Meddelarskydd och efterforskningsförbud måste omfatta även alla anställda i den privata vården, anser Vårdföretagarnas medlemmar.

Vi måste ha nationella kvalitetsmätningar där viktiga kvalitetsfaktorer redovisas för varje enhet. Bra mätning och bra redovisning gör att både de offentliga beställarna och brukarna med anhöriga kan avgöra vem som håller måttet. Dagens mätningar räcker inte på långt när, även om de är ett steg på vägen.

Den som verkar på en konkurrensutsatt marknad vet att det är nödvändigt att hänga med i utvecklingen, lika mycket när det gäller effektivitet och att erbjuda kunderna det de vill ha, som att kunna locka de bästa medarbetarna med goda anställningsvillkor och intressanta arbetsuppgifter.

Politiska majoriteter i en del landsting, i huvudsak norr om Dalälven, för aktivt en politik som inte främjar eller i värsta fall direkt motverkar etableringen av nya privata vårdaktörer. Detta trots att köerna till vården i många landsting är lika långa som ekonomin är dålig. Lidande blir de köande patienterna.

Ger politikerna ger den enskilde makten att välja kommer den enskilde att välja bort aktörer, privata och offentliga, som har brister i kvalitet eller som sparar för mycket. Det kommer långsiktigt att vara kvalitetsdrivande eftersom det gynnar de som utför sitt uppdrag på ett bra sätt.

Det här är världens viktigaste jobb, säger Mattias Nilsson och Mikael Eriksson. Silvermedaljörer i omsorg i yrkes-VM 2011.

Skulle höstens mediedrev resultera i ett stopp för upphandlingar i kommunerna försvinner barnet med badvattnet.

Att flera olika aktörer tävlar om att få utföra vård och omsorg kan, om kommunen ser till att utnyttja möjligheten, utnyttjas som ett kraftfullt medel för att driva fram bättre kvalitet i verksamheten. Men då måste upphandlingarna utformas utifrån just kvalitetsmål, och inte bara handla om att få lägsta möjliga pris.

Vi ska inte acceptera kvalitetsbrister i någon form av äldreomsorg. Men höstens och vinterns mediedrev mot framför allt Carema Care har fått många att tro att bristande kvalitet har med driftsformen att göra. Att företag som behöver gå med vinst måste snåla in på omsorgen. De senaste månaderna har varje fall av misstänkt vanvård som kunnat kopplas till ett privat företag slagits upp stort i medierna.

Genom verklig konkurrens kan vi få en fortsatt utveckling av kvaliteten i vård och äldreomsorg, men det förutsätter att kommunerna inte bara ser konkurrensen som ett sätt att spara, utan främst ser till att belöna god vård och nöjda omsorgstagare.

Vårdföretagarna vill se lika villkor för alla utförare, oavsett om de är kommunala, vinstdrivna eller ideella. Just därför anser vi att kommunerna bör tänka efter när de upphandlar, så att också små utförare har chans att delta.

I ett annat läge skulle Caremaspelet rent av vara en positiv nyhet om hur arbetsplatser arbetar konstruktivt med att rusta medarbetare i etik och moral.

Det krävs en journalistik som tar äldreomsorgen på allvar. Medierna har en central roll i kvalitetsgranskningen, i att avslöja de brister och övergrepp som andra inte ser. En roll som vissa journalister och redaktioner under stundom klarar utmärkt, men hur kommer det sig att den kritiska källgranskningen så ofta uteblir när det gäller skandalhistorier från äldreomsorgen?

Landstingen prioriterar inte möjligheten för patienter att själva kunna välja specialistläkare, visar en ny rapport. Därför måste regeringen våga sätta ner foten och lagstifta istället för att låta detta vara upp till landstingen själva, skriver Ulf Öfverberg, Vårdföretagarna, och Lil Ljunggren Lönnberg, fd statssekreterare (S).

Debatten om hur välfärden ska utformas handlar allt mindre om konstruktiva förslag och allt mer om att koppla samman vissa begrepp, som vinst, valfrihet och konkurrens med misslyckanden och problem. Men hur många av kritikerna tror att människor i dag skulle acceptera alternativet – byråkrati, likriktning och kommunala monopol?

I äldreomsorgen möter vi dagligen fantastiska människor, möten som hela tiden utvecklar oss. Vi kan göra vardagen bättre för den som befinner sig i en svår situation eller som är ensam. Ingen dag är den andra lik. Alla är fyllda med utmaningar. Det här är världens viktigaste jobb, skriver Mattias och Mikael, undersköterskor och silvermedaljörer i yrkes-VM.

Anställda i privat driven vård och omsorg är överlag mer nöjda än de som arbetar i kommuner och landsting, men nöjdheten har höjts bland de offentligt anställda inom nästan samtliga områden jämfört med förra årets undersökning.

När missförhållanden uppdagas inom äldreomsorgen är det lätt att gripas av panik och försöka hitta ett snabbt sätt att få kontroll på situationen. De senaste avslöjandena har handlat om privata företag och somliga drar därför slutsatsen att det vore bättre att kasta ut alla privata företag och återta omsorgen i kommunal regi. Men det skulle hindra kvalitetsutvecklingen.

Med anledning av tv-programmet Dokument inifrån om äldreomsorgen som sändes söndagen den 6 november vill jag påminna om vikten av bättre avtal och uppföljning inom äldreomsorgen.

KD och Vårdföretagarna: Dålig åldringsvård har inte att göra med om den är privat eller offentlig.

Debatten efter SNS-antologin Konkurrensens konsekvenser kom snarare att handla om publiceringens konsekvenser än det ämne forskarna ville belysa.
Många verkar ha uppfattat efterspelet som att välfärdsföretagen gärna byter ut forskare som framför obekväma slutsatser. Det är i så fall mycket olyckligt. Det är självklart inte sant.

