parterna inte kommer överens om annat. Lönerna höjs retroaktivt fr o m den 1 juli 2010. Övertidsersättningen höjs dock först fr o m den 1 januari 2011.

Avtal om lokal lönebildning 1 september 2011 tillsvidare

Vårdförbundet sade 2010 upp det tidigare löneavtalet med krav på traditionella löneavtal med fasta nivåhöjningar. Det avtal som gäller från och med den 1 september 2011 bygger fortsatt på lokal lönebildning, men har fått tydligare riktlinjer för den lokala löneprocessen och bättre stöd åt de lokala parterna. Revisionsdatum 2011 är 1 september, därefter gäller 1 juli om de lokala parterna inte enas om annat.

Nya inslag är förstärkta lönesamtal (som ersätter lokal förhandling då enskild medlem är missnöjd med sitt lönesamtal) och central konsultation på företagsnivå, som begärs hos en nyinrättad central Lönenämnd då de lokala parterna är oeniga om processen.

Om den lokala processen inte fungerar

Om den lokala löneprocessen trots detta inte fungerar kan part begära central förhandling. Om enighet inte uppnås där, kan central part som sista alternativ frånträda den lokala lönebildningen på det enskilda företaget. De centrala parterna ska då fastställa en procentuell löneökning för innevarande år, enligt samma principer som om den fastställts från början i det centrala avtalet. Denna ”stupstock” blir då gällande för samtliga företag där det berörda facket har frånträtt lokal lönebildning, men inte för övriga företag i branschen. Nästkommande år gäller avtalet med lokal lönebildning fullt ut.

Avtalskonferens på fem orter

En grundlig genomgång av intentionerna bakom det nya avtalet och praktiska råd kring tillämpningen kommer att ges på fem löneavtals¬konferenser i Malmö, Göteborg, Linköping Stockholm och Umeå under våren. Konferenserna är partsgemensamma och riktar sig alltså både till företagen och till de fackliga organisationerna. Anmälan görs här. Information kommer också löpande att läggas på under Arbetsgivarguiden.

Villkorsändringar

Avtalet om allmänna anställningsvillkor har förlängts tillsvidare med följande nedanstående ändringar (kursiverade):

§ 5 Arbetstid m m

Mom 4 Dygnsvila

Dygnsvila mellan maximalt 12 timmar långa friliggande pass

En medarbetares sammanhängande dygnsvila kan uppgå till minst 9 timmar vid förläggningen av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under begräsningsperioden.

En medarbetares sammanhängande dygnsvila kan vid tillfällig avvikelse understiga den planerade dygnsvilan under förutsättning att den inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under begränsningsperioden.

Lokala parter kan träffa överenskommelse om annat.

Dygnsvila mellan längre pass

Arbetstagare ska för varje period om 24 timmar tillses erhålla minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila.

Arbetsgivaren kan, efter lokal överenskommelse, om förhållandena så erfordrar – t.ex. vid beordrat övertidsarbete, överenskommelse om arbetstidens förläggning eller arbete under beredskapstjänstgöring – som därmed innebär kortare dygnsvila än 11 timmar per 24 timmarsperiod för en arbetstagare, ge arbetstagare motsvarande kompensationsledighet som förkortningen av dygnsvilan innebär. Sådan kompensation skall förläggas som förlängning av viloperioden i anslutning till det arbetspass som närmast följer den avbrutna/förkortade viloperioden.

Kan ej motsvarande kompensationsledighet ges i anslutning till det arbetspass som närmast följer den viloperiod som avbrutits/förkortats, skall arbetstagaren senast inom en månad erhålla kompensationsledighet motsvarande förkortningen av viloperioden som avbrutits/förkortats.

Mom 7 Veckovila

En medarbetare sammanhängande veckovila kan vid tillfällig avvikelse uppgå till minst 24 timmar om lokal överenskommelse inte träffas om annat.

§ 6 Obekväm arbetstid

Mom 1 Ersättning

För arbetstid förlagd från kl. 19.00 måndag – torsdag till kl. 06.00 påföljande dag utges ett tillägg om

- 33:60 kr per timme fr o m 1 juli 2011

För arbetstid förlagd från fredag kl. 19.00 till måndag kl. 06.00 utges ett tillägg om

- 43:50 kr per timme fr o m 1 juli 2011

För arbetstid förlagd från kl. 19.00 dag före trettondagen, första maj, Kristi Himmelsfärdsdag och nationaldagen till kl. 06.00 dagen efter respektive helgdag utges ett tillägg om

- 43:50 kr per timme fr o m 1 juli 2011

För arbetstid förlagd från kl. 18.00 dag före långfredagen till kl. 07.00 till dag efter annandag påsk, respektive från kl. 18.00 dag före pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton till kl. 07.00 vardag (lördag som infaller vid jul och nyårshelg bryter inte helgersättningen) närmast efter helgdagsafton utges ett tillägg om

- 102:30 kr per timme fr o m 1 juli 2011

Ersättning för obekväm arbetstid beräknas per sexminuters intervall.

