Det går bra för vårdbranschen, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef för Vårdföretagarna. Flera av de största vårdföretagen höjde sina vinster förra året, visar TT:s genomgång av företagens bokslut. Praktikertjänst, som ägs av drygt 2 000 verksamhetschefer vid privata läkar- och tandläkarmottagningar, såg sin vinst öka till 789 miljoner kronor under förra året, jämfört med 595 miljoner 2008. Carema Sjukvårds vinst blev 35,9 procent högre och Attendo höjde rörelsevinsten med 40 procent. Investorägda Aleris halverade däremot sin rörelsevinst.
I Sverige finns omkring 15 000 vårdföretag och branschen har växt de senaste åren, visar en genomgång från Vårdföretagarna som sträcker sig fram till 2008. Och även om det gått bra för de stora företagen, varav flera ägs av riskkapitalbolag, har utvecklingen varit ännu mer positiv i de mindre företagen.
Allra bäst ekonomiskt går det för de små företagen. Den stora tillväxten sker bland dem, säger Hans Dahlgren.
Politiska reformer har spelat en stor roll. Den nuvarande regeringen har öppnat för ett ökat antal privata vårdgivare, bland annat genom att avskaffa stopplagen i sjukvården och gett kommuner möjlighet att släppa in privata aktörer inom äldreomsorgen.
Ny lagstiftning om vårdval har öppnat för etablering av privata vårdcentraler inom primärvården över hela landet. Det företag som satsat mest aggressivt är Praktikertjänst, som stått för 15 procent av nyetableringarna av nya vårdcentraler.
Det förefaller som om det är på väg att bli tämligen oladdat med privata aktörer inom primärvården. Ungefär hälften av tandvården i Sverige är ju privat. Jag tror att vi kommer att gå mot det även när det gäller primärvården, säger Carola Lemne, vd för Praktikertjänst. *-- Politisk osäkerhet --*
Om den borgerliga alliansen får bestämma kommer den snabba utvecklingen mot fler privata vård- och omsorgsgivare i hela landet att fortsätta.
Oppositionen är däremot mer kluven. Det finns ett motstånd mot vinster i vården hos Vänsterpartiet, medan Socialdemokraterna vill ta bort tvånget på landstingen att införa etableringsfrihet i primärvården. Det skulle kunna innebära att etableringsfriheten försvinner i flera av de nordligaste landstingen, exempelvis i Jämtland.
Enligt Hans Dahlgren gör osäkerheten om vilken politik som kommer att föras att det före valet kommer att ske väldigt få etableringar av nya vårdcentraler i de nordliga länen. Carola Lemne håller med.
Vi utgår mycket från personer som har en dröm och vill öppna eget, men de vågar ju inte satsa om det finns risk för att man om ett år drar in allt igen, säger hon.
Tidningarnas Telegrambyrå