Med de valfrihetssystem som införts inom primärvården och inom äldreomsorgen runt om i landet är patienterna de stora vinnarna. Det finns dock fortfarande brister när det gäller den fria konkurrensen vilket riskerar att på sikt underminera de positiva effekterna av reformen.

Vårdvalet har resulterat i nästan 300 nya vårdmottagningar runt om i landet de senaste två åren. De är öppna för var och en som vill lista sig hos dem, på samma villkor som landstingets egna mottagningar, och de tar givetvis ut samma patientavgifter.

Frågan är varför möjligheten att påverka sin vardag för dem som har förmåga och vilja att göra ett val ska begränsas av att det finns andra som inte har samma kapacitet.

De arbetssätt som små företag utvecklar behöver nå fler äldre. Då behövs också stora företag som kan finansiera egna utvärderingar, som finns etablerade över hela landet och som är snabba att lära sig av nya entreprenörer. Dessutom behöver vi en kommunal äldreomsorg som är nyfiken och vill lära av de privata aktörerna.

Det sker en sysselsättningsökning i välfärdssektorn och den beror till stor del på den strukturomvandling som sker. En omvandling där de privata aktörerna är nyckeln till jobbtillväxten. Det visar framförallt vilken politik som är bra både för valfriheten och för sysselsättningen.

Denna brottslighet är bland den mest förslagna man kan tänka sig. Den äventyrar en reform som är till för att människor med funktionsnedsättningar ska få möjlighet att leva ett liv som andra genom sina personliga assistenter.

Tänker man efter vilka det är som står för den enskilda vården är detta inte särskilt förvånande. I princip alla läkare och sjuksköterskor som startar eget har en bakgrund i den offentliga vården. De har en idé om hur jobbet kan göras ännu bättre, men får inte chansen i den offentliga organisationen.

Jag är ingen vetenskapsman men har stor respekt för forskningen, inte minst den som bedrivs på välfärdsområdet. Men vad gäller SNS-rapporten frågar jag mig om det inte är hos forskningen som kvaliteten brister, skriver Håkan Tenelius, näringspolitisk chef i Vårdföretagarna.

Tappa inte bort Välfärdsutvecklingsrådets rapport. Den ger en rad konkreta förslag till hur vi skapar bättre förutsättningar för valfrihet, mångfald och tillgänglighet inom vården och omsorgen.

Det är dags att göra om utvärderingsmetoderna i äldreomsorgen, så att också mjuka värden, som bemötande, värdighet och omtanke tas med i bedömningen. Visst är personaltäthet, utbildningsnivå och rapporter om medicinska avvikelser viktigt. Men det krävs mer för att kunna bedöma helheten.

Det är inte vårdföretagens ägarstruktur som är avgörande utan vilken vård privata aktörer levererar.

Heltidskravet inom äldreomsorgen i Umeå kan bli det som slutligen kommer att sänka en del av de mindre vårdgivarna för gott.

Den ökande valfriheten för patienter inom specialistvården väcker flera frågor som måste besvaras. Om så inte sker riskerar både patienter och vårdföretag att hamna i kläm.

När den privata vården växer är det resultatet av att patienter och brukare i allt större utsträckning väljer privata vårdcentraler. De valen görs bara om det privata alternativet kan leverera lika bra eller bättre kvalitet än det offentliga.

Framför allt från vänsterhåll ifrågasätts vårdföretagens möjlighet att driva verksamheten med vinst. Men de flesta svenskar tycker att företag inom vård och omsorg ska få gå med vinst, om de erbjuder lika bra eller bättre kvalitet än den offentligt drivna vården. Det visar en undersökning som Vårdföretagarna låtit Novus Opinion göra.

Ett vårdval för specialister skulle precis som motsvarigheten i primärvården främja entreprenörskap, nytänkande och mångfald samtidigt som man stimulerar till kortare köer inom sjukvården, skriver Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert Vårdföretagarna.

Valfrihet är ett sätt att få ut ännu högre kvalitet ur de pengar vi gemensamt satsar för att ge våra äldre en hemtjänst som motsvarar deras behov och önskemål, skriver Håkan Tenelius.

Var slösas det med skattepengar? Är det i framgångsrika välfärdsföretag som genererar överskott, eller är det när offentlig verksamhet inte klarar av att leverera tjänster lika effektivt och med samma kvalitet?

Valfrihet för patienter och brukare bygger på att företag kan etablera sig och konkurrera om patienternas förtroende. Med det förtroendet som grund, i kombination med ett politiskt ansvarstagande, får patienterna och brukarna ökad kvalitet, personalen får fler och bättre arbetsgivare och framförallt får vi mer vård och omsorg för pengarna.

Valfrihet är bra. Bara alla väljer landstingsvård. Bara alla väljer landstingsvård. Det är kontentan av vänsterpartisterna Christina Snell-Lumios och Malin Sandins sågning av enskilt driven vård i Piteå-Tidningen den 27 april.

Socialnämnden i Kristinehamn har fattat ett mycket olyckligt beslut. Lagen om valfrihetssystem (LOV) som infördes i september 2010 innebär att kommunens äldre hade möjlighet att själva välja vem som skulle utföra deras hemtjänst. Nu har en oenig socialnämnd beslutat att backa från beslutet.

Oron som Rättviks socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister känner inför införandet av valfrihet i hemtjänsten är inte befogad. Det visar erfarenheterna från de kommuner som redan tillämpar lagen om valfrihetssystem, LOV.

Kommunerna har kontroll över kvaliteten genom att både ställa krav på de företag som är med i systemet och följa upp att kraven efterlevs. Detta har medfört att även kommunens egen verksamhet följs upp mer noggrant. Det gynnar både kvaliteten och ekonomin.