Ovan angivna ersättningar inkluderar semesterlön/semesterersättning.

§ 8 Jourtjänst

Mom 2 Ersättning

För jourtid förlagd från måndag kl. 06.00 till fredag kl. 19.00 utges en ersättning om

- 46:20 kr per timme fr o m 1 juli 2011

För jourtid förlagd från fredag kl. 19.00 till måndag kl. 06.00 utges en ersättning om

- 49 kr per timme fr o m 1 juli 2011

För jourtid förlagd från kl. 08.00 påskafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton till kl. 08.00 dagen närmast efter nämnda aftnar utges en ersättning om

- 89:20 kr per timme fr o m 1 juli 2011

Jourersättning utgår ej för tid då arbete utförts. Ej heller då ersättning för jour uttryckligen ingår i lönen eller utgår som ett fast tillägg per månad eller annan period.

Ovan angivna ersättningar inkluderar semesterlön/semesterersättning.

§ 9 Beredskapstjänst

Mom 2 Ersättning

För beredskapstjänst understigande 150 timmar per fyraveckorsperiod utgår ersättning enligt nedan

- 37:80 kr per timme fr o m 1 juli 2011

För beredskapstjänst därutöver under perioden kan lokal överenskommelse träffas om högre belopp.

Ersättning för beredskapstjänst utgår ej för tid då arbete utförts. Ej heller då ersättning för beredskap uttryckligen ingår i lönen eller utgår som ett fast tillägg per månad eller annan period.

Ovan angiven ersättning inkluderar semesterlön/semesterersättning.

§ 12 Föräldraledighetstillägg

Mom 2 Förutsättningar

Ersättning erhålles från 1 juli 2011 enligt följande:

En medarbetare som är tjänstledig i samband med graviditet, barns födelse eller adoption har rätt till föräldraledighetstillägg från arbetsgivaren om

• medarbetaren varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd samt
• medarbetarens anställning fortsätter under minst tre månader efter tjänstledigheten.

Föräldraledighetstillägg utges:

• under en månad om medarbetaren har varit anställd i ett men ej två år i följd och
• under tre månader om medarbetaren har varit anställd i två år i följd och
• under fem månader om medarbetaren har varit anställd i tre år i följd eller mer.
• Om föräldraledigheten skulle bli kortare än en, tre respektive fem månader utges föräldraledighetstillägg inte för längre tid än ledigheten omfattar.

Föräldraledighetstillägg utgör per frånvarotimme

10 % x månadslönen x 12,2/

52 x veckoarbetstiden

Föräldraledighetstillägg utges inte på lönedelar över 15 prisbasbelopp.
Föräldraledighetstillägg utbetalas med halva beloppet när ledigheten börjar och resterande hälft efter det att medarbetaren har fortsatt sin anställning i tre månader efter tjänstledigheten. Föräldraledighetstillägg utges inte om medarbetaren undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån nedsatts ska föräldraledighetstillägget reduceras i motsvarande mån.

Föräldraledighetstillägget får inte delas upp i flera perioder och utges aldrig för tjänstledighet efter det att barnet är 18 månader gammal.

§ 13 Sjuklön m m

Mom 9 Inskränkningar i rätten till sjuklön

Moment 9 första stycket utgår från 1 januari 2011.

Övriga överenskommelser

Parterna är överens om att övertidsersättning inte ska justeras retroaktivt förrän fr o m den 1 januari 2011.
Parterna är överens om att intentionen med pappadagarna, enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, är en två veckors ledighet (10 veckodagar) per barn vilket motsvarar 80 timmar ordinarie arbetstid. Tillämpningen är inte tänkt att vara någon annan inom avtalsområdet om inte annat överenskommes med medarbetaren.
Parterna tillsätter en arbetsgrupp för arbetsmiljö, hälsa och säker vård. Fokus ska ligga på arbetstidsfrågor som jourtjänstgöring och dygnspass.

Redigering och avtalstryck

Parterna är överens om att omedelbart göra en översyn och redigering av avtalet om allmänna anställningsvillkor. Ett nytt avtalstryck kommer därför först senare i vår. Förhandlingsprotokollet med samtliga bilagor bifogas till detta Arbetsgivarnytt och kommer även att finnas tillgängliga på hemsidan.

