Sjukpenningförsäkringen
Sjukskrivning som pågår mer än 14 dagar ska av arbetsgivaren anmälas till Försäkringskassan inom sju (7) kalenderdagar efter sjuklöneperiodens slut. Försäkringskassan betalar fr.o.m. den 15:e dgen sjukpenning (s.k. kalenderdagsberäknad sjukpenning) som är 80 % x SGI/365 x 0,97 (SGI är månadslönen x 12).
Ersättning på normalnivå utbetalas med 80 procent under 364 dagar under en ramtid av 450 dagar. I de 364 dagarna inräknas dagar med sjukpenning, reseersättning, rehabiliteringsersättning etc. Även dagar som ingår i sjuklöneperioden ingår under förutsättning att sjukpenning utbetalas i direkt anslutning till sjuklöneperioden. Personer med mycket allvarliga sjukdomsdiagnoser kan ansöka om att få sjukpenning med 80 procent under längre tid än 364 dagar. Vid beräkningen av ramtiden tas hänsyn till de senaste 450 dagarna. Försäkrad som erhållit ersättning under 364 dagar måste ha ett uppehåll under 87 dagar för att på nytt vara beviljad rätt till sjukpenning. Försäkrad som har en fortsatt nedsatt arbetsförmåga när de 364 dagarna konsumerats, har möjlighet att ansöka om ersättning på fortsättningsnivå med en ersättningsnivå om 75 procent av SGI (sjukpenninggrundande inkomst). Ersättning på fortsättningsnivå utgår under maximalt 550 dagar. Dagar då partiell sjukpenning utgår avräknas som en hel ersättningsdag vid såväl normalnivå som fortsättningsnivå. Ersättningen på normalnivå liksom på fortsättningsnivå beräknas som 80 %/ 75 % x SGI x 0,97/365. SGI utgör månadslönen x 12. Den maximala sjukpenningen under 2012 är 702 kr/dag (80 %) respektive 658 kr/dag (75 %). Högsta sjukpenning vid arbetslöshet är 486 kr/dag. Lägsta SGI är f.n. 10 600 kr/år och högsta är 7,5 prisbasbelopp (2012: 330 000 kr).
För rätt till sjukpenning krävs att den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt pga sjukdom till minst 1/4. För rätt till hel sjukpenning krävs att den försäkrade är helt arbetsoförmögen. De övriga sjukpenningnivåerna är 3/4 och 1/2.
Reseersättning
Försäkringskassan ersätter i vissa fall merkostnader i samband med resor till och från arbetet i stället för att utbetala sjukpenning.
Minskningsregeln
Försäkringskassan reducerar den 80-procentiga sjukpenningen om ersättning som sjukön eller ersättning från fri gruppsjukförsäkring fastställd i kollektivavtal överstiger 10 procent av lönen upp till 7,5 prisbasbelopp och 90 procent på lönedelar däröver. Vid sjukpenning på fortsättningsnivå, som gäller från januari 2009, är motsvarande reduktion 10 procent respektive 85 procent.
Sjukpenning i förebyggande syfte
Försäkringskassan kan betala ut förebyggande sjukpenning i stället för arbetsgivarens sjuklön i de fall den försäkrade genomgår medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering, som syftar till att förebygga sjukdom eller nedsättning av arbetsförmågan. Ersättningen utbetalas från första dagen.
Graviditetspenning
Om en kvinna pga graviditet är arbetsoförmögen till minst 1/4 och om hon inte kan beredas ett mindre ansträngande arbete har hon rätt till graviditetspenning. Ersättningens nivå motsvarar sjukpenningens.