Var slösas det med skattepengar? Är det i framgångsrika välfärdsföretag som genererar överskott, eller är det när offentlig verksamhet inte klarar av att leverera tjänster lika effektivt och med samma kvalitet, frågar sig håkan Tenelius, näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Under sin tid som socialpolitisk talesperson var Ylva Johansson en fritänkare som bidrog till att Socialdemokraterna delvis omprövade sin njugga inställning till privata välfärdsproducenter. Det är en utveckling som nu riskerar att gå förlorad, menar Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

De privata aktörernas existens inom välfärden är inte så självklar som man skulle kunna tro. Vi ser ett politiskt, ideologiskt, motstånd mot valfrihet och mångfald som maskeras av krav på vinstförbud för privata aktörer inom välfärden, skriver Jonas Milton, VD Almega.

Jämtland har trögt att locka till sig privata vårdgivare. Flera offentliga vårdcentraler går dessutom med underskott och hotas på sikt av nedläggning. Detta är en del av samma problem, och problemet är inte valfriheten.

I Dalarna finns de längsta vårdköerna, de största underskotten och den lägsta valfriheten. Detta visar nationell statistik från SKL och det nya nationella valfrihetsindexet som Vårdföretagarna tagit fram.

Valfrihetsindex visar att de privata aktörerna på många håll har varit relativt duktiga på att etablera sig på marknaden, man har kommit en bit på vägen.

Att ge Vårdval Stockholm skulden för problem inom upphandlade verksamheter är felaktigt, skriver Katarina Storm Åsell, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

Denna motsättning som målas upp mellan företagande och välfärd existerar inte i verkligheten. Valfrihetsreformerna som nyligen genomförts i Sveriges regioner och landsting är i stället ett steg i rätt riktning mot en mer jämlik vård.
 

Vi alla har ett gemensamt ansvar för att de goda intentionerna med den nuvarande rättighetslagstiftningen för funktionshindrade ska fungera i framtiden. Såväl vi som bransch, som kommunerna, ansvariga myndigheter och regeringen. Risken är annars att ett i grunden lyckosamt system urholkas vilket i slutändan kommer att drabba de funktionshindrade.

Stora glapp finns mellan regeringens ambitioner, Socialstyrelsens genomförande och företagens förväntningar på tillsynen inom socialtjänsten, skriver Katarina Storm Åsell, Vårdföretagarna.

Det fanns en tid när landstinget hade monopol på vårdens produktion och utbud. Den tiden kännetecknades av bristande tillgänglighet, ringlande köer och dålig patientmakt. Det är det avgörande skälet till de valfrihetsreformer som sedan infördes.

Det solidariska offentliga åtagandet att finansiera personlig assistans bygger på att medborgarna uppfattar verksamheten som seriös och långsiktigt hållbar. Att vissa av utförare systematisk fuskar drabbar en hel bransch som gör en betydelsefull insats för de funktionshindrade.

Idag är resurserna inom äldreomsorgen hårt begränsade. Det måste till mer resurser från kommunerna för att ökad bemanning även under nattetid ska bli möjlig, både för privata och offentliga utförare.

När Ylva Johansson på DN Debatt (7/11) beskriver utvecklingen inom den offentligt finansierade vården, skolan och omsorgen är det med idel dystra färger. Men det är en osaklig och rent felaktig bild av utvecklingen som levereras.

En solidariskt finansierad vård och omsorg står sig stabilt även i framtiden. Men det är avgörande att de privata vårdgivarna ges en framträdande roll i äldreomsorgen och sjukvården, skriver Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert Vårdföretagarna.

När nu den gamla majoriteten har fått förnyat förtroende i Örebro finns chansen för ansvariga politiker att ta nya tag, skapa bättre förutsättningar för vårdentreprenörer och ytterligare förbättra hälsovalet. Det tar tid innan effekterna av en stor valfrihetsreform får fullt genomslag.
 

Det krävs kvalitet, ständig utveckling och konkreta förbättringar för att locka patienter och brukare. Lyckas företagen locka medborgarna att välja dem, får de intäkter som kan ge vinst. Vinster som både kan ge ränta på risktagandet och dessutom ytterligare förbättra verksamheten.

Med tanke på det parlamentariska läget i riksdagen har vården att vänta en mandatperiod med få förändringar och reformer. Istället kommer nu utvecklingen när det gäller vården tydligt att flyttas ner i respektive landsting.

Jobben i den privata vårdsektorn har ökat kraftigt. Dock anser två av tre företag att det finns en politisk osäkerhet som gör att de inte vågar satsa. Det gäller främst Vänsterpartiets syn på privata företag men också om oklarheter kring de rödgrönas gemensamma syn, skriver Hans Dahlgren, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna.

Vårdbranschen går mot strömmen trots att det är valår. Sysselsättningen har hittills i år ökat inom vård och omsorg med cirka 16 000 per kvartal jämfört med 1-2 kvartalet 2009. Under hela 2009 ökade antalet anställda i branschen med cirka 13 000.

Vårdvalsreformen har lett till betydligt bättre tillgänglighet i Västra Götaland. Regionen placerar sig i den nationella toppen, menar Hans Dahlgren, näringspolitisk chef , Vårdföretagarna.

I skrivande stund har drygt 160 kommuner runt om landet antingen redan infört eller beslutat att de ska införa valfrihet i enlighet med LOV till sinamedborgare. Dock har ännu inget beslut tagits i Vansbro.

Vår bedömning är att skolan, vården och omsorgen är tätare bemannad nu än i början av 2006, att tillgängligheten har stärkts och att vård ges efter behov dvs. det finns inga gräddfiler. Ingen har något att vinna på att debatten fortsätter bedrivas på ett sätt som ger en felaktig bild av de privata alternativen och vad de bidrar med för svensk vård och omsorg.

Det finns mycket ett landsting som vill få en ökad mångfald av vårdgivare kan göra, enligt Hans Dahlgren, Vårdföretagarna. Jönköping, Västra Götaland och Halland kan fungera som förebilder.

Drygt 160 svenska kommuner har infört valfrihet för äldre (LOV). Östra Göinge är en 22 svenska kommuner som sagt nej till detta, skriver Sara Öberg, branschansvarig Äldreomsorgsföretagarna.
 

De farhågor som fanns främst på vänsterkanten före Vårdvalets införande att socioekonomiskt svaga områden skulle bli utan etableringar eller att alla etableringar skulle hamna i tätorter har så här långt inte visat sig stämma, enligt oberoende undersökningar från bland annat Karolinska Institutet (KI). Nu visar en ny undersökning från Vårdföretagarna att detsamma gäller övriga landsting.

Patienternas ställning har förbättrats i Norrbotten. Genom reformen Hälsoval Norrbotten har valfriheten ökat och väntetiderna kortats.
 

Beräkningen visar att under en genomsnittlig vecka i januari till juni i år så har antalet arbetade timmar i utbildning samt vård och omsorg ökat med motsvarande knappt 27000 personer. Det är en relativt kraftig ökning, mest inom utbildning.

Hittils har inga nya vårdcentraler etablerats i Örebro län, skriver Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

De farhågor, som fanns främst på vänsterkanten före vårdvalens införande, var att socioekonomiskt svaga områden skulle bli utan etableringar eller att alla etableringar skulle hamna i tätorter. Men det har så här långt inte visat sig stämma.
 

En ny rapport vi tagit fram visar att vårdvalet inte är något som medborgarna behöver frukta, snarare tvärtom. Det finns ingen anledning till att den framgångshistoria som finns i många delar av södra Sverige inte också skulle kunna spridas till andra delar av landet.

Beräkningen visar att under en genomsnittlig vecka i januari till juni, i år så har antalet arbetade timmar i utbildning samt vård och omsorg ökat med motsvarande knappt 27 000 personer. Det är en relativt kraftig ökning som är glädjande förstås

Privatfinansierad vård har växt under det senaste decenniet men utgör inte mer än 1 procent. Alltså står inte sjukvården i vägskälet mellan privat och offentlig vård. De kan mycket väl komplettera varandra.

Utmaningarna inom vården är omöjliga att klara av utan alla de entreprenörer som idag erbjuder medborgarna tjänster inom vård och omsorg. Idag finns det 15 000 privata vårdföretag i Sverige som kan bidrar till förnyelse av vården och därmed öka kvalitén, skriver Hans Dahlgren på Vårdföretagarna.

Valfriheten och möjligheten för funktionshindrade att påverka sin egen omsorg hotas nu allvarligt när regeringen för andra året i rad höjer timersättningen för den personliga assistansen historiskt lågt.

För att få en verklig valfrihet för de äldre behövs en mångfald av aktörer, med nya idéer om hur äldreomsorgen på bästa sätt ska kunna möta allas önskemål. För att detta ska bli möjligt måste förutsättningarna för alla utförare vara rimliga och konkurrensneutrala. Så är nu inte alltid fallet.

Det är valår och skrämselpropagandan från de rödgröna om den privata vården har nått orkanstyrka. Nu ligger fokus tydligt på vården och de så kallade gräddfilerna. Vad är då en gräddfil i vården idag?

Skolan, vården och omsorgen har varit tätare bemannad under inledningen av detta år än under motsvarande period i fjol. Den växande skaran välfärdsföretag är en stark länk i denna viktiga samhällskedja. Det skriver Hans Dahlgren, Vårdföretagarna Almega.

Det är glädjande att regeringen häromdagen beslöt satsa 50 miljoner kronor på att stimulera nytänkande kring framtidens äldreboenden. Syftet är att de äldre i framtiden ska få möjlighet att själva välja den bostad de tycker passar just dem bäst.

Välfärden och företagandet inom välfärdssektorn verkar bli en av valets hetaste frågor. Nyligen genomförde därför Svenskt Näringsliv tillsammans med sina medlemsföretag som är verksamma inom vård, skola och omsorg två "öppet hus-veckor" för politiker.

Målsättningarna med "Vårdval Stockholm" var att förbättra tillgängligheten och öka patienternas valmöjligheter kombinerat med en större mångfald och konkurrens. Dessa målsättningar har enligt KI:s rapport i huvudsak uppfyllts.

Enligt en undersökning från Novus är Miljöpartiets väljare mer positiva till privata utförare av skattefinansierade välfärdstjänster inom vård och omsorg, än andra rödgröna väljare. Samma undersökning visar också att miljöpartistiska väljare är mer positiva till vinst i vård och omsorg än genomsnittet av de rödgröna.

Sedan vårdvalet infördes i landsting och regioner har 244 nya aktörer etablerat sig runt om i Sverige. Den starkaste trenden är att aktörerna söker sig till ställen där människor befinner sig – inte till en viss socioekonomisk grupp. Det skriver Hans Dahlgren och Ulf Öfverberg, näringspolitisk chef respektive expert vid Vårdföretagarna som idag publicerar rapporten Vårdutbudet och vårdvalet.

Att studera Vänsterpartiets sjukvårdspolitiska program är en oroande läsning för alla företagare och patienter som vill att vården och omsorgen ska fortsätta utvecklas vad gäller kvalitet och effektivitet.

Vi inom Vårdföretagarna tror att det finns flera faktorer som kan tänkas förklara varför privata vårdgivare ger anställda en bättre löneutveckling och tryggare sysselsättning.