För mer information kontakta:

Maria Sundling Grundtman, förhandlare, 08-762 69 04
Hanna Lindell, förhandlare, 08-762 68 66
 

Jörgen Levin skickar dessutom en uppmaning till politikerna att med alla medel se till att underlätta för företagare inom välfärdssektorn. De delar av Hälsoval Skåne som idag fungerar friktionsfritt är främst de delar som företagarna själva kan påverka, därför efterlyses mer transparens och insyn.

Införandet av Hälsovalet har inneburit mycket positivt för Skånes medborgare; möjlighet att välja eller välja bort vårdgivare, en tillgängligare primärvård, ökade öppettider och ett ökat fokus på service med patienten i fokus. Frågan är - vad är nästa steg?

Hur Hälsoval Skåne kan förbättras diskuterades under ett fullsatt halvdagsseminarium som Vårdföretagarna arrangerade tillsammans med Svenskt Näringsliv. Region Skåne var en av de regioner som var allra först på banan med att införa Hälsoval, men nu är det hög tid att se över systemet och förbättra det ytterligare så att fler företag får chans att växa.

Ansvariga politiker och ledande tjänstemän i regionen tillsammans med medlemsföretag i Vårdföretagarna delade med sig av sin syn på Hälsovalet och möjliga vägar framåt.

Karin Magnusson i artikeln intill berättar om hur man som vårdföretagare kan ha svårare att uppfattas som "en riktig företagare". Det känner Inga-Kari Fryklund igen.

"Bland våra medlemsföretag finns många som vittnar om att det skapas andra spelregler för vårdföretag. Ett exempel är att kravställningen förändras när verksam - heter som har varit offentliga ska bli privata. Det kan då krävas tillstånd som inte de offentliga behövt."

Hon säger också att det är vanligt att vårdföretagare ofta bedöms mer individuellt än i andra branscher.

"Man kan från samhällets sida visa rädsla för att vara generellt positiv till en näringsgren inom vård och omsorg. Men man kan säga att specifika företagare inom området är bra och att just dessa går att anlita."

Vanlig missuppfattning

I en undersökning som gjorts av Novus Opinion visas att strax över hälften av befolkningen tycker att det är bra att dessa finns, och kan göra vinst. Cirka en tredjedel tycker att företagens möjlighet att göra vinst bör förbjudas.

Anders Morin som ansvarar för välfärdspolitiska frågor på Svenskt Näringsliv, tror att omgivningens attityd till vårdföretag ofta har sin rot i frågan om vinster:

"Det är en vanlig missuppfattning att vård, skola och omsorg är verksamheter som bara går att bedriva på ett sätt. Det finns till exempel politiker som inte vill se att det för en privat utförare går att stärka produktivitet och effektivitet, men samtidigt behålla minst samma kvalitet."


Artikeln skrivan och publicerad av Dagens Industi den 18 mars.
Författare: Anders Lövgren

Arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna undrar hur tillsynen av personlig assistans, som tillkommer vid årsskiftet, ska hinnas med.

-Vi fixar det inte fullt ut, säger Per-Anders Sunesson, chef för Socialstyrelsens tillsynsavdelning.
Den så kallade frekvenstillsynen omfattar HVB-hem, LSS-boende för funktionshindrade samt ungdomshem och institutioner som drivs av Statens institutionsstyrelse, exempelvis ungdomshem.

Boendena ska kontrolleras av Socialstyrelsen minst två gånger per år, enligt nya regler som trädde i kraft vid årsskiftet 2009-2010. Då övergick ansvaret för tillsynen från länsstyrelserna till Socialstyrelsen, och kraven på tillsynen skärptes.

Socialstyrelsen räknar i år med att hinna besöka samtliga 822 tillsynsobjekt minst en gång, enligt Per-Anders Sunesson. I flera regioner kommer de också att klara kravet på två besök. I Region mitt, som omfattar sju landsting i Mellansverige, är de längst ifrån att klara målen.

-Det beror på att det var flest i personalen där som tackade nej till att gå över från länsstyrelsen, så vi har haft flest vakanser där, säger Per-Anders Sunesson.
Omkring 25 procent av den tidigare tillsynspersonalen på länsstyrelserna har valt att inte gå vidare till Socialstyrelsen.

Branschorganisationen Vårdföretagarna uttalar kritik mot att tillsynen inte fungerar som den ska.

Läs vidare här

Just nu står till exempel flera hundra i kö för att få vård hos den privata vårdcentralen Visborg på gamla P 18-området i Visby.

- Det skulle behövas fyra privata alternativ på Gotland, det säger till Gotlands Allehanda Ulf Öfverberg som är näringspolitisk expert hos Vårdföretagarna.

Totalt finns det på Gotland åtta primärvårdcentraler - Hansahälsan och Visborg är de enda privata alternativen. Enligt Vårdföretagarna bör hälften av aktörerna vara privata.