Rehabilitering
Arbetsgivaren har det primära ansvaret för de anställdas rehabilitering. Arbetsgivaren ska på den egna arbetsplatsen vidta åtgärder, som syftar till att den anställde ska kunna återgå i arbete. Försäkringskassan har ett samordningsansvar kring de olika åtgärdetr som kan bli aktuella. Den 1 juji 2008 infördes en s.k. rehabiliteringskedja där bestämda tidpunkter anges för Försäkringskassans prövning av rätten till sjukpenning. Rehabiliteringskedjan innebär inte någon förändring avseende arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Detta kvarstår som tidigare. Följande tidpunkter gäller i rehabiliteringskedjan:
Rehabiliteringskedjan
Dag 1-90
Under de första 90 dagarna i sjukperioden ska Försäkringskassan göra sin bedömning om arbetstagaren har förmåga att utföra sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren kan erbjuda.
Dag 91-180
Från och med dag 91 i sjukperioden innebär prövningen av rätten till sjukpenning att Försäkringskassan även ska titta på om arbetstagaren kan utföra något annat arbete hos den egna arbetsgivaren. Endast förekomsten av arbetsuppgifter hos arbetsgivaren medför inte att sjukpenningen kan ifrågasättas.
Om den anställde inte kan återgå i arbete hos arbetsgivaren inom de 180 dagarnas sjukfrånvaro, ska en plan för återgång i arbete upprättas av Försäkringskassan och stödinsatser erbjudas av Arbetsförmedlingen. Stödet kan innebära att få hjälp med att aktivt söka nytt arbete. Under den tid som detta sker kvarstår rätten till sjukpenning fram till dag 180 i sjukfrånvaroperioden.
För att Försäkringskassan ska få ett heltäckande underlag för att bedöma om den anställde kan utföra annat arbete än sitt ordinarie arbete hos arbetsgivaren har Försäkringskassan möjlighet att via den anställde begära ett utlåtande från sin arbetsgivare. I utlåtandet ska anges vilka möjligheter som finns att ta tillvara arbetsförmågan inom arbetsgivarens verksamhet efter omplacering eller rehabiliteringsåtgärd. Det åligger den anställde att lämna in utlåtandet till Försäkringskassan. Om den anställde inte lämnar in utlåtandet, kan rätten till sjukpenning upphöra.
Dag 181- och framåt
Från och med dag 181 i sjukperioden ska arbetstagaren dessutom bedömas om han eller hon kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden, det vill säga antingen arbeta kvar hos den nuvarande arbetsgivaren eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för arbetstagaren. Denna prövning kan skjutas upp om det enligt medicinskt underlag kan bedömas som sannolikt att den försäkrade inom kort kan återgå i arbete hos arbetsgivaren, dock senast då arbetsförmågan varit nedsatt under 365 dagar. Även om den försäkrade bedöms kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren på deltid, ska prövning ske mot den reguljära arbetsmarknaden.
Läs mer om rehabiliteringskedjan under Arbetsmiljö
Rehabiliteringsersättning
Den som genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering kan erhålla rehabiliteringspenning från Försäkringskassan. Ersättningen utbetalas med samma belopp som sjukpenning på normalnivå respektive på fortsättningsnivå. I samband med rehabiliteringen kan särskilt bidrag utbetalas för kostnader.
Arbetshjälpmedel
För att anställd ska kunna fortsätta arbeta eller återgå i arbete efter sjukdom kan det ofta behövas arbetshjälpmedel eller anpassning av arbetsplatsen. Försäkringskassan kan ge bidrag till arbetsgivaren eller den anställde. Arbetsgivaren och den anställde kan normalt få bidrag med högst 50 000 kronor vardera. För arbetsgivaren görs ett karensavdrag med 10 000 kronor, därefter kan ersättning ges med halva den återstående kostnaden.
Lag om ledighet
Anställd som är sjukskriven har rätt att vara ledig från anställningen för att prova annat arbete. Anställningsavtalet med den andre arbetsgivaren ska ha ingåtts under dag 91 - 180 i rehabiliteringskledjan. Den nya anställningen kan vara en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning. Maximal tid för ledighet är nio månader.