Till Sveriges alla väljare vågar vi därför säga att skolan, vården och omsorgen faktiskt har varit tätare bemannad under inledningen av detta år än under motsvarande period i fjol. Den växande skaran välfärdsföretag är en stark länk i denna viktiga samhällskedja.

Flertalet vårdföretag är alltså små eller medelstora och dessutom drivna av entreprenörer med ett stort engagemang som inte sällan själva har bakgrund inom vård och omsorg. Många av dem är kvinnor. Foppatofflorna är på frammarsch.

I rapporten Övergång till privat drift inom offentlig sektor - mer i plånboken för den anställde visas att övergångar till privat drift är förknippat med en bättre löneutveckling för de anställda, samt även en högre sannolikhet att förbli sysselsatt.

I en nyligen framtagen undersökning från Novus ställs frågan om vilket parti väljarna har störst förtroende för när det gäller sjukvård och äldreomsorg. Här hamnar Miljöpartiet sist på två procent. Det talar för att partiet har mycket att vinna på en tydligare politik på området.

De rödgröna vill med detta inlägg förmedla en känsla av att de har kopplat grepp om Fredrik Reinfeldt med hjälp av den felaktiga uppgiften om att 25 000 jobb har försvunnit i välfärden, skriver Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Varför kan privata företag gå med vinst i vården där offentlig vård går med underskott? Debatten pågår för fullt i Västmanland.

Förhandlingen mellan de rödgröna lär bli tuff match för Socialdemokraterna och Miljöpartiet, eftersom Vänsterpartiet går till val på att starkt begränsa valfriheten för patienter och stoppa privata initiativ i svensk sjukvård och omsorg.

I skrivande stund har närmare 120 kommuner runt om i hela landet antingen redan infört eller beslutat att de ska införa valfrihet för sina invånare i enlighet med LOV. Hela 208 kommuner har sökt och fått stimulansbidrag från Socialstyrelsen för att utreda möjligheten att tillämpa LOV i just deras kommun.

Det fria vårdvalet, ger ökade möjligheter att studera nya lösningar på hur man kan lösa tillgänglighet och kvalitet för medborgarnas behov av sjukvård men också öka jämställdheten.

Möjligheten att etablera vårdföretag har gett patienterna bättre tillgänglighet vilket är ett steg mot mer jämlik vård. Att de rödgröna vill ändra på detta om de vinner valet är oroande, skriver Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Äldre vill kunna välja vård, skola och omsorg och anser att privata välfärdsaktörer ska kunna gå med vinst visar en nyligen publicerad opinionsundersökning. Frågan om valfrihet inom dessa områden är särskilt viktigt för landets äldre.

Vårdvalet i Norrbotten skapar bara förutsättningar för stora aktörer eller för landstinget självt. Inte för nya lokala aktörer i glesbygd och ökad tillgänglighet.
 

Oron för etableringsfrihetens följder har varit obefogad, visar Vårdföretagarna i en ny studie.

Hanteringen av införandet av hälsovalet i Jämtland är skandalöst sett utifrån ett patientperspektiv. I stället för att få högre tillgänglighet och bättre kvalitet som i övriga landet så märker Jämtland ut sig som ett av de absolut sämsta landstingen när det gäller förutsättningar för mångfald i vården.

Grundtanken med lagen om valfrihetssystem (LOV) är att just öka den enskilde individens valfrihet genom att både kunna välja den utförare han/hon själv vill ha, men också att kunna välja bort om man inte är nöjd.

Det finns tydliga skillnader i förväntningarna på framtida arbetsgivare mellan kvinnor och män som studerar på vårdutbildningar i Gävleborg. Mångfalden i vården måste öka om jämställdheten ska få fotfäste i vården.

Vårdföretagarna är av åsikten att det behövs ett mer systematiskt arbete för att i varje situation säkerställa konkurrensneutralitet mellan privata och offentliga vårdgivare. Inom primärvården finns några konkreta saker som kan göras.

Det är i Stockholm och övriga storstäder som slaget om de viktiga marginalväljarna står. Det parti som kan locka medelklassen i storstäderna blir troligen det parti som även vinner valet i riket. Frågan om valfrihet i skolan, vården och omsorgen är för dessa grupper särskilt viktigt.

Enligt S-retoriken skulle t ex en grupp sjuksköterskor som bildar ett löntagarkooperativ som säljer sina tjänster till landstinget, utgöra ett bevis för att välfärden försämrats. På Vårdföretagarna är vi minst sagt förvånade och något oroliga över vad detta synsätt ska komma att betyda i de rödgrönas fortsatta politik.

Inget glesbygdslandsting har ännu byggt upp ett fungerande vårdval som passar utmaningar som låg tillgänglighet i glesbygd och landsting som går med förlust. Detta måste förstås utvecklas nu när landstingen kan lära av varandra.

Socialdemokraterna har vid upprepade tillfällen påstått att 25 000 välfärdsarbetare har försvunnit från den gemensamma välfärden. En grundlig granskning visar att det är en mycket hårt vinklad sanning, som helt bortser från de som arbetar för privata utförare av kommunal verksamhet.

Det rödgröna laget vet alltför väl att välfärden skall vara gemensamt finansierad inte är en politiskt särskiljande fråga. Privata företag som bidrar till att utveckla välfärden är en realitet, även om andelen inte är så stor att det motsvarar uppmärksamheten i debatten.

Vården i Sverige har gått från att vara en intern angelägenhet för landstingen till att få drag av en marknad där patienter kan välja. Finansieringen sker via skatter och patienterna betalar inom ramen för den offentligt finansierade vården endast en liten del via patientavgifter.

Det pågår just nu en debatt om fusk bland privata vårdgivare, främst inom den öppna specialistvården i Stockholm. Från Vårdföretagarnas sida tycker vi självklart att det är oacceptabelt och det sprider förestås en negativ bild av den privat drivna vården, vilket är djupt olyckligt.