Nyheten tidigare publicerad i Gotlandsnytt, SR, Ekot.

Ragnwi Marcelind, Statssekreterare på Socialdepartementet, inledde dagens första presentation med att målet med eHälsa, är att skapa nytta för invånare, personal och beslutsfattare genom rätt information till rätt person vid rätt tillfälle.

Nytt för i år var Levande verkstad, en gemensam mötesplats där deltagarna fick prova på såväl driftsatta tjänster som att ta del av utvecklingen inom pågående projekt.

Läs mer om dagen här

Det var människor av alla de slag, beslutsfattare på relativt höga nivåer, grannar, släkt och andra som faktiskt inte verkade veta att när vi pratar om privat driven vård, är det till 99 procent off entligt fi nansierad verksamhet vi menar. Det är vårdcentraler, vårdgivare inom specialistvård, utförare av hemtjänst, äldreomsorg, personliga assistenter, psykiatri och annan, behandlingsverksamhet som beställs och fi nansieras av landsting och kommuner runt om i landet, på medborgarnas uppdrag.

Dessa företag är ofta små eller medelstora, nio av tio vårdföretag har färre än tio anställda. De drivs av entreprenörer med ett stort engagemang som inte sällan själva har en bakgrund inom vård och omsorg. Varför är det så svårt att sprida den bilden och kunskapen om vilka de privata vårdgivarna faktiskt är?

Från Vårdföretagarnas sida måste vi bli bättre på att berätta om den kvalitet i vård och omsorg som våra olika medlemmar bidrar med runt om i landet. Vi borde bli bättre på att berätta om medarbetare i privat driven vård, om hur de trivs bättre på jobbet, känner sig mer delaktiga och är mer nöjda med sina möjligheter att påverka verksamheten.

Det handlar också om att få med oss politiker, oavsett partifärg och block, som vi vet är för valfrihet och mångfald och som tror på att konkurrens är ett bra sätt att uppnå kvalitet och få så mycket vård och omsorg som möjligt för våra skattepengar. Att få dem att vara tydliga och inte blanda in förvirrande begrepp som gräddfi ler där de inte hör hemma. Framför allt handlar det förstås om att fortsätta vara med och utveckla svensk vård och omsorg i samma anda som vi gör nu, och ännu mer. Men visst skulle det underlätta för alla duktiga entreprenörer om de slapp mötas av okunskap och ifrågasättande av vilka de är, varför de verkar och vad de kan bidra med för svensk vård och omsorg.

Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör på Vårdföretagarna.

Artikeln publicerad i Dagens Medicin den 27 oktober.

När dottern Sara Norlander var med om en gokartolycka 1998 och blev helt orörlig behövde hon 5-6 personliga assistenter i hemmet, dygnet runt.

”Vi såg behov som inte tillgodosågs och tanken började gry att själv ta över omvårdnaden”, säger vd:n Lena Norlander, som då arbetade som administratör i ett annat bolag.

I februari 2004 startade hon tillsammans med sin make, Carl-Olof ”Tjalle” Norlander Brukar Torget i Färjestaden, ett assistansföretag, med dottern som enda kund, eller brukare som det heter inom vården, för att själva administrera och vägleda de assistenter hon behövde.

Idag har företaget avtal med16 funktionshindrade i åldrarna 2 till 70 år och är arbetsgivare åt 98 assistenter, varav hälften är heltidsanställda. Det har lett till att omsättningen har ökat med 254 procent under Gasellperioden 2006 till 2009 till drygt15 Mkr. De är därmed länets mest snabbväxande företag som också är lönsamt.

”Att arbeta med hjärta och göra det lilla extra är våra ledord”, säger Lena Norlander.

Företaget har ett oskattbart trumfkort i dottern Sara, som numera arbetar i företaget.

Sara Norlanders orörliga liv tog en häpnadsväckande vändning när hon fick vetskap om en privat klinik i Göteborg. I mars 2007 togs första kontakten med den. I december stod hon på benen och gick med rullator. Nu är hon nästan helt återställd från att ha varit helt orörlig från 1998 till 2007. En whiplashskada kvarstår och därför arbetar hon deltid. Hennes sypunkter ses som ovärderliga.

”Hon är en enorm tillgång för oss. Hennes erfarenheter som brukare hjälper oss att se från brukarens synvinkel”, säger Lena Norlander.

Brukar Torget finns förutom i Kalmar kommun även i Borgholms och Mörbylånga kommuner. Det bemannar drygt 300 timmar per dygn.

Grundarna har försiktigt byggt upp företaget och i augusti flyttade de in i moderna och större lokaler mitt i Färjestaden.

”Kvaliteten är för oss det allra viktigaste. Assistenterna ska ha utbildning och känna förtroende för oss och våra brukare ska inte bara få sina grundläggande behov tillfredsställda utan också det där lilla extra”, säger Lena Norlander.

Verksamheten bygger på en rättighetslag, lagen om stöd och service, LSS, som stiftades 1994. De funktionshindrade har även rätt att välja utförare och personliga assistenter.

Företaget får 252 kronor per assistanstimme.

”Vi förvaltar brukarens pengar som går till lön, sociala avgifter och administration. En pott går till utbildning av personal, en pott är avsedd för trivselinsatser. VInsten går till att bygga upp företaget”, säger Lena Norlander.

Vinstmarginalen 2009 blev 8,60 procent, en fördubbling mot de tidigare åren. Nyligen investerades det i en fullt handikapanpassad bil, som brukarna kan boka.

”Det ger dem en enorm frihet”, kommenterar Carl-Olof Norlander, som gärna vill ge dem lite guldkant i tillvaron. Inte ens på semestern kopplar ägarna bort arbetet. En privat semesterresa makarna Norlander gjorde till Kanarieöarna slutade med att de av en slump kom i kontakt med några andelsägenheter med handikapanpassning. De mätte, tänkte och kontrollerade om de passade svenska riktlinjer också.

”Ur denna resa växte en ny trivseltanke fram: att resa med våra funktionshindrade till solen” säger Lena Norlander.

Nu har Brukartorget två andelslägenheter på Kanarieöarna och det är Sara som håller i solresorna döpta till ”Sara Resort”.

”Vi vill se möjligheter och genomföra dem. Drömmen för en av våra funktionshindrade var att få flyga till värmen. Det möjliggjorde vi och den glädje personen upplevde var värd all möda vi lagt ner”, säger Sara Norlander.

Lena och Carl-Olof Norlander har alltid arbetat med människor.

”Glädjen i att kunna hjälpa är viktig för oss. Vi är kyrkligt och kulturellt verksamma och har arbetat politiskt”, säger Carl-Olof Tjalle Norlander, som är pensionerad slöjdlärare.

Artikeln skriven av Reet Waikla från dagens industri, publicerad den 14 oktober i dagens industri.
 

Personlig assistans är den vårdsektor som ökat mest i Sverige och i dag finns runt 500 assistansanordnare.

Fakta Gasellfakta
Företag: Brukar Torget.
Placering: Gasellvinnare i Kalmar län.
Ort: Färjestaden.
Bransch: Vårdsektorn, assistansföretag.
Antal anställda i dag: 95 varav 49 heltidsanställda. Resten tim- och visstidsanställda.
Omsättning: 15,2 Mkr, (december 2009).
Tillväxt 2006-2009: 254 procent.
Ägare: Lena Norlander och Carl-Olof ”Tjalle” Norlander.
 

Vårdvalet är lag och alliansregeringen sitter kvar. Men trots det fi nns det orosmoln på privatvårdens himmel.

Regeringen förlorade sin majoritet i riksdagen och i landstingsvalen gjorde den privatiseringsskeptiska oppositionen klart bättre ifrån sig än på riksnivå. Det är i det läget som Inga-Kari Fryklund tar över som förbundsdirektör för Vårdföretagarna efter Ari Kirvesniemi.

– Vårdvalet måste fortsätta att utvecklas. Både genom att det utvidgas till att gälla inom specialistvården och genom att det blir verklig konkurrens, säger Inga-Kari Fryklund.
 
Ska visa på ”goda exempel”

Det är främst i de nordliga landstingen, där de styrande politikerna har valt breda uppdrag vilket gör det svårt för mindre företag att slå sig in, som Vårdföretagarna ser problem. När Inga-Kari Fryklund reser till de röda landstingen i norr tänker hon visa på goda exempel från andra delar av landet.

– När de ser hur bra det fungerar i andra landsting är jag övertygad om att vi kan påverka dem. En reform som vårdvalet kan i början ses som ideologisk, men sedan handlar det om att det ska bli så bra som möjligt.
 
Van vid opinionsbildning

Den tidigare förbundsdirektören höll en relativt låg profi l externt. I stället har det under de senaste åren varit Hans Dahlgren, näringspolitisk chef, som varit ansiktet utåt.

När han nu har slutat tänker Inga-Kari Fryklund ta över mycket av det publika arbetet. Från sitt senaste arbete, nio år som regionchef på Svenskt Näringsliv i Mellansverige, är hon van vid att bedriva opinionsbildning mot politiker.

Men en lika viktig målgrupp för Vårdföretagarna är faktiskt sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster och andra som arbetar i sjukvården.

– Vi vet att många är väldigt positiva till att arbeta privat. Jag läste en artikel om anställda hos Proxima i Motala. De var först osäkra, men nu jämför de med hur de tidigare körde en svårstyrd buss och nu en Nissan Micra. Känner man inte att man har möjlighet att påverka så gör man inget bra jobb, därför är det viktigt med alternativa arbetsgivare, säger Inga-Kari Fryklund.

- Många som arbetar i stora privata företag känner kanske också att de kör buss. Vad kan Vårdföretagarna göra för dem?

– Vi driver att kollektivavtalen ska bli mer öppna för individuella lösningar. I traditionella kollektivavtal är allt upplagt på liknande sätt för alla. Vi vill också ha mer lokal lönebildning.

- Men man kan väl göra avsteg från kollektivavtalen om man kommer överens med facket?

– Jo, men utifrån enskilda anställda så vill inte alla ha det på samma sätt. Men Sverige har egentligen ganska bra kollektivavtal.
 

KORT OM
Namn: Inga-Kari Fryklund.
Ålder: 48 år.
Familj: Man och två barn, 19 och 20 år.
Bakgrund: Utbildad personalvetare. Senast under nio år regionchef inom Svenskt Näringsliv.
Bäst med offentligt driven vård: Att du blir väl omhändertagen när du kommer akut.
Och sämst: Att de anställda känner att de inte kan göra ett bra jobb.

Under mångfaldsseminariet i Botkyrka söder om Stockholm delade Veckans Affärer ut ett nyinstiftat mångfaldspris. Sex personer och företag var nominerade och vinnare blev Anastasia Georgiadou som har grundat företaget Svensk Personlig Assistans.

”Det är alltid kul att få utmärkelser. Mitt motto är att man ska behandla andra som man vill bli behandlad själv. Det är helt enkelt sunt förnuft", säger hon.

Är det för lite sunt förnuft i det svenska samhället?
”Jag tror att många är rädda för något nytt. Men det lönar sig alltid att anställa personer med invandrarbakgrund”.

På vilket sätt?
”Mångfald ger vinst men det är svårt att värdesätta det i pengar. Däremot märker man att företag med invandrare vågar bryta trender och inte fortsätta med samma gamla invanda mönster, vilket gynnar företagen.”

Anastasia Georgiadous vann mångfaldspriset med nomineringen ”Hennes bolag fyller en plats på marknaden som andra har missat – en brygga mellan vi och dom”. Men hon anser inte att majoriteten av de svenska bolagen är på rätt väg.

”Många företag har lyckats rekrytera personer med invandrarbakgrund längst ned i hierakin, men högre upp är det väldigt få. Men det är ändå de företag som får in invandrare som på lång sikt kommer att lyckas med integrationsarbetet.”

Artikeln tidigare publicerad i Veckans Affärer den 15 september.

"Det går bra för vårdsektorn, och det är positivt. Men möjligheterna att expandera verksamheten beror på var i Sverige man är aktiv och inom vilken bransch man är verksam", säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef för Vårdföretagarna.

Den nya konjunkturbarometern för vårdsektorn har sammanställts av SCB för Vårdföretagarnas räkning. 480 företag har tillfrågats.

Barometerutfallet för första halvåret visar att nästan vartannat företag hade en positiv utveckling jämfört med andra halvåret 2009. Färre än vart tionde företag såg en försämring under halvåret.

Hälften av företagen ökade antalet patienter jämfört med andra halvåret 2009. Bara åtta procent av företagen hade färre patienter. 40 procent av företagen har ökat antalet anställda sedan slutet av förra året och 15 procent har dragit ned på personalstyrkan.

Syftet med barometern är att följa utvecklingen i vårdbranschen och delbranscherna personlig assistans, primärvård och äldreomsorg.

"På fem sex år har kanske 7.000 nya vårdföretag tillkommit. Man klumpar ofta ihop det med annan tjänstesektor. Då blir det sällan tydligt vad som händer just i den här branschen", säger Hans Dahlgren.

På kort sikt ser företagen positivt på utvecklingen. Möjliga hinder för expansionen framöver är dock svårigheten att rekrytera kompetent personal, vilket kan vara ett tecken på en begynnande högkonjunktur.

Företagen pekar på att det inte råder jämlika villkor mellan offentlig och privat vård. Utgången i valet skapar också osäkerhet inför framtiden hos företagen.

"Politiska beslut skapar oro och är den viktigaste orsaken till att man tror sig inte kan expandera sin verksamhet. Här ser man också en tendens med sämre villkor norröver än söderöver", säger Hans Dahlgren.
 