Aktivitets-/sjukersättning
Försäkrad som är yngre än 30 år och där arbetsförmågan är nedsatt pga. sjukdom som kan antas pågå under minst ett år erhåller aktivitetsersättning. den försäkrad som uppnått 30 års ålder men inte 65 år och vars arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt beviljas sjukersättning. För att ersättning ska utgå, gäller bägge förmånerna, ska arbetsförmågan vara nedsatt med minst 1/4. Ersättning kan också lämnas med 1/2, 3/4 och som hel. Det är Fösäkringskassan som är utbetalare av en inkomstrelaterad ersättning och/eller garantiersättning.
Inkomstrelaterad aktivitets/sjukersättning beräknas utifrån en s.k. antagandeinkomst. Denna inkomst, som uppgår som högst till 7,5 prisbasbelopp (2012: 330 000 kr), beräknas enligt huvudregeln, som ett genomsnitt av de högsta årsinkomsterna under en s.k. ramtid. Ramtiden är fem till åtta år beroende av den anställdes ålder. En 46-åring har en ramtid om åtta år, äldre har kortare ramtid. Hel inkomstrelaterad aktivitets-/sjukersättning beräknas som 64 procent av antagandeinkomsten.
För rätt till garantiersättning krävs minst tre års tillgodoräknad försäkringstid (bosättning i Sverige/EU). För icke reducerad ersättning krävs minst 40 års försäkringstid i Sverige (inkl. framtida försäkringstid fram till 65 års ålder). Garantiersättningen är relaterad till ålder fram till 30 års ålder. Ersättningen ökar från 2,1 prisbasbelopp per år för en 20-åring till 2,35 prisbasbelopp för 29 åringen. För personer i åldrarna 30 - 64 år är garantinivån 2,40 prisbasbelopp. Nivån är lika för såväl gifta som ogifta. Ersättningen samordnas med den inkomstrelaterade ersättningen.
För personer med aktivitetsersättning har Försäkringskassan skyldighet att erbjuda en aktivitet. Deltagande för den försäkrade är frivilligt. Beslutet om aktivitetsersättning är alltid tidsbegränsat och gäller som längst under tre år.
Den som får aktivitetsersättning kvarstår i anställningen. Sjukersättning kan vara tidsbegränsad eller tillsvidare. Tidsbegränsad sjukersättning nybeviljas inte fr.o.m. 1 juli 2008 - vissa övergångsregler finns. Vid hel sjukersättning, som inte är tidsbegränsad, upphör anställningen när arbetsgivaren meddelar den anställde detta.
När tid med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning upphör
För den försäkrad där dagarna med sjukpenning eller tid med tidsbegränsad sjukersättning konsumerats erbjuds ett arbetsmarknadspolitiskt program under tre månader. Sådant program omfattar utredning och kartläggning av behovet av stöd för att kunna återgå i arbete. Till den försäkrad som uppfyller villkoren för a-kasseersättning utbetalas aktivitetsstöd av Försäkringskassan med samma ersättningsnivå som a-kasseersättningen. Om den försäkrade inte är berättigad till inkomstrelaterad a-kasseersättning utges en dagersättning om 223 kronor. för den försäkrad som har haft tidsbegränsad sjukersättning kan aktivitetsstödet beräknas utifrån SGI (sjukpenninggrundande inkomst) eller antagandeinkomsten.
Sjukersättning och arbete
De personer som beviljats sjukersättning från den 1 juli 2008 kan ansöka hos Försäkringskassan om att ha sjukersättningen vilande under maximalt två år för att arbetspröva. Som stimulans till arbete kan 25 procent av den vilande ersättningen betalas ut under högst tolv månader. Personer som arbetar enligt detta regelverk omfattas av det gängse anställningsskyddet. Arbetsgivarens rehabiliterings- och anpassningsansvar gäller också på vanligt sätt.
Externa länkar: