Lagregleringen om vårdval i primärvården har utvecklat valfriheten, kvaliteten och tillgängligheten i hela landet. Vi vet att patienterna uppskattar möjligheten att välja, skriver Peter Seger och Håkan Tenelius, Vårdföretagarna.
Regeringen har brått att avskaffa den nationella regleringen av vårdvalet i primärvården. Förslaget har inte föregåtts av någon utredning. Det enda underlaget är en promemoria på tre sidor med en konsekvensanalys på två meningar. Ett hastverk i en fråga som kan få stora konsekvenser för landstingen, vårdgivarna och framför allt hälso- och sjukvårdens patienter. Det första stora sjukvårdsinitiativet från den så kallade samarbetsregeringen präglas knappast av samarbetsvilja, snarare misstro mot den stora del av primärvården som drivs privat.
Regeringen anger två skäl för att avskaffa den nationella regleringen om vårdval. Låt oss fördjupa oss i dem.
Argument 1: Lagregeln inskränker det kommunala självstyret. I regeringens och Vänsterpartiets överenskommelse om vinster i välfärden kallar de vårdvalet för ”tvångs-LOV”. Men varje gång riksdagen stiftar lag för att stärka den enskildas rättigheter eller skydd på något område som kommuner eller landsting ansvarar för så inskränks det kommunala självstyret. Vi hör inte samarbetsregeringen kalla det ”tvångsförskola” när kommunerna är skyldiga att snabbt ordna plats för barn i förskolan. I stället för tvång handlar vårdvalet om patientmakt. Att valet av vårdcentral lagts i människors egna händer har stärkt patientens ställning i vården.
Om regeringens förslag går igenom beslutar varje landsting om de ska ha kvar vårdvalet. En del landsting kommer fortsätta utveckla vården med hjälp av vårdval och vårdgivare i både landstingsdriven och privat regi. Men inte alla. Med tanke på regeringens brådska måste det finnas starka önskemål från rödgröna landstingspolitiker på olika håll om att slippa vårdval. Förmodligen är motivet en missriktad ambition att ”skydda” de landstingsdrivna vårdcentralerna mot kvalitetskonkurrens.
Därmed riskerar vi stora olikheter i landet när det gäller möjligheterna för patienten att själv välja vårdgivare. Vi ser en överhängande risk för att likvärdigheten i hälso- och sjukvården hotas om lagregleringen om vårdval tas bort. Detta hot är betydligt allvarligare än inskränkningen i det kommunala självstyret.
Argument 2: ”Lönsamma” områden har systematiskt prioriterats på bekostnad av de med verkliga behov. Antagandet om etableringsfrihetens effekter saknar stöd i uppföljningarna av vårdvalet. Myndigheten för Vårdanalys konstaterar att målen om ökad valfrihet och bättre tillgänglighet i primärvården har uppnåtts för de flesta medborgare. Det finns inga tecken på att patienter trängts undan eller ett mer ojämlikt vårdutnyttjande. Privata vårdgivare etablerar sin verksamhet där de ser att det finns behov. Därför är etableringsfriheten omistlig för vårdens utveckling och för att kvalitetskonkurrensen ska fungera.
Det enda alternativet till vårdval är traditionella upphandlingar (enligt LOU) för landsting som tänker fortsätta anlita privata vårdgivare i primärvården. Det skulle direkt hota kontinuiteten i vården, som är en mycket viktig kvalitetsfaktor, inte minst för de mest sjuka äldre och andra vårdtunga grupper. I LOU-upphandlade avtal finns en bortre tidsgräns. Därefter måste en ny upphandling genomföras, oavsett hur nöjda patienterna är och oavsett om landstinget tycker att vårdcentralen gör ett utmärkt jobb. Om nästa upphandling vinns av en annan entreprenör kan mångåriga etablerade läkarkontakter brytas. Patientens kontinuitet och val av läkare kan helt enkelt inte garanteras vid LOU-upphandlingar.
Vårdvalet däremot är långsiktigt. Så länge patienterna uppskattar verksamheten och den håller hög kvalitet kan vårdgivaren fortsätta samt utveckla sin verksamhet. Det tjänar vi alla på.
Lagregleringen om vårdval i primärvården har utvecklat valfriheten, kvaliteten och tillgängligheten i hela landet. Vi vet att patienterna uppskattar möjligheten att välja – och välja bort – vårdgivare. Den patientupplevda kvaliteten är genomgående högre hos de privat drivna vårdcentralerna än den landstingsdrivna. Men kvalitetskonkurrensen sporrar både den privat drivna och den landstingsdrivna verksamheten. När det finns alternativ att välja mellan kan ingen vårdgivare ta sina patienter för givna, utan alla måste anstränga sig lite extra ifråga om bemötande, tillgänglighet och vårdkvalitet. Därför gynnar vårdvalet alla patienter. Därför ger vårdvalet utvecklingskraft i sjukvården.
Därför är det ett stort misstag av regeringen att försöka avskaffa det generella vårdvalet.
Peter Seger
vd Sophiahemmet och ordförande i Vårdföretagarnas Bransch Sjukvård
Håkan Tenelius
näringspolitisk chef Vårdföretagarna