Politikernas uppgift är att ge tydliga uppdrag och att göra noggranna uppföljningar. Om landstinget i Jämtlands län vill ha vårdcentraler i glesbygden med god överlevnadsförmåga måste man ge ett mer begränsat uppdrag.

Krister Rehn beskriver i en tidigare debattartikel en bild av privata vård- omsorgsgivare som rimmar illa med verkligheten.

Den 6 maj tog den politiska majoriteten i Eskilstuna beslut om att säga nej till att införa valfrihet för de äldre. Detta beslut är olyckligt då det innebär att äldre i Eskilstuna inte får samma möjlighet att välja vem som ska utföra deras äldreomsorg.

Samma ersättningsnivå ska gälla för företag som landstingets egen verksamhet. Men minst lika viktigt är att uppdraget eller åtagandet inte är för brett utan möjliggör för även små enheter att etablera sig. På så sätt kommer vi bort från hyrläkare och får istället en fast läkarkontakt även i glesbygd, skriver Hans Dahlgren.

Oppositionen har fastnat i klyschor om etableringsfriheten i sjukvården, skriver Vårdföretagarnas näringspolitiske chef Hans Dahlgren i en kommentar om den rödgröna budgetmotionen.

Vårdvalen är ett stort steg framåt; ett framsteg för patienterna och för alla de vårdföretag som får bättre möjligheter att etablera sig, skriver Katarina Storm Åsell.

I Västra Götaland har antalet vårdcentraler ökat dramatiskt sedan vårdvalet infördes. Med ökning av antalet vårdcentraler följer ett ansvar att lägga ner de vårdcentraler som väljs bort av patienterna.

Vårdföretagens betydelse ökar för varje år och utan privata alternativ kommer vi inte att klara framtidens demografiska utmaningar, skriver Katarina Storm Åsell, Vårdföretagarnas näringspolitiska expert, i ett svar på en artikel i ETC # 14.

Det är en rimlig fråga att ställa efter hur landstingets upphandling av driften av Bollnäs sjukhus ser ut. Upphandlingsunderlaget har stora brister.

Vården ser ut att bli en valfråga. Det är bra. Vi behöver en diskussion om vårdens grundläggande problem, dess utformning i form av system för valfrihet, konkurrensneutralitet mellan offentliga och privata vårdgivare och sist men inte minst ersättningssystemens utformning. Det skriver Hans Dahlgren, Vårdföretagarna och Kenneth Krantz, Svenskt Näringsliv.

Att själv få välja är en viktig rättighet. På alla områden. Inte minst inom vården finns det många vinster med ett fritt hälsoval.

Att ta ett politiskt beslut att inte låta sina medborgare får möjlighet att välja vem som ger dem den omsorg de har behov av och få en ökad kvalitet av hemtjänsten är djupt olyckligt för dess medborgare, skriver Sara Öberg med anledning av Hedemoras nej till valfrihet inom äldreomsorgen

I huvudsak ser vi att kvalitén har utvecklats positivt, fler vårdgivare har etablerats genom vårdvalen vilket har ökat tillgängligheten för landets patienter. Detta utan att kostnaderna har gått i taket eller att de farhågor som funnits med etableringsfriheten besannats.

Anders Englesson beskriver i ett inlägg i Sydöstran den 9 april en bild av privata vårdomsorgsgivare som rimmar illa med verkligheten.
 

Om det politiska problemet i vården är brist på vårdgivare i glesbygd och förort så går det att styra etablering både mot förort och glesbygd. Det visar det norska vårdvalet den så kallade Fastlegeordningen som infördes 2000.

Inga Jonasson beskriver i ett inlägg i Finnveden Nu den 7 april den oro och försämrade arbetsmiljö som anställda inom den offentliga primärvården upplever i samband med införande av vårdvalet i Jönköping. Arbetsmiljöfrågan är som Inga Jonasson skriver mycket viktig men det finns också en annan sida av samma mynt.

Andelen privat vård i Uppsala är bara 6 ­pro­cent. Det är långt kvar innan vi har mångfald och valfrihet i vården, skriver Hans Dahlgren.

Om vi genom konkurrens och en ökad mångfald ska kunna öka kvalitet och tillgänglighet i vården så är det centralt att verksamheter inom vården tillåts konkurrera på lika villkor.

Krokoms kommun tog nyligen beslut om att säga nej till att införa valfrihetssystem inom äldreomsorgen. Detta innebär att invånarna i Krokoms kommun inte kommer ha samma möjligheter som medborgarna i många andra kommuner har att själva välja vem som ska utföra den äldreomsorg de har behov av.

Vårdvalet ger kvinnor ökade möjligheter att få fler arbetsgivare och därmed förbättrade arbetsvillkor och möjlighet att pressa upp lönerna. Dessutom ökar möjligheterna för kvinnor att starta egna företag och göra vinst på den egna verksamheten.

"Det är glädjande att se att så många kommuner infört LOV och att närmare 210 kommuner ansökt om stimulansbidrag för att utreda och i vissa fall införa LOV. Men för att LOV ska ge de äldre en verklig valfrihet måste systemen vara rimliga. Så är inte alltid fallet idag."

Grundtanken med lagen om valfrihetssystem (Lov) är att flytta makten från politikerna till medborgarna och skapa fler arbetsgivare inom vården. Det är inte rättvist att bara de som bor i tätorter ska få den möjligheten.

Närmare 100 000 patienter har beskrivit sina erfarenheter av sitt besök på sin vårdcentral och de privata hamnar i topp, skriver Hans Dahlgren på Vårdföretagarna.

”Många vårdföretag är små och medelstora, drivna av entreprenörer med ett stort engagemang.”

Den ideologiskt färgade debatten om vårdens driftsformer förskjuter fokus från det som är viktigast: vårdens innehåll. Det skriver Anders Åkesson (MP), regionråd i Region Skåne och Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Statistiken från SCB visar tydligt på skillnad i andelen sjukskrivna mellan privata och offentliga vårdgivare. Blekinge är det län med störst skillnad. Där är andelen sjukskrivna 90 procent högre bland dem som arbetar i den offentliga vården.

Svar på Robert Uittos debattartikel ”Länets sjukvård behöver stöd – inte Alliansens marknadsexperiment” (Åsikter, ÖP, 5 februari).

Bland vårdpersonalen i Jämtland är var femte sjukskriven, på Gotland bara var tionde. Andelen sjukskrivna är samtidigt högre inom den offentliga vården än inom den privata. Skillnaderna hotar patienternas rätt till lika vård, skriver hans dahlgren, Vårdföretagarna.

Grundtanken med LOV är att flytta makten från politikerna till medborgarna och skapa fler arbetsgivare inom vården. Det är inte rättvist att bara de som bor i tätorter ska få den möjligheten.

I Sverige har utvecklingen av sjukvård i en riktning mot mer valfrihet bara börjat. Den utvecklingen måste fortsätta om vården ska bli bättre, skriver Hans dahlgren, näringspolitisk chaf på Vårdföretagarna

I dagsläget, med nuvarande vårdvalsmodell, ser det ut att bli svårt att uppnå detta vårdvalets syfte. Masarnas och kullornas önskan om en mer tillgänglig vård och en ökad valfrihet ser ut att få vänta.

"På grund av den bristande kostnadskontrollen blir det svårt för privata vårdgivare att konkurrera på lika villkor. Ett privat vårdföretag kan inte heller ta pengar från en annan del av kommunens budget, utan måste klara sig på den ersättning som är bestämd på förhand", skriver Hans Dahlgren från Vårdföretagarna.
 

Grundtanken med LOV är att flytta makten från politikerna till medborgarna. Det är inte rättvist att bara de som bor i tätorter ska få den möjligheten, skriver Hans Dahlgren, näringspolitisk chef för Vårdföretagarna.
 

Östergötland införde vårdval den 1 september 2009. Sedan dess har tre nya vårdcentraler etablerats och cirka 800 personer har valt att lista sig på dessa.
 

Nu behövs politiskt ledarskap och handlingskraft motsvarande de initiativ som togs inför pensionsreformen. Då som nu så sågs en ekvation som inte gick ihop. Sverige som land visade ett ledarskap och ansvar som andra kom att ta efter.

För att LOV ska bli framgångsrik är det oerhört viktigt att beställare och utförare förstår varandra.

Alla som förvärvsarbetar har givetvis rätt till lön, men det innebär inte att alla därför har rätt till löneförhöjning, skriver Jonas Milton och Jan-Eric Boström från Almega.
 

Det är ett politiskt ansvar att inom ramarna för vårdvalssystemet utforma bra modeller för ersättning som motverkar segregation, regionala skillnader och annan ojämlikhet.

Grundtanken med LOV är att flytta makten från politikerna till medborgarna. Det är inte rättvist att bara de som bor i tätorter ska få den möjligheten, skriver Sara Öberg, Vårdföretagarna.

De flesta privata vårdföretagen tror på vårdvalsreformen. Men en mer personligt anpassad vård måste få kosta, påminner Katarina Storm Åsell, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

Svenskar är mer nöjda med privata vårdgivare och fyra av fem svenskar vill ha större valfrihet inom vården, men i Västernorrland besökte endast vart femte invånare en privat vårdinrättning 2009, visar resultatet av patientundersökningen Vårdindikatorn från Vårdföretagarna.
 

Patienterna i Västerbottens läns landsting får under 2010 lättare att komma till en vårdcentral än tidigare genom att vårdval införs. Privata vårdföretag kan etablera sig och patienter kan välja den vårdcentral som är bäst för dem.

Patienterna i Västerbottens läns landsting får under 2010 lättare att komma till en vårdcentral än tidigare genom att vårdval införs.Privata vårdföretag kan etablera sig och patienter kan välja den vårdcentral som är bäst för dem.

Patienternas ställning har förbättrats i Västra Götaland. Genom reformen VG Primärvård har valfriheten ökat och väntetiderna kortats. Nu finns det möjlighet att välja mellan olika privata och offentliga vårdcentraler.

Traditionellt manliga branscher har i många år gynnats av en socialdemokratisk regering medan områden där kvinnliga företagare har en stark ställning har förbisetts.

Ökad konkurrens inom vården ger fler kvinnliga företagare, vilket ger mer makt och resurser till kvinnor. Det skriver Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Kick Leijnse menar i LT att de nya valfrihetssystemen kommer att medföra att ”privata intressen kommer att ta över vården”. Leijnse menar också att ”patienternas plånböcker får makten över vården”.

Glesbygdsbefolkning har samma rättigheter till valfrihet som storstadsbefolkning, dessutom möjliggör valfrihetssystemen en ökad tillväxt i kommunerna, det blir attraktivt att bo kvar och starta företag.

Stockholms stad inför villkor som syftar till att höja den reella kvaliteten och som främjar en sund konkurrens.

Socialnämnden i Skellefteå tog nyligen beslut om att inte införa valfrihetssystem inom vården och omsorgen. Detta innebär att invånarna i Skellefteå inte har samma möjligheter till valfrihet som medborgare i många andra kommuner.

Vårdföretagare menar att det varit mycket turbulens i regionen och även om det flesta förändringar de senaste åren inneburit en förbättring så finns det ändå en oro över att landstingspolitikerna kanske byter fot framöver, skriver Hans Dahlgren.