Fakta:
Högkonjunktur och osäkerhet

• Konjunkturindex för vårdsektorn, som kan variera mellan -100 och +100, stod under sommaren på +29 för de tre branscherna, vilket innebär högkonjunktur.
• Primärvården har ökat antalet patienter under första halvåret. Brist på kompetent personal kan påverka lönsamheten på sikt. Hela åtta av tio företag anser att det inte råder konkurrensneutralitet.
• I äldreomsorgen klagar vart fjärde företag på dålig lönsamhet. Fyra av tio anser att det inte råder konkurrensneutralitet och 45 procent oroar sig över politiska beslut.
• Personlig assistans är den bransch som har utvecklas starkast. Under första halvåret såg 57 procent av företagen en positiv utveckling jämfört med andra halvåret i fjol.

Fakta:
Politiska förändringar

• Om de rödgröna vinner valet har de sagt att de ska ändra lagen om vårdval i primärvården. De vill ge politikerna veto när det gäller var en vårdcentral ska få öppna.
• Lagen om vårdval, som infördes av den borgerliga alliansen vid årsskiftet, ger privata vårdcentraler rätt att öppna var som helst och få ersättning från landstinget för patientbesök. Vissa landsting, särskilt i norr, har varit skeptiska till reformen.
• Om alliansen vinner valet tänker de gå vidare med sina reformer för en större andel privat vård under nästa mandatperiod.
• 160 av 270 kommuner har hittills infört lagen om valfrihetssystem för äldreomsorgen (LOV), som är frivillig för kommunerna att införa. Alliansen vill få fler kommuner att införa LOV.

 Artikeln skriven i Dagens Industri den 12 september 2010.

Marknaden för privata vård- och omsorgsföretag är under stark tillväxt. Vårdföretagarna driver på ett proaktivt sätt näringspolitiska och arbetsgivarfrågor för den privata vård- & omsorgsmarknaden för att öka förståelsen och förbättra den privata vårdens förutsättningar. Vårdföretagarna arbetar för ökad valfrihet och mångfald inom vård och omsorg och tydliggör den privatdrivna vårdens betydelse för samhället.

Din uppgift blir att på ett proaktivt sätt och med en hög aktivitetsnivå tillsammans med övriga experter inom enheten verka för goda förutsättningar för de ingående branscherna, samt att Vårdföretagarna är den givna kunskapskällan och kontakten när det gäller privat vård- och omsorg. Arbetet innebär såväl kontakter med media, politiker och andra opinionsbildare, som kontakter med företag. Du är en bra debattör, som gillar att ta en debatt med politiker och agera i media. Tillsammans med övriga medarbetare ansvara för att Vårdföretagarna har en hög synlighet i såväl media som i andra relevanta sammanhang.

Vi söker dig som har:

• Flerårig erfarenhet av arbete med opinionsbildning.
• Erfarenhet av framgångsrikt påverkansarbete och nätverksbyggande med dokumenterat goda resultat.
• Förmåga att som en god ledare coacha medarbetare.
• Intresse för samhällsutveckling och då särskilt för hur vården - och omsorgen skall utvecklas.
• Relevant högskoleutbildning eller motsvarande.

Du ska också ha god förmåga:

• att på ett pedagogiskt sätt uttrycka dig i tal och skrift.
• att aktivt skapa, upprätthålla och utveckla kontakter och samarbeten med både interna och externa aktörer.
• att nå uppsatta mål för arbetet samt att klara leveranser och stöd till hela organisationen.
• att samarbeta och skapa ett gott arbetsklimat också under tidspress.

Vi ser gärna att du skickar din ansökan så snart som möjligt då vi kommer att hålla intervjuer löpande.

Ytterligare information lämnas av Inga-Kari Fryklund, Förbundsdirektör, telefon 070-671 10 53 .

Din ansökan skickar du till ann-sofie.iderstrom@almega.se eller på adress Personalchefen, Almega, Box 55545, 102 04 Stockholm.

--------------------------------------------------------------------------------

Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Närmare 2000 företag med drygt 55 000 årsanställda är medlemmar. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.

Om man räknar in även de privata vårdcentraler som fanns innan vårdvalet infördes är nu ungefär en miljon patienter listade hos privata vårdgivare. Vårdvalet och etableringsfriheten för privata vårdgivare blev lag från årsskiftet. I många landsting är det dock först nu det börjar komma i gång.

Vårdföretagarnas genomgång visar att flest nya vårdcentraler och störst antal listade patienter har tillkommit i Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Halland. I flera landsting har bara ett fåtal nya vårdcentraler tillkommit och på Gotland, i Jämtland och i Örebro har det inte öppnats några nya privata vårdcentraler.

Ökad tillgänglighet
Vårdvalet har enligt Vårdföretagarna lett till att tillgängligheten har ökat på flera håll, bland annat på Järvafältet i Stockholm och i delar av Göteborg.

