Hoppa till innehåll

Felaktigheter skapar oro – och leder till fel politiska beslut. Det skriver Håkan Tenelius i en debattartikel i Aftonbladet.

Politiskt motiverade utspel och seglivade missförstånd om vården och omsorgen tar allt större utrymme, samtidigt som fakta och sakliga rapporter trängs undan. Tyvärr verkar möjligheten att bilda sig en uppfattning om verkligheten genom att följa debatten minska stadigt ju närmare valet vi kommer.

För ett par månader sedan genomförde SVT en opinionsundersökning om äldreomsorgen. Resultatet ledde till rubriker som ”Bara 2 av 100 helt trygga med att åldras” och ”Äldreomsorgen allt sämre”. Men det var inte de äldre själva som hade intervjuats utan ett slumpmässigt urval av befolkningen, närmare bestämt drygt tusen människor i olika åldrar. Några hade nog egen erfarenhet av äldreomsorg, men sannolikt inte de flesta. Nyheten var alltså inte att äldreomsorgen faktiskt blivit sämre, utan att många trodde det. Vilket formulerades på ett sätt som förstärkte misstanken.

Ett par månader tidigare, i november, kom Socialstyrelsens stora brukarundersökninginom äldreomsorgen. Den fick inte särskilt mycket uppmärksamhet. Kan det bero på att det inte anses lika spännande med rubriker som ”De flesta äldre känner sig trygga” eller ”Äldre allt nöjdare med omsorgen”?

På samma sätt är det mycket lättare att hitta kritiska utspel än positiva nyheter om sjukvården. I Aftonbladet den 12/3 är det vårdvalsreformerna som beskrivs med rubriken ”Akuten får ta smällen”. I artikeln hävdas bland annat att människor från utsatta områden söker sig till sjukhusens akutmottagningar, på grund av minskade ersättningar till vårdcentralerna.  Den här gången är källan en känd debattör med vänsterprofil, Kent Werne. Han är motståndare till privata alternativ av ideologiska skäl, vilket förstås innebär att vi varken kan kräva eller ska vänta oss objektivitet när han beskriver valfriheten och vårdföretagen.

En helt annan bild ger femårsutvärderingen av vårdvalet i Stockholm, gjord av Stockholms läns landsting och Karolinska institutet. Den konstaterade bland annat att vårdvalet lett till ökad tillgänglighet, och att antalet besök hos vårdcentralerna har ökat till samma kostnad. Alla patientgrupper har ökat sitt nyttjande av vården, utan att det har drabbat några andra grupper. De äldsta – som vanligen har mer hälsoproblem – har ökat sitt vårdnyttjande mest. Husläkarverksamheten har ökat sin andel av öppenvården och andelen besök på akutmottagningarna har inte ökat. Rapporten lyfter också en del problem och förslag på fördjupade analyser, men helhetsbilden är positiv.

I slutet av artikeln i Aftonbladet återkommer den värsta myten av dem alla, som så många fortsätter att sprida, trots att de borde veta bättre: blöjvägningen.

Vid det här laget har nog alla hört historien om blöjorna som vägdes på Koppargården för att spara pengar, men fortfarande är det alldeles för få som har fått veta hur det egentligen ligger till, nämligen att Socialstyrelsen rekommenderar vägning för att prova ut rätt inkontinensskydd till de äldre som behöver det, och att det är något som görs på alla välskötta äldreboenden, både kommunalt och privat drivna.

Det är kanske inte så konstigt att det är negativa exempel som uppmärksammas och engagerar, medan allt det som är bra passerar utan att få någon större uppmärksamhet. Hälsan tiger still, heter det ju. Men det finns en risk med att sprida en felaktig bild av hur ett av välfärdens viktigaste områden fungerar. Förutom att människor oroas i onödan kan det i värsta fall leda till politiska beslut som försämrar välfärden och valfriheten. Tyvärr verkar inte alla bry sig om det, utan plockar hellre poäng på att göra människor upprörda över halvsanningar och missförstånd.

Håkan Tenelius 
Näringspolitisk chef Vårdföretagarna

Artikeln publicerades i Aftonbladet 17 mars 2014.  

En replik publicerades 19 mars samt en slutreplik 20 mars.