Vårdföretagarna önskar sig en granskning av LOV i julklapp, utförd av konkurrensverket för att synliggöra bristerna och förbättra tillämpningen av lagen.

Den gamla förhandlingsmodellen är hopplöst gammalmodig, skriver Ari Kirvesniemi, Vårdföretagarna.

Bara en fjärdedel av företagen i Sverige drivs av en kvinna. Men inom vård- och omsorgssektorn ligger siffran på över 50 procent, skriver Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Sverige är för litet för att det ska finnas 20 olika system för ackreditering och principer för ersättning. Dra lärdom av erfarenheterna från vårdvalen och skapa förutsättningar för en sjukvård med tillgänglighet i världsklass.

I Hälsoval Gävleborg riskerar patienter att inte få samma valfrihet som i övriga Sverige om man utformar vårdvalet på fel sätt.

Hur kan privat utförd vård gå med vinst där offentlig utförd vård går med underskott? Det frågar sig allt fler politiker och journalister.

Omvard.se vinner pris för bästa sajt. Detta borde vara en väckarklocka för Sveriges kommuner och landsting som köper vård årligen för hundratals miljarder kronor. Kvalitén inom vården borde följas upp gentemot de som väljer dvs. patienterna. Vad väntar ni på?

Den svenska vården har gått från att vara en intern angelägenhet för Sveriges kommuner och landsting till att få drag av en marknad där patienter kan välja. Västernorrlands patienter riskerar att inte få samma valfrihet som i södra Sverige om man utformar vårdvalet på fel sätt.

Vårdföretagarnas näringspolitiske chef Hans Dahlgren skriver i dag att socialdemokraternas partistyrelse bör få bakläxa av kongressen.

Modellen med landstingsdriven sjukvård har bevisligen inte fungerat på ett tillfredsställande sätt. Därför finns det starka skäl att prova en privat driven vård.

Frågan om fri etableringsrätt tillhör de mest svårgripbara i vårddebatten, det är väl därför den debatterats så lite - Åsa Moberg

Varför kan privata företag gå med vinst där offentliga går med underskott?, frågar sig Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, och ger exempel på skillnader i sätt att jobba på.

Det är inte möjligheten att gå med vinst som är HVB branschens problem idag. Att gå med vinst är en förutsättning för företagande. Det är istället så att det har varit alldeles för enkelt att starta upp ett HVB-hem och landets politiker har missat att sjösätta en reform för uppföljning och värdering av vad som är god barn och ungdomsvård.

Svenskarna vill ha vinst och valfrihet i välfärden och svenska folket vill kunna välja mellan privat och offentligt utförd välfärd. Det visar en nyligen genomförd undersökning från United Minds.

Inse att valfrihet för patienterna bygger på att företag kan etablera sig och konkurrera om deras förtroende, uppmanar Vårdföretagarnas Hans Dahlgren.

Vårdföretagarnas näringspolitiske chef Hans Dahlgren, tidigare chef för det politiska stödet på socialdemokraternas riksdagskansli, kritiserar i dag de rödgrönas budgetmotioner som han kallar “förlegade och inkonsekventa”.

Svenskt Kvalitetsindex mätning 2009 visar att anställda i privata vårdföretag är mer nöjda med sin ledning, sina arbetsförmåner och sina löner än offentligt anställda.

Det behövs under perioden 2010-2014 ett omfattande politiskt fokus på hur jobben kan bli fler dvs. hur kakan kan bli större och inte som nu inför valet med löften om hur vi kan dela ut så mycket som möjligt av en minskade kaka.

Fler arbetsgivare betyder bättre arbetsvillkor. Och när de anställda blir nöjdare blir också patienterna nöjdare, skriver Hans Dahlgren.

Den årliga undersökningen om sjukvård i Europa (Euro Health Consumer Index 2009) visar att Nederländerna sticker ut som det överlägset bästa landet att vara patient i.

Lågkonjunkturen har nått vården. Vi ser det i rapporter från Sveriges kommuner och landsting och vi ser det i dagliga rapporter, insändare i lokalpress landet över. Under den förra lågkonjunkturen handlade det mycket om att spara och effektivisera i den egna verksamheten. Nu ligger mer i skålen, nämligen regeringens egna valfrihetsreformer inom äldreomsorg och primärvården.

Politiker i Linköping behöver bli bättre på dialogen med regionens vårdföretagare.

Vårdföretagarna oroas av Stockholms stads sätt att hanterar införandet av valfrihetssystem inom boende och daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning enligt LSS.

Under den senaste tiden har ersätt­ningssystemet i hemvården i Uppsala diskuterats. Diskussionen handlar om huruvida ersättningen till de kommunala och privata äldreomsorgsföretagen är rimlig eller ej. Ur ett politiskt perspektiv är frågan dock felställd.

Kommuner sänker kostnader för äldrevården genom att lägga ut den på oseriösa företag. De slarvar med skatter, arbetsgivaransvar och kvalitet. Det krävs nu kraftfulla åtgärder från regeringens sida för att undvika att valfrihetsreformen havererar, skriver Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Över hela landet sveper krisen in över landets kommuner och landsting. Allt fler företag hör av sig till oss och pekar på att dialogen med politiker har gått i stå efter att radikala prissänkningar har lagts fram och i flera fall klara avtalsbrott.

Den offentliga vården har de senaste åren fått en allt större konkurrens från privata vårdföretag. Den ökade mångfalden inom vården är väldigt positiv för medborgarna som får ökad valfrihet och för personalen öppnas möjligheten att starta eget samt att välja bland fler arbetsgivare.

Anneli Palm, ordförande s-kvinnorna Dalarna, kritiserar den 14/10 valfriheten i välfärdssektorn. Bland annat skriver hon att äldre inte kan agera kunder. Läs Vårdföretagarnas svar som publicerades i Dalademokraten den 20 november 2008.