Magnus Kåregård, som är medicinsk rådgivare för Hälsovalet i Region Skåne, instämmer i den bilden. Innan hälsovalet infördes visste landstinget i Region Skåne att primärvården behövde byggas ut.
Vi hade ett uppdämt behov av fler enheter på primärvårdsnivå. Nu har vi inga vita fläckar i Skåne längre där det inte finns vårdcentraler. Det har tillkommit vårdcentraler i större städer men även på landsbygden där det inte fanns något utbud tidigare, säger han. *-- Kan förändras --*

Om de rödgröna vinner valet kommer de att ta bort den så kallade etableringsfriheten. Då kommer landstingspolitikerna landet återigen att avgöra var de privata vårdcentralerna får etablera sig.

En kritik som den rödgröna alliansen riktat mot vårdvalet är hur det fördelar resurser mellan olika patientgrupper. I Stockholm får vårdcentralerna samma ersättning oavsett hur vårdtunga patienter de tar emot. Men oavsett vilket block som får makten i Stockholms landsting ser det nu ut som att systemet ska göras om så att vårdtunga patienter ska ge högre ersättning. I Skåne och i flera andra landsting ser systemet redan ut på det sättet.

Vårdföretagarna välkomnar en diskussion efter valet om ett nationellt vårdval där bland annat vårdtyngd spelar en viktig roll i primärvården, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef för Vårdföretagarna.

TT 
 

De nya avtalen gäller endast för Kommunals avtalsområde. För Vård-förbundet, SKTF och LSR gäller de gamla avtalen till 31 december 2010. Förhandlingstider är utsatta under hösten och information läggs löpande ut under Arbetsgivarguiden på hemsidan.

Löner

En allmän pott för individuella lönehöjningar

Lönehöjningar ska ske per den 1 juli 2010 respektive den 1 augusti 2011. Nästa lönerevision sker alltså först efter 13 månader istället för efter ett år. Ett allmänt löneutrymme beräknas med minst 490 kronor för varje heltidsanställd den 30 juni 2010 respektive med 480 kronor den 31 juli 2011. De deltidsanställdas bidrag till potten bestäms i proportion till arbetstidsmåttet. Avtalet innehåller inga individgarantier.

Lägstalöner

Arbetstagare med fast kontant lön som fyllt 19 år och har en sammanhängande anställningstid överstigande tre månader får en månadslön på lägst 15 685 kronor från 1 juli 2010 och 16 070 från 1 augusti 2011.

Arbetstagare med krävd yrkesförberedande gymnasieutbildning och ett års sammanhängande anställningstid i yrket efter genomgången utbildning får en lön på lägst 17 385 kronor från 1 juli 2010 respektive 17 770 kronor från 1 augusti 2011.

OBS! Årets lönehöjningar ska ske från 1 juli 2010, vilket innebär att lönerna ska beräknas retroaktivt från detta datum. Förhandlings-ordningen är dock anpassad till att avtalet tecknades först den 12 augusti, vilket framgår av förhandlingsordningen (se punkt 6 i Löneavtalet).

Allmänna villkor

Begränsningsperiod

Begränsningsperioden för genomsnittsberäkning av ordinarie arbetstid har förlängts från fyra till 16 veckor. Detta gör det möjligt att planera förläggningen av ordinarie arbetstid så att den följer variationer i efterfrågan, så att man exempelvis kan undvika överbemanning eller övertid. Bestämmelsen framgår av § 5 mom 5. Fortfarande finns det möjlighet att träffa lokala kollektivavtal om ytterligare förlängning av beräkningsperioden.

Ersättning vid tjänstgöring på OB-tid och förskjuten arbetstid

OB-ersättningen höjs inte alls det första avtalsåret, utan först den 1 juli 2011 enligt följande:

O-tilläggstid Kr/tim
A        94,30
B       47,10
C      38,20
D      18,90

Jourtjänst

Ersättning per jourtimme beräknas från 1 juli 2010 enligt följande:

månadslön/600

För jour eller del därav som infaller mellan kl. 22.00 dag före lördag/helgdagsafton och kl. 07.00 dag efter sön- eller helgdag utges ersättning per jourtimme med:

månadslön/300

OBS! Jourersättningen höjs från 1 juli 2010, vilket innebär att de anställda som har arbetat jour efter detta datum har rätt till retroaktiv ersättning enligt det nya avtalet.

Övriga frågor

Förhandlingarna har även resulterat i följande:
• En arbetsgrupp ska tillsättas för att arbeta med frågor om mångfald och ickediskriminering.
• Frågan om anställningsformen anhörigvårdare ska hanteras under avtalsperioden.
• En överenskommelse har träffats om regler för inhyrning av personal då det finns uppsagda arbetstagare med företrädesrätt
• Vårdföretagarna ska särskilt informera om företags skyldighet att utfärda arbetsgivarintyg

Bilaga: Protokoll med bilagor från förhandlingen. (pdf)